Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Melissas tvillingar dog vid födseln

Melissa Ljushem längtade enormt efter att tvillingarna Antonia och Gabrielle skulle komma ur magen. Men de fick aldrig komma hem till det förberedda barnrummet.Foto: Curt Warås
Tvillingparet Antonia och Gabrielle fick aldrig komma hem.
De dog vid födseln.
Kvar är Melissa Ljushem med sin sorg - för att bearbeta den bloggar hon.
- Många människor är rädda för att fråga mig om vad som hände. Men i bloggen måste de inte möta mig personligen, säger hon.

FAKTA

Utdrag från bloggen
På samma sätt så har vi i Sverige många mammor och pappor med barn i himlen, men vi talar inte om det och behöver således inga ord för det.
Så liksom eskimåerna har ord för snö på marken och snöi luften så erkänner jag variationen. Jordmamma och änglamamma. Men ingen av de termerna utelämnar "mamma".
Jag är en änglamamma.

Läs mer på mammamelissa.blogg.se

Melissa Ljushem var nygift, förälskad och såg fram mot de två barnen som hon hade i magen. Hon inredde en barnkammare med två spjälsängar och leksaker.
I ena hörnet satt en nalle och väntade.
Men för tre månader sedan vaknade Melissa och kände sig yr. Några timmar efter det fick hon sammandragningar. Då var hon i vecka 22.
- Medan vi ringde sjukvården forsade det blod. Jag tänkte bara att jag var tvungen att hålla mig lugn.

Kände sparkar

På väg in i ambulanshelikoptern kände hon att ena barnet sparkade. Hon var lättad över att det levde.
Men några timmar efter det såg allt annorlunda ut. Melissa hade fött ut sina barn - och båda dog.
- Det var tusen tankar i huvudet. Jag tänkte på vad som skulle hända med barnen. Att de skulle ta dem i från mig och lägga dem på en hög med andra döda barn.
Sorge-arbetetdärefter ärsvårt.
Hon skyllde på sig själv hela tiden.
- De sa att det var en på miljonen som var med om detta. Det var inte vad man ville höra. Jag funderade på vad jag hade gjort för fel, att jag skulle ha stannat hemma den dagen då jag kände mig lite krasslig och att jag inte skulle ha stretat emot vid förlossningen.

Skrev som sina känslor

Efter en vecka hade gått började hon läsa om ämnet på internet. Hon skrev om sina känslor i en bok hon hade köpt.
Hon skrev flera inlägg om sin sorg i forum på nätet, men kände att hon inte blev mottagen som hon ville.
Då bestämde hon sig för att börja blogga om sina tankar i stället.
- Jag kände att jag kanske hjälpte andra människor genom det. Många människor är rädda för att fråga mig om vad som hände. Det är som att man inte får tala om sina döda barn. Men i bloggen måste de inte möta mig personligen.
Men i första hand skriver Melissa för sig själv.
- Det handlar om sådant som jag har funderat över eller som vi diskuterar här hemma.

Många stöttar

Det är tusentals människor som läser hennes inlägg varje vecka. Många av dem hör av sig till henne.
- Många stöttar och är lättade över att de känner igen sig. Jag får stöd från människor som berättar om samma sak eller som ger nya infallsvinklar.
Melissa tror att det är extra känsligt att sörja barn som har gått bort vid en tidig födsel.
Hon känner att människor inte alltid tar hennes sorg på allvar.

Vill föreläsa om sorgen

- En del verkar inte tycka att de är riktiga barn. Men jag har ändå levt med dem i magen, som en mamma. Jag har förlorat en av mina vänner på grund av detta.
Nu vill Melissa föreläsa om sorgen efter barn som dör vid födseln.
Hon tycker att det finns en stor okunskap om ämnet inom sjukvården.
- Det finns många änglamammor som hade velat ha det annorlunda än de fick, säger hon.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.