Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mamman: "Föräldrar – dags att ta ert ansvar!"

Fi Lindfors med sin dotter. I sin blogg skriver hon om föräldrars ansvar och uppfostran av barn – ett inlägg som, i skrivande stund, har delats av över 64 500 människor.
Foto: Privat

Hur stort ansvar har föräldrar för sina barn och hur de beter sig i skolan?

Det allra yttersta, menar bloggaren och småbarnsföräldern Fi Lindfors vars blogginlägg, riktat mot föräldrar, har delats av 64 500 personer på Facebook.

Och nu får hon stöd av lärare.

– Det har varit en jättestorm av lärare som känner att man inte kan sätta ner foten, för då kommer någon arg förälder direkt, säger Fi till Expressen.

”Dagens, bajsnödiga föräldrar – ta lite ansvar!"

Under den rubriken har bloggaren och småbarnsmannan Fi Lindfors skrivit om uppfostran och föräldrars ansvar över sina barn.

Fi inleder med att berätta om en bekant vars son går i andra klass. I den klassen höll man nyligen ett krismöte. Anledningen? Flickor i klassen har mobbats av andra flickor – för att de inte sminkar sig eller bär rätt klädmärken.

Hon skriver vidare att många föräldrar väljer att skylla på samhället, kompistryck, sociala medier eller den slappa skolan, men tillägger sedan:

"Men jag tycker att det är dags att lägga skulden där den hör hemma och de enda som kan lastas för att det ser ut såhär, barn som retas, mobbar, fryser ut, sminkar sig i lågstadiet och bär märkeskläder är föräldrar. Föräldrarna är ALLTID de som bär de yttersta ansvaret för uppfostran och för vad deras barn tar sig för."

"Kan inte sätta tydliga regler"

Inlägget, som till en början bara var tänkt som ett sätt att "skriva av sig", har delats hela 64 500 gånger på Facebook sedan 9 oktober.

– Ofta tänker man inte att folk läser egentligen. Jag skriver av mig, som terapi, för att lyfta saker. Så det är jättekul. Men första reaktionen var mer: "Vad har jag skrivit, egentligen?" säger Fi till Expressen angående uppståndelsen.

I blogginlägget skriver Fi att många föräldrar är för fega för att sätta ner foten när deras barn beter sig illa, och att de "hellre sätter en iPad i näven på ungarna än att prata med dem".

"De vågar inte, orkar inte, kan inte sätta tydliga regler och när någon annan säger till deras barn så tar det hus i helvete "för inte ska du komma och säga till mig att det skulle vara något fel på mitt lilla barn. Att hen skulle ha gjort någonting dumt – det vägrar jag att tro på och om det ändå kanske var så så är det på grund av alla andra kompisar eller skolan", skriver hon.

Mest positiv respons

I skrivande stund har Fis omtalade blogginlägg resulterat i närmare 200 läsarkommentarer.

De allra flesta positiva.

Men inte alla.


Fi med sin dotter.
Foto: Foto: Privat

– Det har varit två-tre kommenterar som har varit "det här är det dummaste jag läst", "du är helt trög", "svara inte gärna på detta, för jag kommer aldrig mer läsa din blogg". Jag vet inte vad man ska svara på det riktigt. Det var någon som också skrev att om jag bara slänger ur mig något som är baserat på min egen åsikt så kan jag lika gärna hålla tyst. Men jag svarade att en blogg är ju just en personlig åsikt, säger Fi, och fortsätter:

– Det gör ont i mig om jag råkat såra någon. Det var inte mitt syfte, men sen är det klart att jag raljerar och har en ironisk jargong. Jag kan vara jäkligt bitsk. Men jag kan tycka att det är synd att en del folk tror att jag utger mig för att någonsin sitta inne på någon absolut sanning. Det är klart att jag fattar att det finns tusen nyanser på allt. 

Tror du att många föräldrar tar åt sig?

– Det var någon som skrev att det är samhällets fel att barnen sminkar sig. Men en åttaåring springer inte ner på stan och köper smink för veckopengen och sminkar sig utan att föräldrarna vet om det. I min värld finns inte det. Så någonstans finns det föräldrar som köper smink åt sina åttaåringar. Och det tycker inte jag känns så himla fräscht.

Efterfrågar större auktoritet

Bland de som har varit positiva finns inte bara andra föräldrar.

Utan även lärare.

