Massi Fritz: ”Det var en förbjuden kärlek”

Vi ser tillbaka på bland annat regeringskaoset, Greta Thunberg och gängvåldet.
Elisabeth Massi Fritz.
Foto: PRESSBILD

Elisabeth Massi Fritz har blivit ansiktet utåt för den rättsliga kampen för kvinnors rättigheter.

Själv växte stjärnadvokaten upp i en hederskultur och lärde sig tidigt att stå upp för sig själv. 

– Jag hatade förtrycket av oss kvinnor, säger Massi Fritz i P4-programmet Dagboken. 

Elisabeth Massi Fritz uppväxt i Motala kom med en konservativ uppfostran.

Hennes föräldrar, som hade syriansk-libanesisk härkomst, var kristna och ville att Elisabeth Massi Fritz skulle gifta sig med en av deras släktingar. 

Massi Fritz om hederskulturen

Om det handlar Elisabeth Massi Fritz dagboksanteckningar från 1985, som hon läser högt ur i P4-programmet ”Dagboken”. Där berättar hon om hur hon som 15-åring fick hemlighålla förhållandet med sin pojkvän Jörgen Fritz, som sedermera skulle bli pappa till hennes barn. 

”Klockan 18 träffade jag JF en gång till. Till mor och far sa jag att jag skulle på min tennisträning”, skriver hon i sin dagbok. 

– Det var en förbjuden relation i min kultur och min familj, säger Elisabeth Massi Fritz i programmet ”Dagboken”. 

”Var skambelagt”

Massi Fritz och hennes pojkvän fick smyga i gränderna i Motala, rädda för att någon av hennes släktingar skulle se dem. 

– Kulturen var så stark. Vi pratar om tusenåriga traditioner som förbjöd, helt ologiskt, mig från att ha en pojkvän. Jag fick inte ha en sexuell relation. Det var skambelagt, säger hon.  

Massi Fritz berättar att hon hade en splittrad relation till sina föräldrars kultur. Hon älskade mycket i den – men kände en avsmak inför de beteendestyrande delarna. 

– Jag hatade förtrycket av oss kvinnor. Jag ville inte vara en del av det. Jag var i behov av att prata med någon, säger Elisabeth Massi Fritz i programmet.

Hon har engagerat sig i kampen mot hederskultur som jurist, bland annat genom att företräda de hedersmördade kvinnorna Pela Atroshi och Fadime Sahindal i rätten. 

”Utsatta kan känna igen sig”

När hon talar med Expressen nämner hon just Pela, och det ”eländiga motstånd” som fanns mot att benämna det som ett hedersmord.

– Jag valde dessa delar ur min dagbok eftersom det är många som lever med hedersförtryck och hedersvåld som kan bli stärkta av att jag delar med mig från min uppväxt. Många utsatta känner igen sig och har det extra svårt under högtider och lov.

– Våld och förtryck tar inte julledigt, tyvärr. Mitt budskap är att det går att få hjälp och att vi aldrig ska acceptera våld och förtryck. I Sverige ska vi vara tydliga med att det är nolltolerans som gäller, och vi behöver bli bättre.

– Jag har haft många uppförsbackar i mitt liv men alltid tagit mig igenom dem och stärkts som kvinna och människa, skriver hon.

LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Brott i Sverige 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.