M-topparnas krav: Sänk socialbidraget

Under fredagen ska ett förslag om skärpningar i bidragspolitiken behandlas av Moderaternas partistämma i Västerås. Förslaget presenterades på DN Debatt i onsdags och var undertecknad av 24 toppmoderater från hela Sverige. Målet är att rädda landets kommuner från ekonomisk kris.

”Trots flera år av högkonjunktur har utanförskapet bitit sig fast på höga nivåer, och andelen arbetslösa som bedöms stå långt ifrån jobb är större än någonsin. Bidragen tränger undan pengar till skolan, sjukvården och omsorgen”, står det bland annat i debattartikeln.

De 24 toppmoderaterna utgörs av en rad tunga namn, bland annat kommunalråd för städer som Göteborg och Linköping samt förbundsordföranden för exempelvis Västra Götaland och Skåne.

Förslag: Stopp för fria busskort

I debattartikeln skriver M-politikerna att de vill:

Förhindra kommuner från att dela ut ekonomiskt stöd utöver det som bestäms av regeringen. Avgiftsfria busskort är ett exempel på en sådan utgift. I debattartikeln skriver man även att Malmö ger försörjningsstöd till illegala invandrare på liknande sätt.

Backa bidragshöjningen. M-politikerna menar att bidragen borde sänkas eftersom radio- och tv-avgiften har tagits bort, då detta kan likställas med en allmän bidragshöjning. Avgiften har förvisso ersatts av en skatt, men den betalas endast av förvärvsarbetare och pensionärer. Genom att skruva ner bidragen utifrån dessa premisser kan man spara över hundra miljoner kronor, skriver M-företrädarna.

Ta fram nya redskap för att se till att försörjningsstödet går till de mest utsatta, och inte till ”annat än ändamålet som avses i Socialtjänstlagen”. Artikelförfattarna vill exempelvis att personer som får försörjningsstöd inte ska betala sin hyra på egen hand varje månad, utan att detta ska skötas automatiskt. Syftet är att pengarna inte ska användas till annat än vad de är avsedda för. Man lyfter även fram fallet då två personer i Indien fick försörjningsstöd för en resa i hemlandet.

Ge Socialtjänsten kontroll- och underrättelseplikt vid misstanke om bidragsfusk, samt skärpa straffen.

Skärpa aktivitetskraven. ”Den som söker bidrag och saknar gymnasial utbildning bör som motprestation exempelvis anvisas till utbildning”.

Aftonbladet rapporterar även att nyanlända inte ska få fullt försörjningsstöd från början, utan att de måste kvalificera sig till det. 

Kris i landets kommuner

Landets kommuner står inför stora utmaningar, vilket bland annat SKL rapporterade om på onsdagen:

”Redan 2019 är ett tufft år för många kommuner, och ett nittiotal kommuner beräknas redovisa underskott i år. Dessutom menar 79 procent av de tillfrågade ekonomicheferna i SKL:s enkät att ekonomin kommer att vara ännu kärvare under 2020”, skriver SKL i rapporten.

Lågkonjunkturen lurar i vassen och olycksbådande ord om sämre tider duggar tätt. För en dryg vecka sedan larmade Konjunkturinstitutet om dämpad löneutveckling och ökad arbetslöshet.

Oliver Rosengren, kommunalråd i Växjö, har skrivit under debattartikeln i DN.

– Om inte vi beslutar om reformer som pressar tillbaka bidragen, dröjer det inte länge innan bidragen pressar undan välfärden och riskerar att driva upp kommunalskatterna, säger han.

Oliver Rosengren menar att kommunernas kris till stor del beror på det omfattande försörjningsstödet till nyanlända och lågutbildade.

Finns det någon risk att det förslaget ökar klyftorna mellan olika inkomstgrupper?

– Det kommer snarare göra att fler går till arbetet. Jag är själv kommunalråd och ansvarig för de här frågorna i Växjö kommun, och vi har utmärkt oss som en kommun som varit särskilt restriktiva när det gäller socialbidrag, eftersom vi ser att det stärker drivkrafterna till jobb, säger Oliver Rosengren.

Tror du att ni skulle få stöd för det här av andra partier i en eventuell regering?

– Alla partier har kommunpolitiker. Man kommer inte ha något annat väl än att ta tag i frågan om bidragsboomen som sker i försörjningsstödet.

Det är alltså en fråga om att rädda kommunerna?

– Ja. Senast i dag kom nya rapporter om läget i kommunerna, bland annat från SKL. Läget i landets kommuner är mycket allvarligt. Det här är inte fråga om vad man vill göra, utan vad man behöver göra, säger Oliver Rosengren.

Enligt Aftonbladet har partiledningen gått de 24 M-topparna till mötes.