Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Macron mot Viktor Orbán i slaget om EU

Foto: ATTILA VOLGYI / POLARIS POLARIS IMAGES
Foto: SEBADELHA JULIE/ABACA /STELLA PICTURES

BUDAPEST. I den ena europeiska ringhörnan: Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

I den andra: Frankrikes president Emmanuel Macron.

Nej, ingen av dem står på valsedlarna när EU går till parlamentsval den 23 till 26 maj.

Men de symboliserar de krafter som nu ställs mot varandra.

Högernationalisterna mot EU-anhängarna.

Det ser ut som om något historiskt kommer att hända när EU-medborgarna går till valurnorna i slutet av maj. Något som får varningsklockorna att ringa i Bryssel.

För första gången i EU-parlamentets historia så kan de två stora partigrupper som samlar traditionella center-högerpartier och center-vänsterpartier förlora den majoritet i EU-parlamentet som de alltid haft tillsammans.

Samtidigt väntas populistiska och nationalistiska partier göra sitt bästa val någonsin och möjligen få över en tredjedel av rösterna. Tillräckligt för att på allvar kunna börja påverka EU-parlamentets arbete.

Den dramatiken borde i och för sig vara bra för valdeltagandet. Sanningen är att EU-valet inte lockar någon storpublik, för fem år sedan deltog 42,6 procent, den lägsta siffran någonsin (de nationella siffrorna varierar kraftigt). Cirka 420 miljoner EU-medborgare är röstberättigade. 

28 länder deltar, 751 platser på spel

Det är ett otal partier från 28 länder som deltar i valet. Det är 751 platser som står på spel, nu när Storbritannien trots allt kommer att delta i valet.

Så inte så undra på att kampen ofta får personifieras av mer kända politiker. Som Ungerns Viktor Orbán eller Italiens Matteo Salvini i ena lägret, och Frankrikes Emmanuel Macron i det andra.

Eller som Viktor Orbán själv uttryckte det häromveckan:

– Europas medborgare gör bäst i att inte lyssna på president Macron, utan till Ungern och Italien när det gäller gränsförsvar.

Han besökte just det gränsstängsel som han redan 2015 satte upp vid Ungerns södra gräns mot Serbien. Denna gång hade han sällskap av Matteo Salvini, Italiens inrikesminister och ledare för högernationalistiska Lega.

Viktor Orbán visade upp gränsstängslets för Italiens Matteo Salvini. Foto: EPA/Balazs Szecsodi/TT

Mirgration viktigast för Orbán

För Orbán så är migrationen den i särklass viktigaste frågan inför EU-valet. Ungern stod i centrum för flyktingkrisen 2015 och Orbán är sedan dess en av de tydligaste motståndarna mot invandring till EU från icke-europeiska, främst muslimska länder.

– Detta är ett ämne som transformerar europeisk politik, det definierar den politiska processen i Europa, sa Orbán vid en presskonferens tidigare i år.

– Partistrukturerna - de traditionella vänster- och högerpartierna - ersätts av en annan dimension, de för eller emot migration.

Flyktingskrisen 2015 är en av många stora, dramatiska händelser som inträffat i Europa sedan förra gången det var EU-val 2014. Lägg till det Brexit, en våg av terrordåd, och många nationella val där högerpopulister och nationalister skördat framgångar.

De som med oro ser på den utvecklingen drog en lättnadens suck när Emmanuel Macron vann presidentvalet i Frankrike våren 2017 mot Nationella Frontens (numera Nationell Samling) Marine Le Pen.

Macron firade med EU-hymnen

Macron hade bland annat gått till val med löften om ett starkare EU, ett mer integrerat EU och spelade på segerkvällen till och med EU-hymnen, Beethovens ”An die Freude”.

Han har själv inget emot att utmålas som EU-lägrets främsta förespråkare.

– Om de vill se mig som sin huvudmotståndare, så gör de helt rätt, sa han i fjol som kommentar när Orbán och Salvini beskrivit honom som ledare för EU-lägret.

Emmanuel Macron - som bland annat vill stärka försvarssamarbetet inom EU och skapa en Euro-finansminister med gemensam budget för eurozonen - skrev i mars en debattartikel som publicerades i alla 28 EU-länder där han efterlyste en ”Europeisk renässans”. Sanningen är dock att Macron inte kommit så värst långt med sina EU-ambitioner, delvis eftersom han inte fått ack så viktiga Tyskland med sig. 

