Lucia 2018: Därför firar vi Sankta Lucia i Sverige

Luciafirandet i Sverige är en både gammal och relativt modern tradition, som fick ordentlig fart under 1920-talet och har förändrats genom tiderna.

I det äldre bondesamhället var lucianatten mest sammankopplad med övernaturliga väsen. Enligt folktron var den natten farlig, eftersom ockulta makter var i rörelse och djuren kunde tala.

I de högre samhällsklasserna fanns dock under 1700-tal och 1800-tal ett firande som till viss del liknar dagens.

Därför firar vi lucia i dag

Det moderna luciafirandet tog fart och spreds över landet 1927, när tidningen Stockholms Dagblad anordnade det första offentliga luciatåget.

Konceptet att tävla om vem som ska vara lucia spreds till tidningar i andra delar av landet. Idag firas lucia i förskolor och skolor, på äldreboenden, arbetsplatser och sjukhus.

Det äldsta belägget för en vitklädd lucia som uppvaktar på morgonen är från Horns boställe norr om Skövde 1764. Lucian har ljusstakar i händerna och änglavingar på ryggen. Inspiration kom från den tyska traditionen Christkindlein, en julängel med ljus i håret.

Seden var vanlig i främst i Västsverige, men började i mitten av 1800-talet spridas till andra delar av landet. Den togs upp vid de västsvenska studentnationerna i Uppsala och Lund, då med manliga lucior. Några kvinnliga studenter fanns inte vid universiteten.

1893 infördes luciafirandet på Skansen i Stockholm som ett exempel på en tradition från Västergötland. I många delar av Sverige var sedvänjan med lucia förhållandevis okänd före 1900-talet.

Varifrån kommer Luciatraditionen?

Varför Sverige intensivt firar ett sicilianskt skyddshelgon från 300-talet som om hon vore sprungen ur den svenska myllan är inte helt självklart. 

Unga Lucia från Syrakusa på Sicilien skulle brännas på bål. Varför? När hon inte ville gifta sig påstod hennes trolovade att hon var kristen, och den kristna tron var inte tillåten i det antika romarriket. Enligt legenden dog Lucia martyrdöden den 13 december år 304.

När Lucia senare, under medeltiden, tog plats i helgonkalendern den 13 december, förenades hennes namn med tidigare folkliga föreställningar i Sverige.

Det handlade om vändpunkten mellan ljus och mörker – fram till 1753 låg vintersolståndet denna dag – och om tron på de övernaturliga krafter som man trodde härjade denna natt. 

Förmodligen har likheten mellan hennes namn och djävulens, Lucifer, också spelat in.

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Så ser du luciafirandet i tv på SVT

Sveriges Television sänder varje år ett eller flera program om Luciafirandet i Sverige, en tradition som startade redan 1956 med ”luciakväll”.

Numera direktsänds vanligen Luciafirandet från någon ort i landet, från en kyrka, ett slott eller  en annan kulturbyggnad, som Växjö domkyrka (2009), Varbergs fästning (2016) och Kungsholmens kyrka i Stockholm (2017).

SVT2 sänder Luciamorgon 2018 under en timme från Göteborgs domkyrka klockan 07.00. Repris 18.00 i SVT2 och 20.00 i SVT24.

Konserten beskrivs av SVT som en blandning av luciasånger och  klassiska jultoner.

LÄS MER: Här kan du fira och följa lucia i Sverige 2018 

Den hetsiga debatten om Lucia

Under senare tid har firandet och utseendet på själva Lucian diskuterats hetsigt, inte minst i sociala medier. Många tror sig veta exakt hur en lucia ska vara och hur högtiden ska firas.

Här några exempel på hur debatten har gått.

2004 upprördes tv-tittarna över att Luciatåget i Malung bar sockendräkter och sjöng folkvisor i stället för luciasånger.

2012 fick en 14-årig mörkhyad flicka som var lucia i SVT utstå en flod av rasism på hatsajter.

2016 hade Åhléns en mörkhyad pojke som lucia, och hatreaktionerna blev så starka att företaget tog bort bilden från sociala medier.

Många ställde också upp till stöd för pojken, bland annat höjdhopparen Stefan Holm på Instagram.

Det som många i dag kallar avsteg från traditionen – till exempel lucias kön eller hårfärg – har förekommit förr, och traditionen kring lucia har precis som många andra ständigt förändrats.

Nobelpristagarnas Lucia

En särskild Luciatradition finns på Grand Hotel i Stockholm. Alla Nobelpristagare som dröjer sig kvar efter Nobelfesten 10 december väcks med kaffebricka och lussekatter.

Bland de pristagare som uppvaktats på detta sätt finns Martin Luther King, som 1964 firades av Kristina Bernström från hotellets reception. Enligt en artikel i Dagens Nyheter ringde han senare till receptionen, tackade och sa att han aldrig ”sett någonting så vackert förr”.

LÄS MER Lars Lindström: Bevara svensk luciakultur - ät fläsk och drick bärs i ottan