Maria Malmer Stenergard besökte under tisdagen Migrationsverket i Malmö för samtal om hur Sverige kan få till ett bättre återvändande. Enligt migrationsministern var 23 procent av de som lämnade in en förstahandsansökan om asyl under 2022 personer som har ett tidigare avslag som blivit preskriberat.
– Först har man alltså fått en rättssäker prövning och sedan har man avvaktat fyra år för att söka igen. Det urholkar legitimiteten i asylsystemet, säger hon.
– Vi vet att det är alldeles för få av de som fått nej i asylprocessen som faktiskt återvänder. Får man ett nej måste man lämna landet.
Maria Malmer Stenergard säger att regeringen har lagt en rad förslag, däribland ett myndighetsuppdrag till polisen, Skatteverket och Migrationsverket att samverka bättre.
– Sedan måste vi jobba vidare med fler förvarsplatser, förlänga eller borttagen preskriptionstid och jobba hårt med diplomati. Det är jätteproblem med många länder.
Den nya regeringen har lovat ta krafttag för minskad invandring men enligt Migrationsverkets nya prognos kommer antalet asylsökande inte minska under de närmaste åren.
Maria Malmer Stenergard förklarar det långsamma tempot med att det handlar om ett ”stort paradigmskifte i många steg”.
– Det måste utredas på ett rättssäkert sätt och kommer därför ta tid att få genomslag.
Prioriterar kvinnor, flickor och hbtq-personer
Det första steget – att minska antalet kvotflyktingar från 5 000 till 900 – finns på bordet i år. Häri har regeringen också slagit fast att kvinnor, flickor och hbtq-personer ska prioriteras.
– Det är personer som är extra utsatta i de här lägren, säger hon.
– Det är en rimlig nivå, vi ska absolut inte ta mer. Man ska ha med sig att vi med 900 fortfarande ligger bra till jämfört med andra. Det är dags att andra länder kliver fram, vi har haft ett stort mottagande vid gräns också.
Samtidigt beskriver migrationsministern läget som ovanligt osäkert i en tid av krig – och nu senast jordbävningen i Turkiet och Syrien. Hon säger att det är mycket svårt att sia om hur det påverkar flyktingströmmarna.
– Redan under hela förra året såg vi en kraftig ökning längs västra Balkan och centrala Medelshavsrutten men de har främst sökt sig till andra länder än Sverige. Vi har en beredskap för att ta emot fler beroende på hur kriget utvecklar sig,
– Migrationen är alltid svår att förutspå men just nu ser vi inte de ökningar som många andra Europeiska länder såsom Österrike, Tyskland och Nederländerna ser.