Han har också en hel del problem på hemmaplan, inte minst veckoprotesterna från de så kallade Gula västarna.  Ja, Macrons nystartade part LREM kanske inte ens blir största parti från Frankrike i EU-valet, Marine Le Pens Nationell samling ligger sida vid sida i mätningarna.

Nu står dock som sagt inte Orbán, Salvini, Macron eller någon annan av de europeiska ledarna på valsedlarna. Det sker inga tv-debatter dem emellan.

Orbán parti kan sparkas ut

Orbán och hans ungerska regeringsparti Fidesz tillhör än så länge samma partigrupp som tyska CDU och svenska Moderaterna och KD, men har för tillfället stängts ute. Detta som straff bland annat för att Orbán tidigare i år tapetserade Ungern med EU-kritiska plakat och elaka bilder på EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Och minns då att Juncker kommer från samma partigrupp, Europeiska folkpartiet, EPP, som Orbán. Det är minsann inte lätt för EU-väljarna att hålla reda på alla partigrupper och vilka som tillhör var eller tycker vad.

Men det är partigrupperna som är de viktiga aktörerna i EU-parlamentet, även om partidisciplinen ofta är sämre än på nationell nivå.

Nya partigrupper brukar bildas efter varje val, men många av dem består också. De två viktigaste är EPP - centerhöger gruppen - och S&D, centervänstern där socialdemokratiska partier i regel ingår.

Det är dessa två partigrupper som hittills tillsammans alltid haft en majoritet i EU-parlamentet och de har ofta samarbetat i viktiga frågor. Men efter valet 2019 så kommer det parlamentariska läget med största sannolikhet att bli mer komplicerat eftersom de väntas förlora den majoriteten.

De kommer att behöva söka stöd oftare hos exempelvis den liberala partigruppen Alde eller de Gröna/EFA. Alde kommer att stärkas av Emmanuel Macrons nystartade parti, men gruppen kommer med största sannolikhet att omformas och antagligen få ett nytt namn.

Lega på väg bli Italiens största parti

Ingen tror att de populistiska partierna kommer att vinna en egen majoritet, men de kommer med största sannolikhet att göra bra ifrån sig. I Italien ser exempelvis Salvinis Lega ut att bli största parti.

Populisterna gynnas också av att britterna röstar trots allt. Nigel Farage - som tidigare var ledare för Ukip - har bildat ett nytt parti, Brexit, och ser sensationellt ut att bli största brittiska parti. Premiärminister Theresa Mays Konservativa parti går mot ett katastrofval.

EU-valet har alltid dessutom gett möjlighet till proteströster. Många väljare känner att detta inte är lika viktigt som de nationella valen och de kan experimentera lite.

En svaghet bland högerpopulisterna i EU är att de haft svårt att samsas sinsemellan. De har splittrat upp sig på flera olika partigrupper. 

Sverigedemokraterna har exempelvis suttit i samma grupp som Theresa Mays Konservativa parti. Marine Le Pens Nationell samling och Nigel Farages Ukip tillhör olika partigrupper. Och så har vi alltså Orbáns Fidesz som ännu sitter i EPP tillsammans med bland andra Moderaterna, tyska CDU, spanska Partido Popular.

Men mycket kan komma att ändras efter valet. Matteo Salvini har samlat flera partier omkring sig i en ny allians. Salvini höll ett stort valmöte med dem i Milano den 18 maj. 

– Historiskt så har nationalisterna och populisterna alltid haft svårt att bygga varaktiga, starka allianser på europeisk nivå, säger Matthew Goodwin, statsvetare vid Kent University till Financial Times.

– Men invandringsfrågan och EU-motståndet har gett dem kraftfulla teman att enas kring.

Kanske lockar Salvini även över Viktor Orbáns parti Fidesz. Orbán inväntar valresultatet innan han bestämmer sig men Fidesz passar onekligen bättre ihop med Salvinis Lega än bland center-högerpartierna i EPP. 

”Nationalisterna är våra fiender”

Och Orbán lyckades reta EPP-kollegerna ännu mer när han nyligen tillkännagav att han inte stödjer EPP:s kandidat till posten som ny EU-kommissionär, Manfred Weber. Han gillade förstås inte när Weber sparkade igång sin valkampanj med orden.

– Nationalisterna är våra fiender. 

Nomineringen av de så kallade spetskandidaterna är en annan viktig roll som partigrupperna numera har. Kandidaten från den partigrupp som får flest röster i EU-valet blir ny ordförande för EU-kommissionen.

Eller så är det tänkt i alla fall, och så var det förra gången 2014 när Jean-Claude Juncker var EPP:s spitzenkandidat. Men detta är EU och parlamentet bestämmer inte på egen hand.

