Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mer, mindre eller ”lagom” mycket EU?

Foto: MAGNUS FRÖDERBERG / LIBERALERNA
Foto: FILIP ERLIND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mer, mindre eller ”lagom” mycket EU?

Synen på hur det europeiska samarbetet ska se ut skiljer sig avsevärt mellan kandidaterna i valet.

– Vi behöver skapa en bättre balans för vad EU tillåts fatta beslut om, säger Sara Skyttedal, toppkandidat för Kristdemokraterna.

Said Abdu (L) önskar något annat:

– Mer EU!

Frågan om EU-samarbetets utformning är mer aktuell än någonsin.

Storbritanniens snåriga utträde har fått EU-kritiska partier över hela Europa att lägga om sina strategier.

Både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, som bägge länge drivit på för att Sverige ska lämna, förespråkar nu i stället en mer avskalad union med mindre överstatlighet.

LÄS MER: EU-valkompassen – snabb och enkel guide inför EU-valet 

Liberalerna vill ha ett mer omfattande europeiskt samarbete, men tycker att det finns flera områden där EU inte ska bestämma.

– Det finns jättemånga områden, exempelvis har vi sagt att vi inte ska gå in i partssystemet. Det är en del av arbetsmarknaden, vi tycker att vi ska behålla vårt svenska system, säger Said Abdu, Liberalernas andranamn inför valet i maj.

Said Abdu (L). Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Abdu tycker att svenskarna är för ängsliga rörande EU – och att det framför allt är liberala och högerextrema krafter som har en tydlig ambition med unionen:

– Man är lite ängslig över huruvida Europa ska kunna fatta beslut om exempelvis koldioxidskatt. Och i det kommande valet tror jag att det primärt är vi – de liberala krafterna – och de högerextrema som har en ambition och vilja med vad man vill med Europa. Hur ska Europa se ut 2040, 2050?

Kristdemokraterna: ”Inför ett rött kort”

Kristdemokraterna lanserade nyligen kampanjen ”Make EU lagom again” – och vill att större fokus ska läggas på EU:s kärnuppdrag: att upprätthålla fred och gynna handel och rörlighet på den inre marknaden.

– EU ska inte bestämma över vår svenska välfärd eller vår arbetsmarknadslagstiftning, säger KD:s toppkandidat Sara Skyttedal.

Sara Skyttedal (KD) Foto: JENS CHRISTIAN

Hon vill föra tillbaka en del av den centraliserade makten till medlemsstaterna – bland annat genom att införa ett ”rött kort”.

– I dag fungerar det så att alla de nationella parlamenten i Europa kan ge gult kort till EU om det läggs fram ett nytt förslag som man inte tycker ska ligga på EU-nivå. Tyvärr kan kommissionen helt skita i det här och bara fortsätta lägga fram liknande förslag igen, säger Sara Skyttedal.

– Vi tycker att man ska kunna lägga fram ett rött kort, och om majoriteten av de nationella parlamenten inte tycker att beslut ska fattas på EU-nivå, då ska man kunna stoppa det.

Moderaterna: ”Mer kontrollerad invandringspolitik”

Moderaternas förstanamn Tomas Tobé vill se ett mer omfattande EU-samarbete, men inte vad gäller exempelvis välfärd och skattefrågor.

– Jag tycker inte att EU ska ha särskilt mycket makt när det kommer till välfärd och arbetsmarknad. Jag tycker inte heller att EU ska ha beskattningsrätt, säger Tobé.

Tomas Tobé (M) Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES

– Däremot behöver vi mycket mer av Europa när det kommer till att bekämpa kriminalitet, få en mer kontrollerad invandringspolitik, bekämpa klimathotet och att se till att vi får tillväxt i Europa så vi får lite framtidstro.

Vad är det största hindret för ett välfungerande EU-samarbete i dag?

– Att vi inte får en gemensam, kontrollerad invandringspolitik på plats. Det står just nu i vägen för alla frågor. 

Centerpartiet: ”Mer EU på rätt saker”

Centerpartiets andranamn Abir Al-Sahlani vill att bland annat skattefrågor ska beslutas om i Sverige.

– Skattefrågor tycker jag är en nationell kompetens, men också socialförsäkringssystem, säger Al-Sahlani.

Abir Al-Sahlani (C) Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hon menar att det finns växande problem med vissa av EU:s medlemsstater.

– Vi befinner oss i en värderingskris bland regeringar som finns med i EU. Det är den största krisen. Nu börjar vi prata om olika demokratier, som att den liberala demokratin inte är given och etablerad, säger Abir Al-Sahlani.

Hon vill varken se ett mer eller mindre omfattande europeiskt samarbete:

– Mer EU på rätt saker, mindre EU på fel saker.

Miljöpartiet: ”De riskerar att slita sönder EU”

Lorentz Tovatt, kandidat för Miljöpartiet, pekar ut det omdiskuterade upphovsrättsdirektivet som ett exempel på något EU inte borde få besluta om.

– Jag tycker till exempel inte att EU ska hålla på med den detaljregleringen över internet som man håller på med just nu. Det skapar en väldig frustration hos folk, säger Lorentz Tovatt.

Lorentz Tovatt (MP) Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han varnar för att högerextrema krafter kan rasera det europeiska samarbetet.

– De riskerar att slita sönder EU inifrån. Där måste vi ta en värderingsfajt och stå upp för allas lika värde, mänskliga rättigheter och det grundläggande fredsprojektet som EU faktiskt är, säger Lorentz Tovatt.

Mer EU eller mindre EU?

– Det går inte säga ja eller nej. Jag skulle säga mer EU när det gäller vissa frågor, som klimat och mänskliga rättigheter, mindre EU när det gäller exempelvis att detaljreglera internet. 

Socialdemokraterna: ”Värna den svenska modellen”

Heléne Fritzon, tidigare migrationsminister och nu Socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet, vill värna ”den svenska modellen”.

– Vi gör ett tydligt avsteg i EU för det vi kallar den svenska modellen. Den har vi byggt i decennier och den har byggt Sverige väldigt starkt. Vi har den högsta sysselsättningsgraden i EU och vi kommer att fortsätta värna detta i parlamentet, säger Heléne Fritzon.

Heléne Fritzon (S) Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

Hon betonar att högerextrema krafter är på framfart i Europa.

– Det blir en ödesfråga i årets val, hur vi i de demokratiska partierna kan stå upp för de demokratiska rättigheterna och bygga ett starkare Europa tillsammans, utan högerextrema krafter, säger Fritzon.

LÄS MER: Ny mätning: Det är väljarnas viktigaste fråga inför EU-valet