På söndagen bjöd Melanomföreningen in årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin till en ceremoni, något som SVT Nyheter var först med att uppmärksamma.
Föreningen ville tacka amerikanen James P. Allison och japanen Tasuku Honjo för deras upptäckt av en ny typ av cancerbehandling och läkemedel.
Behandlingen kallas för immunterapi, och går ut på att immunsystemets förmåga att slå ut tumörceller förstärks.
En av de tacksamma överlevarna på plats var Malin Hagman, 47, från Härryda.
Malin trodde att hon skulle dö
Hösten 2014 tog Malin bort ett födelsemärke – vilket visade sig vara början på en mardrömslik resa.
– Det var en vanlig kontroll. Jag har gått och kollat mina prickar som man ska göra varje år. Nu sökte jag för att en prick kliade och var lite konstig, berättar Malin för Expressen.
I februari 2015 konstaterade läkarna att det var malignt melanom, den allvarligaste och snabbast ökande formen av hudcancer.
– Jag fick reda på att det hade spridit sig till ena lungan. Det var chockartat att det hade spridit sig till inre organ. Då blev jag livrädd och trodde att det var lika med döden – så var det ju för några år sedan. Då visste jag inte att den här forskningen fanns.
Hos onkologen erbjöds Malin Hagman behandlingsmetoden som James P. Allison och Tasuku Honjo nu får Nobelpriset för.
”Svårt att ta in hur allvarligt det var”
Malin Hagmans behandling pågick i två år:
– Jag fick första behandlingen i mars 2015. I augusti samma år var metastaserna borta. Jag blev väldigt snabbt fri från dem.
I samband med glädjebeskedet sa hon till sin läkare: ”De som kommit på detta måste ju få Nobelpriset!”
Malin Hagman berättar att hon aldrig mådde dåligt av behandlingen.
– Man tappar inte håret eller mår illa. Det var svårt att ta in hur allvarligt det var.
I maj förra året var Malin äntligen färdigbehandlad.
– Efter det ska man gå på kontrollröntgen i fem års tid, för att se till att det inte kommer tillbaka, berättar hon.
Starka mötet med pristagarna
Tillsammans med sin dotter reste Malin till Stockholm för att tacka Nobelpristagarna på söndagen. Hon beskriver mötet som omtumlande:
– Jag kände mig väldigt berörd. Det var känslosamt och nästan lite rörigt i huvudet. Det var väldigt stort att få ta dem i hand och ge dem en kram, och tacka för att de kom på behandlingen som gör att jag lever. Inget annat har ju hjälpt mot den här diagnosen.
Vad sa du till dem?
– Jag sa: ”Thank you for saving my life”.
Malin berättar att även pristagarna blev berörda av mötet med de överlevande patienterna:
– De är ju så långt från patienterna i sin forskarvardag. Det här är verkligen ett bevis för dem att de räddar liv – att få ta folk i hand och se dem i ögonen.
Nobelpristagarna berättade om sina känslor efter mötet för SVT Nyheter:
– Jag känner att mitt liv har fått en mening. Det här är ett väldigt starkt ögonblick för mig, sa Tasuku Honjo.
Även James P. Allison var berörd:
– Det fyller mig med mycket glädje att få möta patienterna. Det får mig också att känna att vi behöver jobba hårdare och rädda fler människors liv.
Nu ska Malin försöka bearbeta de starka intrycken från mötet – och därefter följa Nobelfesten på tv.
– Det är lite dåligt att jag inte blev bjuden dit, säger hon och skrattar.