Europeiska rådet och stats- och regeringscheferna kan utse någon helt annan.  Ett namn som nämnts är EU:s Brexitförhandlare, fransmannen Michel Barnier. 

Weber anses för anonym och svag, av många kritiker. Emmanuel Macron har också gjort klart att han inte gillar spetskandidatsystemet och den liberala partigruppen har nominerat hela sju kandidater. 

EU-parlamentet måste dock i slutänden med absolut majoritet godkänna vem som än utses till kommissionens nya ordförande, EU:s kanske viktigaste post.

Sedan ska en ny president i Europeiska rådet utses, EU-parlamentet ska få en ny talman och Europeiska centralbanken få en ny chef.

Det är alla frågor som EU-parlamentet måste godkänna. Frågor som kan bli tuffare att avgöra i ett nytt, mer splittrat parlament.

Viktor Orbán vet dock att det kommer att dröja länge innan mer EU-kritiska krafter får verkligt inflytande över EU. De måste - precis som han - också börja vinna nationella val och ta makten där.

Men de ser EU-valet 2019 som ett första steg mot att inifrån börja montera ner en del av EU-bygget och återge mer makt till de nationella staterna. På kvällen den 26 maj får vi veta hur väl de har lyckats. 

EU:s åtta partigrupper:

Det finns 751 platser i EU-parlamentet. Om Storbritannien lämnar EU efter en Brexit-uppgörelse så kommer parlamentet att minska till 705 platser. I dag finns åtta partigrupper i parlamentet, det kan ändras efter valet.

 

EPP - Europeiska folkpartiet

EU-parlamentets största partigrupp. Här samlas center-högerpartier, som tyska CDU och spanska Partido Popular. Hit hör Moderaternas och KD:s Europaparlamentariker. Även Ungerns högernationalistiska regeringsparti Fidesz ingår här. Övervägande EU-positiv grupp. EPP:s spetskandidat, tyske Manfred Weber, har god chans att bli ny ordförande för EU-kommissionen.

Valet 2014: 217

Opinionsläget 2019: 170

 

S&D - Progressiva alliansen av socialdemokrater

EU: näst största partigrupp. Samlar center-vänsterpartier som brittiska Labour, tyska SPD och svenska socialdemokrater. Även FI har en ledamot. Övervägande EU-positiv grupp. Frans Timmermans från Nederländerna är S&D:s spetskandidat.

2014:189

2019: 151 

 

ECR - Europeiska konservativa och reformister

Den tredje största gruppen efter valet 2014. EU-skeptiska högerpartier. Här ingår brittiska Konservativa partiet och polska Lag och rättvisepartiet. Även Sverigedemokraterna sitter här. Tappar många platser när Storbritannien lämnar EU.

2014: 74

2019: 57

 

Alde - Alliansen liberaler och demokrater för Europa:

Mittenparter som ofta förespråkar närmare EU-samarbete. Väntas växa eftersom Emmanuel Macrons nystartade parti LREM väntas ingå här. Centerpartiet och Liberalerna hör hemma här.

2014: 68

2019: 95

 

EFA - De Gröna /Europeiska fria alliansen:

EU-vänliga miljöpartier och vänsterpartier. Svenska Miljöpartiet sitter här, även om partiet tillhör de mer EU-skeptiska. Här finns även regionala partier från Katalonien, Wales och Skottland.

2014: 51

2019: 55

 

GUE/NGL - Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster:

En mer EU-skeptisk vänstergrupp än S&D och EFA. Svenska Vänsterpartiet sitter här, liksom vänsterpopulistiska Syriza från Grekland och Podemos från Spanien.

2014: 52

2019: 46

 

EFDD - Frihet och direktdemokrati i Europa

EU-skeptiska populistpartier. Två har dominerat, brittiska Ukip och italienska Femstjärnerörelsen. Kan komma att upplösas om britterna lämnar EU.

2014: 45

2019: 59

 

ENF - Nationernas och friheternas Europa

EU-skeptiska högernationalister. Har i denna valperiod dominerats av franska Nationell samling och holländska Frihetspartiet. Även italienska Lega sitter här. En ny grupp väntas bildas efter valet, med Lega i spetsen.

2014: 37

2019: 57 

 

Grupplösa:

En del ledamöter tillhör ingen partigrupp. Dit hör nynazistiska partier från Grekland och Tyskland. 

2014: 18

2019: 13

 

Dessutom väntas 48 mandat i år gå till nya partier där det är oklart vilka partigrupper de kommer att tillhöra.

Källa: Financial Times

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!