"Mars var skräckinjagande och enormt"

Publicerad
Uppdaterad
Glöm regalskeppet Vasa.
Ett dykarlag har hittat vraket från ett av Sveriges mest imponerande krigsskepp någonsin - amiralskeppet Mars.
- Man har sökt efter det sedan man började intressera sig för de stora örlogsfartygen. Äntligen har det upptäckts, säger Andreas Olsson, chef för marinarkeologin på sjöhistoriska museet.
Amiralskeppet hette Mars men kallades även Jutehataren eller Makalös. Skeppet har länge varit mytomspunnet och omskrivet i gamla arkiv.
"En storm skingrade emellertid flottan, så att den gamle sjöhjälten åter kom att strida mot övermakten. Jutehataren var endast åtföljd av några få skepp, då den fientliga flottan, 28 segel stark, kom till synes mellan Gotland och Öland." - så skrivs i berättelsen om skeppets förlisning i "Berättelser ur svenska historien" från år 1885.
Länge har marinarkeologer letat efter Mars och nu verkar det alltså som att man hittat skeppet, tio sjömil öster om Böda på Öland.
– Det är en stor rackare. Det ligger på 75 meters djup och allt tyder på att det är ett stort krigsfartyg från 1500-talet. Jag skulle bli förvånad om det är något annat än Mars, säger Andreas Olsson, chef för marinarkeologin på sjöhistoriska museet.
Man har också kunnat koppla den stora mängd bronskanoner som ligger utspridda runt vraket till Mars, som tros ha haft allt mellan 100 och 200 kanoner.
Vasa hade 64 kanoner.

"Äntligen"

Fyndet betyder mycket för marinarkeologin och kan ge en viktig historisk inblick i tiden, säger Olsson.
– Man har sökt efter det sedan man började intressera sig för de stora örlogsfartygen. Äntligen har det upptäckts. Det finns en rik berättelse, och myter kring förlisningen och vad som egentligen hände.
Befälhavaren som förde skeppet in i slaget med den dansk-lybska flottan har också han en stor plats i Sveriges örlogshistoria.
– Amiralen Jakob Bagge är en av Sveriges första stora sjöhjältar.

"Skräckinjagande"

Mars tros ha varit det största skeppet i sitt slag och mycket respektingivande.
– Det var skräckinjagande och enormt. Det var 1500-talets högteknologi. Den tid och den kostnad man la ner på att bygga ett sådant här fartyg var enorm, säger Andreas Olsson.
Historien bakom vad som hände när Mars förliste berättar om en väsentligt större dansk-lybsk flotta – och om hur Mars och de många hundra besättningsmännen stred tappert.

Exploderade

Fienden placerade fyra skepp, två på varje sida, om Mars.
"I detsamma flydde de två svenska skeppen, som hittills följt Mars, så att amiralskeppet måste alldeles ensamt uthärda striden mot övermakten. Det gjorde så ock med stor tapperhet. Förgäves försökte fienden äntra. Fortuna och Böse-lejon (de danska skeppen) måste sönderskjutna draga sig ur striden, och Bagge nedsköt från masterna på de lybska skeppen alla dem som vågat klättra upp för att därifrån kasta lansar och fotanglar ned på däcket af Mars", skriver man i "Berättelser ur svenska historien" från år 1885.
Till sist blev dock striden så våldsam att en kanon skadades. En brand utbröt och spred sig till krutförrådet.
Totalt 800 man, varav 300 ur fiendebesättningar som äntrat Mars, dog i den efterföljande explosionen. Men Andreas Olsson är inte säker på om det faktiskt var en olycka.
– Det hade varit förnedrande att låta fienden erövra skeppet.
Under hösten väntar fortsatta undersökningar av amiralskeppet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag