Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

May och Tore berättar om 100 år i Sverige

May sitter i sin lägenhet. "Mamma har levt ett drastiskt liv, men alltid klarat sig själv när det behövts", säger dottern Britt-Marie som är på besök.
Foto: Michaela Hasanovic / MICHAELA HASANOVIC EXPRESSEN
"Tore har aldrig riktigt pratat om sitt liv, för honom har jag alltid varit 'revisorn'", säger Annika Hassbjer, Tores gode man som kommer på besök då och då. Men när Expressen kom på besök så öppnade Tore upp.
Foto: Michaela Hasanovic
"Jag har det så bra. Sverige är ett fint land. Jag har bott på så många platser i världen och Sverige är rent och prydligt vart man än kommer", säger May Waldeskog, 101.
Foto: Michaela Hasanovic
Tore Wiik, 104, har aldrig gift sig. Eller ens varit riktigt kär. "Jag kan ångra att jag inte gifte mig, men om jag hade jag gift mig kunde hon mycket väl ha dött före mig. Det är också otäckt", säger han.
Foto: Michaela Hasanovic
"Jag var ju ung och han såg jättebra ut. En ovanligt snygg kille", säger May och berättar om mannen hon fick tre barn med under andra världskriget.
Foto: Michaela Hasanovic
"Jag har haft goda, snälla föräldrar. Många har sagt att jag har haft det FÖR bra och det kan de ha rätt i. Man fick höra att man var bortskämd", berättar Tore om sin barndom.
Foto: Michaela Hasanovic
Till skillnad från Tore är May omgärdad av människor. Hon har 15 barnbarn, 13 barnbarnsbarn och ett barnbarnbarnsbarn, samt ytterligare en dotter, Agneta, som bor i USA. Tanken är att så många som möjligt alltid ska närvara när May fyller år.
Foto: Michaela Hasanovic
Om ett tag ska Tore ner och spela Fia med Knuff "med damerna". Men någon favorit hos damerna är han inte, trots ryktena...
Foto: Michaela Hasanovic
1 / 9

Allt fler svenskar får uppleva sin 100-årsdag. Och av de barn som föds i år kommer över hälften att leva en bra bit över 90.

Men hur är det att ha levt i 100 år?

May Waldeskog, 101, födde barn under andra världskriget och Tore Wiik, 104, har levt ett helt liv utan att ha varit förälskad.

Två personer från samma generation med två helt olika vägar genom livet.

En generation som fortfarande har mycket kvar att berätta.

De tidigare paradvåningarna i världens huvudstäder är utbytta mot ett enkelt rum på ett äldreboende i Kolmården utanför Norrköping.

Korridoren luktar sjukhus, men den lilla ettan doftar så hemma som det går.

May Waldeskog, 101, är nästan blind men hon skiner upp när vi kommer nära och berättar varför vi så gärna vill träffa henne.

– Jag kunde aldrig tro att jag skulle bli så här gammal. Det är inte många som är som jag. Jag har inte sett någon 100-åring som är med på samma vis. Och som dansar! utbrister hon.

May har varit med om mycket i sina dagar. Mer än de allra flesta.
Foto: Michaela Hasanovic

Från sin grå fåtölj ger May en snabb husesyn med en lika snabb vänsterhand.

Där står sängen och där är badrummet. Nära till allt, visar det sig.

– Jag har det så bra här. Jag kan inte klaga på mitt rum, säger hon och ser sig omkring.

Här sitter inga historier i väggarna, men inramade minnen smyckar tapeterna. Avslutade äktenskap. Barn som bor för långt borta. Och ansikten som inte längre finns.

May föddes in i en kyrklig släkt den 15 april 1915 i Örebro.

Farfar var kyrkoherde och farmors far var prost.

– Jag minns slottet i Örebro, och vattnet som skummade. Jag vet inte om det finns kvar?

Det finns kvar.

– Ja, det kan ju inte försvinna, men kanske förändras, säger May.