– Det har varit en jättestorm av lärare som har varit extremt positiva och verkligen har sagt att de håller med, att man känner att man som lärare inte kan sätta ner foten, för då kommer någon arg förälder direkt, säger Fi till Expressen, och fortsätter:

– Lärare som känner sig uppgivna. Jag tycker att det är viktigt att läraren får vara auktoritär, att man tydligt kommunicerar till sina barn att på skolan bestämmer läraren - sen om man har någonting man undrar över som läraren sagt eller gjort så tar man det när inte barnen hör.


Läs ett utdrag ur Fis blogginlägg nedan:


"Min kompis som har en pojke som går i tvåan.
Han är åtta år gammal.
För ett tag sen hade de krismöte i hans klass.
Anledningen vara att tjejerna i klassen mobbades.
Det handlade om smink och märken på kläder.
Det var de tjejerna som sminkade sig som MOBBADE och RETADE de tjejerna som i-n-t-e sminkade sig och tillika de som hade märkeskläder som mobbade de utan.
I tvåan.
På lågstadiet.
Fy fan va sjukt, tänker du nu (hoppas jag)
För det första att mobba och reta någon överhuvudtaget.
Borde liksom inte lärarna ha koll och säga till på skarpen?
Sen är det ju så jäkla sorgligt att barn inte får vara just barn längre.
Man skyller på dagens samhälle, kompistryck, elvaåriga tjejer som har sminkbloggar på nätet och ger skönhetstips och den slappa skolan.
Trötta lärare.

Men jag tycker att det är dags att lägga skulden där den hör hemma och de enda som kan lastas för att det ser ut såhär, barn som retas, mobbar, fryser ut, sminkar sig i lågstadiet och bär märkeskläder är föräldrar.
Föräldrarna är ALLTID de som bär de yttersta ansvaret för uppfostran och för vad deras barn tar sig för.
Skolan ska inte behöva lära sina elever grundhyfs och ska absolut inte behöva få skäll när de tillrättavisar och säger till på skarpen.
Det är väl fantastiskt om någon orkar konfrontera era barn om de betett sig illa?

Föräldrar idag är så jävla bajsnödiga.
De vågar inte, orkar inte, kan inte sätta tydliga regler och när någon annan säger till deras barn så tar det hus i helvete "för inte ska du komma och säga till mig att det skulle vara något fel på mitt lilla barn. Att hen skulle ha gjort någonting dumt – det vägrar jag att tro på och om det ändå kanske var så så är det på grund av alla andra kompisar eller skolan"
Men guess what?
Alla andra barn beter sig som de gör på grund av s-i-n-a föräldrar.
Föräldrar som curlar sönder sina barn och är riktiga pushovers, jasägare och mesproppar.
Det kan bero på en mängd saker.
Folk är ensamstående, de lider av tidsbrist, de motarbetar varandra i sitt föräldraskap istället för att vara ett team (speciellt vanligt om de är skilda) och de sätter hellre en ipad i näven på ungarna än att prata med dem."

LÄS INLÄGGET I SIN HELHET HÄR.


Missa inga nyheter – ladda ner Expressens app för iOS eller Android.

"Självrannsakan är aldrig fel"

Vad vill du säga till de föräldrar som eventuellt tar illa upp?
– Att jag aldrig menade att såra någon, men så länge du inte har ett barn med särskilda svårigheter, en diagnos eller annat handikapp (för givetvis var inte texten riktade till er) så kan det vara rätt talande om någonting någon påpekar sticker till. Jag försöker alltid fråga mig själv ärligt om jag möjligen blir stött för att jag känner mig träffad? Kanske ligger det något korn av sanning i det jag läste eller det någon sa? Självrannsakan är aldrig fel och att inse att vi alla kommer att göra fel, mindre bra saker och rena galenskaper ibland som föräldrar. Det är okej. Det finns inga perfekta människor.


Hur stort ansvar har föräldrar? Och vad gör de för fel? Nämn gärna exempel, mer än det här med sminkningen.

– Föräldrar har ett enormt ansvar som aldrig tar slut. Att få barn förpliktigar. Felet, om man vill uttrycka sig så är att man inte inser att man gör sina barn en otjänst genom att alltid låta dem så sin vilja fram och inte ha tydliga regler. När mitt barn kan lägga fram en bra anledning till varför hon ska få göra någonting som jag kanske först sagt nej till eller varit tveksam inför så ska hon självfallet få göra det. Jag pratar inte om att kuva barn. Däremot kommer jag aldrig att anse att grina och sparka på golvet är ett bra argument som bör belönas och vissa saker kommer aldrig vara okej. Jag har svårt att se hur min tjej någonsin skulle kunna argumentera sig ur att tillexempel ha bilbältet på sig. Det är inte förhandlingsart om hon så skriker sig blå under hela bilfärden.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.