När larmet inkom till polisen, klockan 18.21 på torsdagskvällen, rådde det tumult på gymmet vid Tuve torg på Hisingen i Göteborg. En kvinna, som befann sig på Nordic Wellness för ett zumbapass, har berättat för GP hur hon och de andra motionärerna togs ner till receptionen efter skottlossningen. Att hon höll om ett vittne, som just sett en ung man skjutas i huvudet.
Enligt uppgifter ska en man ha setts anlända till gymmet på en elsparkcykel. Efter skjutningen ska han ha hämtats upp i en bil och lämnat platsen.
Under måndagen häktades två män i 20-årsåldern, misstänkta för mord respektive skyddande av brottsling, efter att ha gripits bara drygt två timmar efter händelsen. En av dem är tidigare ostraffad. Den andra – den misstänkta skytten – har dömts för bland annat misshandel och två rån, och har av polisen tidigare kunnat kopplas till ett kriminellt nätverk i Göteborg. Det var GP först med att rapportera om.
De båda männen nekar till brott.
Offret ska enligt uppgifter ha kopplingar till gängmiljön, men att polisen i nuläget jobbar utifrån teorin att skjutningen inte är att ses som en del i någon pågående gängkonflikt.
Forskaren: ”Likgiltig inför konsekvenserna”
Torsdagens skjutning är den andra inom loppet av en dryg månad som skett på ett gym i Sverige. Den 28 mars sköts ordningsvakten Fredrik Andersson till döds när han försökte ingripa mot skytten på Delta gym i Stockholm. Den troliga måltavlan var en man med kopplingar till mc-gänget Bandidos, enligt uppgifter.
I januari skottskadades en man allvarligt på en frisersalong i Kvillebäcken i Göteborg. Förra sommaren sköts en ung man till döds när han satt i frisörstolen på en salong i Högsbo. I december sköts gängledaren för Östberganätverket ihjäl i lobbyn till ett hotell vid Fridhemsplan i centrala Stockholm.
Redan i augusti förra året sa Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, till SVT att skjutningar i offentliga miljöer blivit vanligare, och att utomstående personer i högre utsträckning drabbas av våldet.
Kriminologen Amir Rostami forskar om bland annat organiserad brottslighet. Han menar att man kan se hur gängkriminella tar efter och lär sig av varandra, men att det också kan finnas strategiska fördelar med offentliga miljöer som exempelvis gym. Där är man i regel sårbar och obeväpnad.
– När det gäller de här miljöerna så anpassar man sig efter målet. Man försöker hitta vederbörande och försöka komma åt sitt mål på bästa sätt, och tar de tillfällen som ges, säger han.
– Man är likgiltig för konsekvenserna mer eller mindre. Kan man plocka en person i ett gym och det är enda möjligheten att plocka den här personen, då får man passa på att göra det.
Låg uppklarningsgrad ”driver på”
Enligt Amir Rostami syns en förskjutning i våldet och sättet det begås på.
– När du har ett antal våldsspiraler och konflikter som får spinna vidare, i kombination med den så kallade logik som finns i gängen – att ”min reaktion på din reaktion måste vara kraftigare” – och när man inte stoppar de här våldscirklarna så tenderar de att inte bara fortsätta utan bli mer brutala. Råare.
Skottskadorna mot hals och huvud har till exempel ökat, förklarar han. Antalet skott har blivit fler, i takt med att de kriminella vill matcha och överträffa tidigare aktioner. Vetskapen om den låga uppklarningsgraden tas med i riskkalkylen inför ett dåd, säger Rostami.
– Den absoluta majoriteten åker inte fast, vilket mer eller mindre blir en indirekt motor som driver på och bidrar till utvecklingen.
