I maj var inflationstakten i Sverige 7,2 procent, enligt SCB:s statistik. Det är den högsta nivån sedan december 1991.
Globalt är orsakerna till inflationen många länders expansiva ekonomiska politik under pandemin, stora störningar i leveranskedjorna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Nu pekar allt mer på att prisökningarna kommer att få sällskap av en lågkonjunktur.
Finansminister Mikael Damberg (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson debatterar i SVT:s ”Agenda” hur de dubbla orosmolnen påverkar dem som har de sämst ställt.
”Det blir ofta en politisk strid”
Damberg tar upp olika stöd som införts för grupper med små marginaler: en höjning av garantipensionerna, ett tillfälligt särskilt bostadstillägg till de fattigaste barnfamiljerna och en höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen.
– Men det blir ofta en politisk strid. Här är vi inte överens om att man också ska låta de fattigaste få följa med i samhällsutvecklingen, säger han.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson utesluter inte olika sorters kompensation för låginkomsttagare men säger samtidigt att regeringen är medansvarig för inflationen.
– Man har höjt skatter med kirurgisk precision för många hushåll. Det handlar om drivmedel och att man har förstört elmarknaden, säger hon.
Svantesson: Politiska beslut bakom prisökningarna
Damberg kontrar med att prisökningarna inte är unika för Sverige.
– Jag skulle gärna vilja säga att jag hade så mycket makt att jag drev upp inflationen i Finland, Danmark, Norge, Frankrike och Tyskland – hela Europa har hög inflation just nu, säger han.
Men Svantesson biter sig fast vid frågan om regeringens ansvar.
– Dieselpriset var världens högsta innan Putins krig. Så nej, det är inte så att det här bara beror på en importerad inflation. Det är också politiska beslut som har lett till prisökningarna.
