Mia Engström drabbades av inkontinens efter en gravidtet. Hon opererades på en klinik och ett plastnät sattes in för att avhjälpa besvären. Men i dag lider Mia av svåra smärtor. Foto: PrivatMia Engström drabbades av inkontinens efter en gravidtet. Hon opererades på en klinik och ett plastnät sattes in för att avhjälpa besvären. Men i dag lider Mia av svåra smärtor. Foto: Privat
Mia Engström drabbades av inkontinens efter en gravidtet. Hon opererades på en klinik och ett plastnät sattes in för att avhjälpa besvären. Men i dag lider Mia av svåra smärtor. Foto: Privat
Mia Engström lider av svåra smärtor och vill varna andra för operationerna. Foto: PrivatMia Engström lider av svåra smärtor och vill varna andra för operationerna. Foto: Privat
Mia Engström lider av svåra smärtor och vill varna andra för operationerna. Foto: Privat

Mia drabbad av kronisk smärta – efter operation

Publicerad

Plastnäten opereras in genom slidan för att förhindra inkontinens och framfall – men flera kvinnor får svåra biverkningar med kraftig smärta och upprepade infektioner. 

I brittisk press har det kallats en skandal och flera dokumentärer har gjorts om näten som är nästintill omöjliga att operera bort.

Mia Engström från Stockholm opererade in sitt nät våren 2015.

– Jag lider av en kronisk smärta i benen och ljumskarna. Jag är orolig – många kvinnor berättar att det bara blir värre och värre med smärtor och infektioner, säger hon.

Ungefär en av tio kvinnor i Sverige drabbas av framfall, ofta i samband med klimakteriet. Många av dem blir hjälpta av en behandling där man opererar in tunna plastnät i underlivet för att stötta upp slidväggarna. Samma produkt används för kvinnor som lider av urinläckage. Men den senaste tiden har flera länders läkemedelsverk stoppat de syntetiska näten. 

Plastnäten opereras in genom slidväggen för att stödja upp bäckenet och slidväggarna. Forskning visar att näten hjälper majoriteten av kvinnorna, men att en rad patienter får svåra biverkningar med ständiga urinvägsinfektioner och kronisk smärta. En del kvinnor har drabbats av så kallade erosioner, alltså att plastnätet skurit sig igenom slidväggen. 

Tio procent drabbas av komplikationer

En studie om nät mot inkontinens från augusti 2017 där 92 246 kvinnor deltog visar att 9,8 procent av patienterna drabbats av komplikationer av sina nätoperationer inom fem år. Och faktum är att näten inte ens prövats kliniskt, något som står under rubriken "varningar" i bruksanvisningen från en av tillverkarna. 

Näten har godkänts utan kliniska studier eftersom de anses vara identiska med  produkter som redan är godkända på marknaden. 

I Storbritannien har syntetnäten kallats en skandal i media och tusentals drabbade kvinnor har delat sina berättelser på sociala medier. I fredags gick den brittiska läkemedelsmyndigheten ut med nya riktlinjer: plastnät för behandling av framfall bör enbart användas i forskningssyfte. I USA har flera kvinnor fått enorma skadestånd utbetalda från tillverkarna och i Nya Zeeland kommer de syntetiska näten i praktiken att förbjudas, rapporterar Vetenskapsradion

Mia Engström från Stockholm är en av kvinnorna som drabbats av svåra biverkningar. Våren 2014 födde Mia Engström sin son. Under graviditeten hade hon fått lindriga besvär med urinläckage.

– När jag reste mig eller hostade kände jag hur blåsan läckte några droppar. Eftersom besvären inte blev bättre uppsökte jag min gynekolog.

"Oerhört smärtsamt"

Gynekologen berättade om en väldigt smidig och enkel operation där ett band sätts in för att stödja urinröret. Det var en dagoperation med lokalbedövning och efter ett par dagar efter ingreppet kunde man börja arbeta igen. Mia fick remiss till en klinik.

– Jag upplevde ett stort förtroende för läkaren. Hon beskrev att nätet var mjukt och följsamt och när hon förklarade ritade hon upp för mig var nätet skulle sitta. Men jag fick inte se hur det här nätet såg ut innan operationen. Riskerna hon beskrev var att jag kunde få svårt att kissa och känna en slags träningsvärk i benen i några dagar, säger Mia Engström.

I slutet av februari 2015 gjordes den så kallade TVT-O-operationen, något som Mia upplevde som oerhört smärtsamt. Men läckagen försvann och efter en månad hade även värken klingat av.

En kväll i januari 2017 fick Mia plötsligt en stark värk i benen och ljumskarna som gjorde det svårt att somna. Dagen därpå var den borta.

– Men i april kom smärtan tillbaka och har hållit i sig. Efter tre dagar insåg jag att jag känt samma värk i benen och ljumskarna under operationen, säger Mia Engström.

Nästintill omöjligt att ta ut implantatet

När Mia googlade hittade hon tusentals andra kvinnor världen över som berättade om liknade smärtor efter operationerna. Nu har hon själv startat en stödgrupp på Facebook för kvinnor som är drabbade.

– Nu har jag en kronisk värk och blir otroligt trött när jag anstränger mig. Jag är rädd för att besvären ska bli värre – många kvinnor berättar att det bara blir värre och värre med smärtor och infektioner. Vissa kvinnor vågar inte ha sex längre och jag har läst berättelser om sexpartners som skurit sig när paret haft vaginalt samlag, säger hon.

Expressen har varit i kontakt med flera kvinnor som anonymt berättar att de inte blev informerade om riskerna kring operationen, eller att implantatet är permanent. I nuläget finns ingen utvecklad metod för att operera bort näten och det finns enstaka kirurger som själv lärt sig ta bort dem.

– Varför berättade de inte om riskerna innan operationen. I bruksanvisningen står det ju om flera risker med blödningar och infektioner.

"Måste berätta om riskerna"

Helena Dzojic, chef för medicintekniska produkter på Läkemedelsverket i Uppsala säger till Vetenskapsradion att hon inte vet när en ny rapport, som blir ett underlag för myndighetsbeslut, kan väntas bli klar.

– Det är svårt att sia om datum men vi jobbar så skyndsamt vi kan, säger Helena Dzojic.

Nu hoppas Mia Engström att Sveriges politiker ska agera. Först och främst vill hon att operationerna stoppas och att alla tidigare operationer utvärderas ordentligt innan myndigheterna ger tillverkarna grönt ljus. Det är även viktigt för henne att kvinnor får fullständig information om risker och biverkningar innan de opereras.

– Det görs omkring 5 000 operationer med inkontinensnät varje år i Sverige. Fler kvinnor ska inte behöva drabbas av problemen. Är det verkligen etiskt rätt att jag och tusentals andra kvinnor ska lida för att 80 procent blir hjälpta?

Relaterade ämnen
Karin Selåker Hangasmaa
Karin Selåker Hangasmaa

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


centerpartiet

Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag