Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hur märks poliskrisen bland medborgarna?

Med en uppmaning att höra av sig reser Expressens reporter Johanna Karlsson just nu runt och letar efter drabbade i de delar av landet som polisen är på väg att överge.
Foto: Lisa Mattisson
p˚ plats – dÆr polisen saknas. Med en uppmaning att höra av sig reser Expressens reporter Johanna Karlsson just nu runt och letar efter drabbade i de delar av landet som polisen är på väg att överge.
Foto: Lisa Mattisson

LINKÖPING. Över hela landet säger poliser upp sig, protesterar och kräver polischefens avgång.

Men märks krisen bland medborgarna?

Expressen åker från norr till söder med frågan: finns poliskrisen hos dig? Och i så fall: hur drabbas du av den?

I fjol klarades 14 procent av brotten upp i Sverige. Fem år tidigare låg siffran på 18 procent, enligt statistik från polisen.

Samtidigt säger allt fler poliser upp sig. 240 poliser sa upp sig under perioden januari–juni 2016, jämfört med 149 poliser våren 2015.

Kort sagt, polisen är i kris.

Ett grepp ledningen nu använder för att vända trenden är att rekrytera allt fler civila till polisen, för att bland annat avlasta inom de administrativa delarna och i telefonslussar.

För de som tar emot allmänhetens anmälningar om brott, PKC-operatörerna (polisens kontaktcenter), märks däremot varje fall av resursbrist.

– Vi har blivit tillsagda att inte längre skicka patruller när någon hittar farligt gods, det gjorde vi alltid innan. Inbrott tar också lång tid innan vi kan åka på. Det är synd för dem som drabbas som ibland måste sova borta under tiden för att inte förstöra spår, säger en civilanställd PKC-operatör.

Operatören menar att sommaren i södra polissverige krävt kreativitet från ledningscentralens medarbetare för att gå ihop. Telefonisterna har tricks för att mildra resursbristens effekter.

– Vi kan använda oss av trafikpoliser. Det är svårt skicka en patrull men lättare att placera ut trafikkontroller. Om en ort drabbats av flera inbrott kan vi ställa trafikpoliser vid infarten för att markera närvaro. Finns det besöksförbud gentemot brottsoffer kan trafikkontrollen hålla utkik efter gärningsmannens bil i stället för att poliser patrullerar vid de utsattas hem.

Poliskrisen i siffror

Utveckling antal uppklarade brott

■ 2015 klarades 14 procent av brotten upp. Fem år tidigare var siffran 18 procent. I tabellen ser du personuppklaringsprocentens förändring mellan 2010 och 2015 för flera brottskategorier.

Misshandel: -5,7 procent

Olaga hot: -3 procent

Ofredande: -1,8 procent

Våldtäkt: -4,6 procent

Biltillgrepp: -1,5 procent

Bostadsinbrott: -0,7 procent

Rån: -3,5 procent

Bedrägeribrott: -4,8 procent

Skadegörelsebrott: -1,9 procent

Utveckling antal åklagar-ärenden

Första halvåret i år minskade inflödet av nya ärenden från polisen till Åklagarmyndigheten med 8 procent jämfört med samma period i fjol.

Utveckling antal poliser som slutar

Antalet poliser som väljer att lämna yrket har ökat det senaste året. 240 poliser sa upp sig under perioden januari-juni 2016, jämfört med 149 poliser våren 2015.

Antal poliser under 40 som slutat

Siffrorna anger hur många som slutat första halvåret respektive år.

2013: 33 (0,4 procent)

2014: 43 (0,5 procent)

2015: 44 (0,6 procent)

2016: 102 (1,3 procent)

Antal poliser 40-60 som slutat

Siffrorna anger hur många som slutat första halvåret respektive år.

2013: 51 (0,5 procent)

2014: 50 (0,5 procent)

2015: 75 (0,7 procent)

2016: 99 (1 procent)

Utveckling antal anställda poliser

Uppgifter för december månad, förutom 2016 då uppgifterna är från september.

2013: 19 911

2014: 20 051

2015: 19 903

2016: 19 846

190 poliser – på 4 000 mil

Men trafikpolisens nya uppgifter gör att själva trafikbrotten inte hinns med. Transportarbetarförbundet har i en kampanj lyft fram att Sveriges 4 000 mil kontrolleras av runt 190 trafikpoliser.

– I realiteten är det ännu färre, alla är ju inte tjänst samtidigt, säger Gabriel Dahlander på transportarbetareförbundet.

I september 2016 hade 329 medarbetare funktion som trafikpolis. För knappt tio år sedan (2007) låg siffran 529 medan det i början av 80-talet fanns runt 1 500 trafikpoliser fördelade över mindre mil väg än i dag, enligt polisens egen statistik.

För fackförbundets medlemmar innebär färre kontroller att oseriösa åkerier kan verka utan att ha sina papper i ordning. Men också säkerheten på vägarna påverkas.

– Det är en ren trafikfara för privata bilar när fordon på flera ton inte packat lasten enligt alla regler. Vi vill lyfta fram att trafikpoliser har en unik kompetens. I dagsläget är det alldeles för få som kan kontrollera tunga fordon

Post Nord-föraren Leif Johansson som är i trafiken varje dag säger att inga förare stoppas längre.

– Nästan varje dag kör någon in i mitträcket.

Leif Johansson och Ewa Lindgren Johansson i Vreta Kloster i Östergötland har sett polisens kris. Yrkesföraren Leif när han är på vägarna och Ewa när hon nattvandrar.
Foto: Lisa Mattisson

På vägen hem till hans villa i östgötska Vreta Kloster har i stället ett stort antal nya fartkameror satts upp.

– Jag tror de är där i stället för poliserna.

Leifs fru Ewa Lindgren Johansson är barnskötare och har i femton år engagerad sig i nattvandrarna. På så sätt har hon koll på polisens arbete i den ösgötska natten.

– Om du märker av färre poliser beror främst på var du bor, säger hon.

"De bränner dagis, skolor och soptunnor"

I Linköping patrullerar Ewas kolleger i området Skäggetorp. Ledaren Muse Hassan började 2011 efter att 18 fönster krossats på en skola under samma natt. Han samlade ihop ett par vänner och började patrullera dagligen. Gruppen ingriper inte själva när de ser kriminella men försöker släcka de bränder som startas.

– De bränner dagis, skolor och soptunnor. En container här borta började brinna så att tvättstugan bredvid tog eld. Tvätten som hängde hade brunnit upp om vi inte bar ut den.

Efter ett år gick gruppen över till att nattvandra på helgerna i stället för varje dag och nu upplever Muse Hassan området som lugnare. Nattvandrarna tittar på Expressens frågeställning om poliskrisen finns och svarar sedan nej, nej, ja, nej och ja.

– Det är inte kris, men poliserna skulle kunna vara fler och de skulle vara bra om du kunde fler språk. Jag har aldrig sett en polis som är somalier. Bara en i Katrineholm. Eller, jag har aldrig sett honom men jag har hört att han finns, säger Asad Yusuf som till vardags går på komvux.

– På ett sätt är det kris när polisen inte lyckas stoppa brotten, kontrar Muse Hassan som svarar ja på frågan.

– Här utreder de mer än att avbryta.

Efter att ha tröttnat på buslivet och vandaliseringen i Skäggetorp Linköping startade Muse Hassan en patrull med nattvandrare. För Expressens Johanna Karlsson berättar Muse, som sitter mitt emot, Mohammaed Hirsi, som sitter bredvid och Asad Yusuf, med lappen, om sina erfarenheter.
Foto: Lisa Mattisson

"I afrikanska länder kommer poliser direkt"

Mohamed Hirsi, som är taxiförare men ger upp de mest inkomstbringande nätterna för nattvandringens skull, håller med honom.

– I afrikanska länder kommer poliser direkt och stoppar brott med vapen. I Europa kommer de en halvtimme efter. Sen utreder de. De kanske är rädda att bli skjutna om de inte väntar till situationen har lugnar ner sig.

Men den femte nattvandraren, slaktaren Aden Hersi med hennafägat skägg, tycker att polisen syns tillräckligt ofta i Linköping. Fler behövs inte.

– Nej, det räcker! säger han och sveper lite kaffe på Statoil innan nattvandringen går vidare.

Magnus Lagerwall, polisinspektör i Göteborg

1, Varför slutar fler poliser i år än tidigare?
– Tempot har blivit mycket högra än när jag körde radiobil på 90-talet. Det är svårt att få återhämtning mellan larmen och det har blivit mycket stressigare.
Och den interna arbetsmiljön har blivit mycket tuffare.
Man får avbryta matuppehållet eller pågående avrapportering för de kommer in nya ärenden.

2, Färre brott klarades upp 2015 jämfört med 2010 - varför?
– Det är svårt att svara på. Det kan bero på att befolkningsmängden rent allmänt har ökat. Det kan också bero på att det ligger högar med ärenden och att det nästan blir så att man eftersträvar att skriva av dem snarare än att utreda. Så stort inflöde är det.
Men om det beror på organisatoriska frågor eller inte, det vet jag faktiskt inte.

3, Anser du att det finns en poliskris?
– Ja, det tycker jag bland annat med tanke på mindre möjlighet till återhämtning och att man inte får göra det man är satt att göra. Specialfunktionerna försvinner mer och mer. Man ska pyssla med mycket och det blir varken hackat eller malet.
I Göteborg har vi exempelvis ingen fungerande ungdomspolis, vi har ingen som jobbar renodlat mot narkotika på gatan, ingen mot prostitution och trafikpolisen bantas ner.

Berätta om hur du själv har blivit drabbad!

Expressens reporter Johanna Karlsson och fotografen Lisa Mattisson rapporterar om poliskrisen i olika delar av landet. Så här kan du tipsa:

• Mejla reportern direkt:

johanna.karlsson@expressen.se

• Följ Johanna Karlsson på

facebook.com/johannaexpressen/?fref=ts

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.