Så var Sverige när May föddes

När May föddes den 15 april 1915 fanns det strax över 5 000 bilar i Sverige. En industriarbetare i Sverige tjänade i genomsnitt 85 kronor per år. Elektrifieringen av Sverige pågick, men först fem år senare skulle större delar av landet nås av elnätet. Frågan om rösträtt dominerade fortfarande den politiska kartan. Även alkoholfrågan är infekterad och starkölet förbjuds två år senare, 1917. Det återstår fortfarande tre år av första världskriget.  

1925 fyllde Maj 10 år. Sverige hade nyligen passerat sex miljoner invånare. Radiotjänst sände sina första radiosändningar. Matpriserna stiger i Sverige till följd av första världskriget. Riksdagen avslår en motion om alkoholförbud i Sverige. Det första elektriska tåget mellan Stockholm och Göteborg går i trafik året efter och Charles Lindbergh förbereder sig för att bli den förste att flyga över Atlanten 1927.

1936 blir May, 21, myndig. Skotten i Ådalen 1931 ekade fortfarande i Sverige. Sven Jerring skriver in det klassiska referatet "Japaner, japaner, japaner" i historieböckerna i samband med att Japan slår Sverige med 3-2 i OS-fotbollen. Folkpartiet, numera Liberalerna, bildades ett år tidigare. Det så kallade svenska folkhemmet växte fram och året efter tas ett beslut om införandet av sjuårig skolgång. Andra världskriget var blott tre år bort. Och om två år har världens första tecknade långfilm, "Snövit och de sju dvärgarna", premiär.

Hon är änka sedan 15 år och har levt ett dramatiskt liv med flera giftermål och många resor. Hon har upplevt krig och möten som skulle passa på vita duken. Sedan 1981 bor hon i Sverige igen.

– Jag har det såååå bra. Sverige är ett fint land. Jag har bott på så många platser i världen och Sverige är rent och prydligt vart man än kommer. Det är det inte i alla länder.

Fler kommer leva till 100

May är en av de närmare 2 000 personer som är över 100 år i Sverige i dag. Nedgången i dödlighet har lett till att antalet hundraåringar har ökat oavbrutet de senaste decennierna.

År 2060 kommer det att finnas fler än tre gånger så många kvinnor över hundra år och nästan tio gånger fler män över hundra jämfört med i dag, enligt Statistiska centralbyrån.

Av de barn som föds i år beräknas 12 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna att leva i minst 100 år.

Fler svenskar lever i 100 år

Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medellivslängden ökat från strax under 50 år 1861 till omkring 80 år i dag.

För drygt 50 år sedan var cirka 100 personer över 100 år i Sverige. 2014 hade 100-åringarna ökat till 1 953 personer.

Häromåret rapporterade danska och tyska forskare att de flesta barn som fötts i Danmark och jämförbara industriländer efter år 2000 kommer att bli mer än 100 år gamla. Resultatet bygger på att ökningen fortsätter nästan lika starkt som tidigare.

Statistiska centralbyrån gör dock en annan bedömning. Enligt SCB:s prognos beräknas 12 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna som föds 2016 bli minst 100 år. Och hälften av alla som föds i år beräknas leva en bit över 90 år. 

De som blivit 100 år eller äldre tillhör oftare än andra ett tjänstemannahushåll. Andelen gifta är också större bland de mest långlivade. Mer än 80 procent av dem som är 100 år är kvinnor, enligt SCB. 

Ökningen av medellivslängden i Sverige berodde tidigare främst på minskad barnadödlighet, men sedan 1950-talet för kvinnor och sedan 1980-talet även för män, är orsaken till största delen en minskad dödlighet i de högre åldrarna. 

Källa: Statistiska centralbyrån

Fyra år innan Mays födelse, föddes Tore Wiik på Kungsholmen i Stockholm.

Det var den 5 juli 1911 och nästan på dagen tre år senare skulle första världskriget bryta ut.

Pappan var fängelsevakt och stora delar av uppväxten bestod av flyttar mellan olika fängelser och tillhörande bostäder.

Uppsala, Stockholm, Göteborg, Malmö...

Nu är Tore 104 år och minns lite om mycket. Även han bor på ett äldreboende men i en egen lägenhet. Det ligger i Bromma.

– Livet går sin gilla gång. Jag kunde nog ha blivit gift om jag velat men jag ville ha friheten, säger han.

Tore har levt ett aktivt liv, med ett stort engagemang i föreningslivet. Men också med ett kärleksliv som aldrig riktigt fick slå rot.

Vännerna är borta sedan länge.

– Det är många som dör och försvinner, säger Tore och suckar.

Tore är ensam kvar i livet.
Foto: Michaela Hasanovic

Jobbat som korrekturläsare

Innan vi åker ut till Bromma hör vi oss för hos de personer som känner Tore bäst. Vill Tore ens prata med oss?

– Han har aldrig riktigt pratat om sitt liv, för honom har jag alltid varit "revisorn", säger Annika Hassbjer, Tores gode man som kommer på besök då och då.

– Jag kan inte lova att han minns eller har något att berätta.

I hallen står en gammal golvklocka som ett tickande bagage från förr.

– Vad kan jag bidra med? frågar Tore när vi hälsar.

Han sitter nedsjunken på en ranglig stol i vardagsrummet. Tv:n står på för sällskapets skull.

Tore var enda barnet i familjen.

– Jag har haft goda, snälla föräldrar. Många har sagt att jag har haft det FÖR bra och det kan de ha rätt i. Man fick höra att man var bortskämd.

Så var Sverige när Tore föddes

Tore Wiik föds den 5 juli 1911, tre år innan första världskriget. Ett år tidigare avrättades den sista människan i Sverige. De fyra första postbilarna rullar i Sverige, internationella kvinnodagen firas för första gången och den första filmen av en kvinnlig regissör, Anna Hofman-Uddgren, har premiär. Sverige blir samtidigt det första landet i världen med filmcensur. Frågan om rusdrycksförbud i Sverige utreds och en svensk nykterhetskommitté bildas. Den förväntade medellivslängden under 1910-talet var cirka 54 år för män och 57 år för kvinnor. 

1921 fyller Tore 10 år och Evert Taube skivdebuterar. Svenska kvinnor blir till slut myndiga vid 21 års ålder, oavsett om de är gifta eller ej, och det införs lika och allmän rösträtt för kvinnor.  Den första ishockeymatchen spelas på svensk mark. En helikopter flyger för första gången. Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige. 

1932 blir Tore myndig. Adolf Hitler blir tysk medborgare och 6 000 personer står i januarikylan på Hötorget i Stockholm och lyssnar när de svenska nationalsocialisterna har sitt första stora offentliga möte. Arbetslösheten drar genom Sverige. Men invandringen är nu större än utvandringen. Mellan 1830 och 1930 emigrerade drygt 1,3 miljoner svenskar men många återvände under 1930-talet.

Pappan var bevakningschef på Långholmens centralfängelse som stängde för gott 1975.

– Han var även en duktig skådespelare, poängterar Tore.

Men det var fängelselivet, och inte teatern, som tog familjen lite varstans i Sverige under 1910- och 20-talen.

– I Malmö var det inget vidare roligt. Det var några som rymde från fängelset och då blev pappa mycket nedstämd.

Efter att ha tagit studenten i Vänersborg bar det av till Göteborg och sedermera Uppsala.

– Jag studerade i Uppsala några år men jag tog ingen examen. Jag läste juridik men det gick inte hela vägen. Nej, juridik låg inte för mig. Du saknar juridisk begåvning, sa de och det var ju inte roligt, säger Tore.

I stället kom Tore att ägna resten av livet åt att korrekturläsa böcker.

– Jag började läsa korrektur på Viktor Petterssons bokindustri-aktiebolag och sedan har jag läst på Norstedt och Söner, och på Nordiska uppslagsböcker. Man får vara noggrann i korrekturläsningen, men oftast fick man inte så rolig korrektur.

Tore, med sin klocka i bakgrunden.
Foto: Michaela Hasanovic /

Blev strandad på Gotland under kriget

Först 1909 kunde flickor i Sverige ta realexamen, motsvarade grundskolans nionde klass. 1914 hade 430 kvinnor i Sverige avlagt akademisk examen men det var privatskola som gällde, och det var främst kvinnor från välbärgade familjer som hade möjlighet till högre utbildning. Inte förrän 1927 kunde kvinnor studera vid statliga gymnasier precis som män.

För May blev studierna kortvariga och någon yrkesbana stakades aldrig ut.

May gifte sig när hon var 19 år, direkt efter att hon gått på en flickskola.

– Men vi hade känt varandra ganska länge.

På den tiden skulle kvinnor främst sköta hemmet och det ansågs fel att en gift kvinna som "var försörjd" skulle konkurrera med männen på arbetsmarknaden. 1930 avslogs däremot ett politiskt förslag om att uppmuntra kvinnor att säga upp sig vid giftermål.

May, till vänster, och hennes äldre bror Sven.
Foto: Privat

Det första av Mays tre giftermål höll bara i ett par år. Senare träffade hon Kurt Ganslandt, som också blev far till hennes tre barn. Han var kadett och senare sjökapten, och under kriget kapten, i flottan.

– Man såg underdånigheten hos soldaterna när han kom, säger hon, och försöker imitera sin före detta make samtidigt som hon skrattar.

– Jag var ju ung och han såg jättebra ut. En ovanligt snygg kille.

May och Kurt fick sonen Torbjörn 1937, dottern Agneta 1939 och ytterligare en dotter, Britt-Marie, 1942.

Familjen hade då sin bas i Stockholm men May tvingades föda på Gotland. Det var vinter, havet frös till is och färjorna slutade att gå. May kunde inte ta sig hem, utan blev ensam kvar ett par månader och fick föda på ett militärsjukhus.

– Kurt hade en tjänst som kapten på en båt där i egenskap av sjökapten i flottan. Sedan kom jag hem och var gotländska, minns May och skrattar igen.

Kurt var ofta i väg på långa uppdrag på sjön. Han skickade inte hem några pengar och May och barnen fick klara sig på egen hand.

Under andra världskriget rådde stor brist på arbetskraft i Europa eftersom männen var ute i krig. Dörren till arbetsmarknaden gläntades tillfälligt för kvinnor som fick lättare att skaffa jobb.

Trots att Sverige inte var direkt inblandat i kriget blev svenska män inkallade och Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, upprättade ett register över 800 000 kvinnor som stod till arbetsmarknadens förfogande.

Utan vare sig utbildning eller erfarenhet startade May en ändringsateljé på egen hand hemma i den stora lägenheten dit damer kunde komma och få sina kläder omsydda. Hon hyrde dessutom ut rum till inneboende.

– Mamma har levt ett drastiskt liv, men alltid klarat sig själv när det behövts, säger dottern Britt-Marie som är på besök.

Andra världskriget präglade stora delar av Mays liv och påverkade henne på djupet.

– Hitler var ett svin, säger hon upprört.

Två av Mays barn föddes under kriget. Hon minns ransoneringskuponger och hon minns bomber. Allting var jobbigare än vanligt.

– 1942 bodde jag i Malmö. Vi hörde kanonerna och bomberna som föll i Köpenhamn, säger May, och berättar att hon kunde stå på balkongen och höra dundret på andra sidan sundet.

Efter krigets slut i september 1945 bredde två supermakter ut sig, USA och Sovjetunionen. Sovjetunionen kontrollerade hela Östeuropa, däribland Polen, dit May och hennes make Kurt ofta reste i på grund av Kurts arbete i militären.

– Det var trevligt. Jag var ju kaptensfru så alla var så artiga och trevliga och bugade nästan när jag kom. Man var ju ung och snygg på den tiden, så det var inget besvär.

En dag möttes de av polska barn. May sträckte fram sina händer och gav barnen mat och pengar, varpå tyska vakter strömmade till och tog ifrån barnen Mays gåvor.

– Jag skällde ut dem och sa: "Det där har JAG gett dem!" Jag hade sådan lust att göra så här på dem, säger May och viftar med armen.

– Jag hade kunnat ge dem en örfil och sagt "stå inte här och skrik åt mig!" Jag var ju gift med en kapten, han tysken var bara en liten skit som skrek åt mig.

Tore och May har båda upplevt framväxten av det moderna svenska samhället. Kvinnans ökade rättigheter. Intåget av bilar, flyg, radio, elektricitet och film. När Tore var 14 år, år 1925, sände Sveriges radio sin första sändning i en riktig kanal.

Man sände några timmar varje kväll och familjerna samlades framför den moderna apparaten där Sven Jerring var den stora stjärnan.

– Jag minns hur vi satt där och lyssnade noga, det var spännande, säger Tore.

1930 ägde den första tv-sändningen för allmänheten rum, men det dröjde ända till 1956 innan Lennart Hyland klev in i svenskarnas vardagsrum och tv slog igenom.

May har levt ett drastiskt liv, säger dottern Britt-Marie.
Foto: Michaela Hasanovic

Hängde med kändisar i gräddan

Sex år tidigare, år 1950, skilde sig May från Kurt efter tio års äktenskap.

Berndt Waldeskog, som då studerade atomfysik i Lund och var halvtidsanställd på Malmö Allmänna Sjukhus, hyrde ett rum hos May i Malmö. Deras relation utvecklades från hyresgäst och hyresvärd, till en kärlekshistoria. 1955 gifte de sig och höll sedan ihop i närmare 50 år.

May och Berndt Waldeskog.
Foto: Privat

Berndt var en framstående fysiker som arbetade med strålforskning och var anställd vid FN-organet Världshälsoorganisationen, WHO. Tillsammans upptäckte de världen.

Flytten gick till Genève 1967, till Iran 1974 och till Wien 1976. Paret umgicks med societeten – konstnärer, skådespelare, högt uppsatt ambassadpersonal, politiker och kändisar – var de än befann sig.

Vilken period i livet har varit bäst?

– Åren jag bodde i Wien. Jag hade många goda vänner, och så umgicks jag med kändisar. Jag kände skådespelare som jag var mycket med… det var så spännande när man var ung, säger May.

En av Mays allra bästa vänner i Wien var skådespelerskan Ulla Jacobsson som filmdebuterade 1951 och fick sitt stora genombrott i Arne Mattssons "Hon dansade en sommar".

– Vi var bästisar, vi hade så kul ihop. Hon var ju en riktig svensk stjärna.  Vi hittade på så mycket hyss som vi inte skulle, säger May.

– Jag har varit på miljoner fester genom åren, känns det som, säger hon och skrattar.

1974 flyttade May och hennes man Teheran i Iran. I festkretsarna runt May fanns då Mohammad Reza Pahlavi, Irans siste shah. En ikonisk ledare som förvisso drev frågan om kvinnlig rösträtt i landet, men May minns perioden i Teheran med blandade känslor.

– Kvinnor hade inga rättigheter. Den enda gången man fick gå själv var närman gick på dass, haha. Då behövde man ingen med sig, säger hon.

Dansen förenar

Gemensamt för May och Tore är inställningen till livet.

Och så dansen, förstås.

– Jag älskar livet, det gör jag faktiskt. Men man får ta dagen som den kommer. Jag tycker om människor och jag tycker om att dansa. Ja, gubben dansar gärna på gamla dagar. Jag dansar skapligt, säger Tore.

Han lyser upp.

– Jag tror att det betyder mycket att dansa. Det är en trevlig företeelse. Jag dansar något så när rytmiskt också, har lätt att följa med takten.

Och May håller med.

– Jag dansar tango, och alla sorters danser. Man försöker göra livet trevligt för sig.

Innan vi lämnar May i Kolmården plockar jag upp en dammig fotoram som jag nyfiket har frågat om tidigare.

På bilden syns unga, glada och till synes bekymmersfria människor med armarna runt varandra.

– Jag har frågat henne många gånger om den där bilden, men hon minns ingenting, säger dottern Britt-Marie.

May stryker bort dammet med vänster hand. Hon funderar länge.

– Där sitter Gösta Werner, som var gift med min syster Gunn. En stor konstnär. Och där sitter Gunn och min man! utbrister May.

May berättar om gamla foton. "Det är så när man tittar på kort. Hälften är väck", säger hon.
Foto: Michaela Hasanovic

Kommer minnena tillbaka nu?

– När jag ser bilderna, ja...

– Det där var ett par som arbetade för min man och som var väldigt goda vänner. Och så Gösta... Men han är död och borta. Det är så när man tittar på kort. Hälften är väck, säger hon.

Men till skillnad från Tore är May omgärdad av människor. Hon har 15 barnbarn, 13 barnbarnsbarn och ett barnbarnbarnsbarn, samt ytterligare en dotter, Agneta, som bor i USA. Tanken är att så många som möjligt alltid ska närvara när May fyller år.

Aldrig varit kär

I sommar fyller Tore 105 år.

Han har inga släktingar kvar. Inga syskon, inga barn eller barnbarn. Men han får besök av hemtjänsten varje dag.

Även den här dagen blir det smörgås och en burk folköl till lunch.

– Han kommer nog att korrekturläsa din artikel när den är klar, säger Mia från hemtjänsten, som har fått många handlingslappar granskade av Tore genom åren.

Är du rädd för döden, Tore?

– Jag är inte rädd för döden alls. När man kommer upp i mina år tror man kanske att det ska vara otäckt, men jag känner mig frisk.

Jag är rädd för döden.

– Hur gammal är du?

33.

– 33? Oj!

Men kunde du tro att du skulle bli så här gammal?

– Nej du, det kunde jag inte. Man blir ju rädd att man ska ligga och dö själv. Jag kan ångra att jag inte gifte mig, men hade jag gift mig kunde hon mycket väl ha dött före mig. Det är också otäckt. Jag resonerar så.

Tore har som han själv beskriver det "aldrig gått och kärat ner sig".

Var det svårt att fånga ditt hjärta?

– Hahaha… Jag var så kär i en flicka som var ett par år äldre när jag var sju, åtta år. Men det där med att bli kär, det försvinner med åren. Man är kär i unga år men sedan blir man inte så kär längre.

Fast innan vi kom hit fick vi höra att du var "populär hos damerna".

– Populär, nja. Jag hade många som jag kunde ha fått. Men den som jag ville ha, ville inte ha mig.

Tore har inga släktingar eller vänner från förr kvar. Men Tore får besök från personal på äldreboendet och sin gode man. Och så spelar han Fia med knuff "med damerna" nere i sällskapsrummet.
Foto: Michaela Hasanovic

Men ångrar du aldrig att du inte gifte dig?

– Nej… det där tycker jag är dumt egentligen. Man vågade inte ta ett sådant steg. Jag har många gånger tänkt på hur det skulle vara om man var gift men då fick man ju lov att bli en helt annan människa. När man är gift är man inte den samma längre, eller hur?

Tore tuggar på sin pastejsmörgås och kramar folkölsburken så att den sista droppen hittar ut. Om en timme ska han spela Fia med knuff med damerna nere i aktivitetsrummet.

– Jag älskar livet, jag gör verkligen det, säger han från stolen i köket.

