Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Män som söker barn – ”fara för rikets säkerhet”

Foto: Fotograferna Holmberg / TT NYHETSBYRÅN

Män med högt uppsatta yrken använder hbtq-plattformar för att komma i kontakt med barn. 

Det visar en omfattande undersökning som gjorts av SvD

– De är en fara för Sveriges säkerhet, säger Ardavan Khosnood som är kriminolog vid Malmö universitet till tidningen.

Genom den fiktiva identiteten David, 14, har SvD lyckats komma i kontakt med hundratals män via olika plattformar för hbtq-personer. 

De flesta av männen använder sig av de digitala plattformarna för att kunna komma i kontakt med barn och förgripa sig på dem, skicka könsbilder eller lura dem in i prostitution. 

Bland de män som ingått i SvD:s undersökning finns bland annat en högt uppsatt chef på utrikesdepartementet, en tidigare anställd vid Försvarets radioanstalt och en hemvärnssoldat. 

Tur att det inte var ryska underrättelsetjänsten 

Ardavan Khosnood är kriminolog vid Malmö universitet och har studerat olika underrättelsetjänsters metoder för att komma åt känslig information. Han menar att männen i SvD:s granskning utgör en god grund för utpressning. 

– Ingen av dem hade klarat en säkerhetsprövning i dag, de är en fara för Sveriges säkerhet, säger han till tidningen. 

Under granskningen stämmer UD-chefen träff med SvD:s reportrar i tron om att det är 14-åriga David han ska träffa. 

– Han hade tur att det var ni och inte ryska underrättelsetjänsten som dök upp. De skulle kunna pressa honom på information om exempelvis Sveriges strategier i olika frågor för att de skulle bevara hemligheten. 

”Folk gör vad som helst för att dölja” 

Begreppet ”honungsfällor” är välkänt menar forskaren som förklarar att den sovjetiska underrättelsetjänsten ofta använde en persons sexuella relationer för att kunna rekrytera ”ofrivilliga agenter”. 

Även kriminella ligor har använt sig av den här typen av utpressning. 

– Om någon är i riskzonen för utpressning eller inte kommer inte fram när man gör en så kallad personutredning. Det här är ett agerande som man inte skryter med. Folk kan göra vad som helst för att dölja det, säger Willhelm Agrell, Sveriges enda professor emeritus inom svensk underrättelseseanalys till SvD