Så var Sverige när Tore föddes

Tore Wiik föds den 5 juli 1911, tre år innan första världskriget. Ett år tidigare avrättades den sista människan i Sverige. De fyra första postbilarna rullar i Sverige, internationella kvinnodagen firas för första gången och den första filmen av en kvinnlig regissör, Anna Hofman-Uddgren, har premiär. Sverige blir samtidigt det första landet i världen med filmcensur. Frågan om rusdrycksförbud i Sverige utreds och en svensk nykterhetskommitté bildas. Den förväntade medellivslängden under 1910-talet var cirka 54 år för män och 57 år för kvinnor.

1921 fyller Tore 10 år och Evert Taube skivdebuterar. Svenska kvinnor blir till slut myndiga vid 21 års ålder, oavsett om de är gifta eller ej, och det införs lika och allmän rösträtt för kvinnor. Den första ishockeymatchen spelas på svensk mark. En helikopter flyger för första gången. Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige.

1932 blir Tore myndig. Adolf Hitler blir tysk medborgare och 6 000 personer står i januarikylan på Hötorget i Stockholm och lyssnar när de svenska nationalsocialisterna har sitt första stora offentliga möte. Arbetslösheten drar genom Sverige. Men invandringen är nu större än utvandringen. Mellan 1830 och 1930 emigrerade drygt 1,3 miljoner svenskar men många återvände under 1930-talet.

Så var Sverige när May föddes

När May föddes den 15 april 1915 fanns det strax över 5 000 bilar i Sverige. En industriarbetare i Sverige tjänade i genomsnitt 85 kronor per år. Elektrifieringen av Sverige pågick, men först fem år senare skulle större delar av landet nås av elnätet. Frågan om rösträtt dominerade fortfarande den politiska kartan. Även alkoholfrågan är infekterad och starkölet förbjuds två år senare, 1917. Det återstår fortfarande tre år av första världskriget.

1925 fyllde Maj 10 år. Sverige hade nyligen passerat sex miljoner invånare. Radiotjänst sände sina första radiosändningar. Matpriserna stiger i Sverige till följd av första världskriget. Riksdagen avslår en motion om alkoholförbud i Sverige. Det första elektriska tåget mellan Stockholm och Göteborg går i trafik året efter och Charles Lindbergh förbereder sig för att bli den förste att flyga över Atlanten 1927.

1936 blir May, 21, myndig. Skotten i Ådalen 1931 ekade fortfarande i Sverige. Sven Jerring skriver in det klassiska referatet "Japaner, japaner, japaner" i historieböckerna i samband med att Japan slår Sverige med 3-2 i OS-fotbollen. Folkpartiet, numera Liberalerna, bildades ett år tidigare. Det så kallade svenska folkhemmet växte fram och året efter tas ett beslut om införandet av sjuårig skolgång. Andra världskriget var blott tre år bort. Och om två år har världens första tecknade långfilm, "Snövit och de sju dvärgarna", premiär.

Fler svenskar lever i 100 år

Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medellivslängden ökat från strax under 50 år 1861 till omkring 80 år i dag.

För drygt 50 år sedan var cirka 100 personer över 100 år i Sverige. 2014 hade 100-åringarna ökat till 1 953 personer.

Häromåret rapporterade danska och tyska forskare att de flesta barn som fötts i Danmark och jämförbara industriländer efter år 2000 kommer att bli mer än 100 år gamla. Resultatet bygger på att ökningen fortsätter nästan lika starkt som tidigare.

Statistiska centralbyrån gör dock en annan bedömning. Enligt SCB:s prognos beräknas 12 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna som föds 2016 bli minst 100 år. Och hälften av alla som föds i år beräknas leva en bit över 90 år.

De som blivit 100 år eller äldre tillhör oftare än andra ett tjänstemannahushåll. Andelen gifta är också större bland de mest långlivade. Mer än 80 procent av dem som är 100 år är kvinnor, enligt SCB.

Ökningen av medellivslängden i Sverige berodde tidigare främst på minskad barnadödlighet, men sedan 1950-talet för kvinnor och sedan 1980-talet även för män, är orsaken till största delen en minskad dödlighet i de högre åldrarna.

Källa: Statistiska centralbyrån

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.