Den ljusnande framtid – Ryaskolan vände trenden

Publicerad: 2016-06-30

Biskopsgården, Göteborg. Ryaskolan kallades Sveriges sämsta skola.

Men här – mitt i ett område klassat som "särskilt utsatt" av polisen – har eleverna nu mer än fördubblat sina resultat.

– Många tror att bara för att Ryaskolan ligger i Biskopsgsgården så kan det inte bli bra, men det beror på en själv, säger toppeleven Essie Kumru, 15.

s mer

Publicerad: 2016-06-30
Text: Claes Petersson
Foto: Henrik Jansson
Göteborg

Skolavslutning på Ryaskolan i Göteborg.

Sista ackordet klingar ut i ett sång- och dansnummer framfört av några elever.

Golvet vibrerar av jubel.

En märkbart rörd rektor, Paula Palmdahl, måste torka tårarna innan hon håller sitt avslutningstal.

– Det bästa året någonsin!

Det är ord som ingen trodde att en rektor på en skola i Biskopsgården någonsin skulle ta i sin mun.

Skolan ligger i ett av de 14 svenska områden som polisen nu pekar ut som särskilt utsatta. Området har skakats av våldsdåd. Inte långt härifrån sköts nyligen en man med 15 skott från ett automatvapen.

Ryaskolans toppelever Essie Kumru, Ketlanda Demaj, Can Dogan och Lisa Tassemeier firar att sommarlovet är här. Foto: Henrik Jansson

Ingen har kanske förvånats när Ryaskolan, en grundskola mitt i området, följt samma dystra utveckling.

Skolan har toppat listor över "Sveriges sämsta skolor" och förra året var bara 23 procent av avgångseleverna godkända i alla ämnen.

Ryaskolan ökade från 23 procent godkända – till 55 procent.

Större delen av skolans niondeklassare – 77 procent – var därmed inte godkända.

Men det är historia nu.

Färska slutbetygssiffror från Göteborgs Stad visar att Ryaskolan kraftigt förbättrat resultatet till 54 procent godkända elever. En stor framgång i en skola med en stor andel nyanlända elever med språkutmaningar.

Orsaken ska vara kontinuitet, motivation, höga förväntningar och nya lärare.

– Niorna har haft en bra kontinuitet när det gäller lärare. Det är en viktig faktor att man inte byter lärare varje år. Vi har också lyckats motivera eleverna, som är studiemotiverade och förstår allvaret.

En nystart gjordes också på skolan där många lärare försvann och nya kom in.

– Jag är ny för i år, liksom många lärare, och vi har gjort som en nystart. Där vi jobbat med arbetsmiljon och att ha höga förväntningar på eleverna. Det ska lyckas.

Expressen träffar toppeleverna Essie, Ketlanda, Can och Lisa som alla går ut nionde klass i år.

Alla går de vidare till gymnasiestudier på samhällsvetenskapliga eller naturvetenskapliga program i Göteborg.

De siktar på att bli fastighetsmäklare, advokater, jurister och arkitekter.

Essie Kumru tror att bytet av lärare var avgörande.

– Det har blivit en stor förändring, för det beror mycket på läraren. Vissa lärare förra året var inte lika bra som de nya.

Jag tror att dagens generation har rest sig när man sett alla problem som finns runtom i världen.

Ketlanda Demaj kom till Sverige från Albanien för bara två år sedan och pratar flytande svenska. Nu ska hon börja på ett naturvetenskapligt gymnasieprogram.

– Det är många elever som kämpat det här året.

– Det hjälpte nog att lärare i några ämnen byttes och det var också en stor press på oss i nian, som hade nationella prov, att det skulle gå bra eftersom gymnasiet kräver mycket poäng.

I polisens rapport, där Biskopsgården klassas som ett "särskilt utsatt område", kan man läsa om hopplöshet, utanförskap och rädsla. Ryaskolan vittnar om något helt annat. Foto: Henrik Jansson
Essie Kumru, till vänster, vill bli jurist. "Det är jag själv som har kämpat och gett järnet," säger hon. På bilden också: Ketlanda Demaj, Lisa Tassemeier och Can Dogan. Foto: Henrik Jansson

Lisa Tassemeier, som vill bli fastighetsmäklare eller advokat, tror att oron i närområdet och omvärlden snarare bidragit till de bra resultaten.

– De äldre som gick här förut gick det inte så bra för. Vi har sett hur det gått för dem och tack vare det så har vi blivit bättre i resultaten.

– Jag tror att dagens generation har rest sig när man sett alla problem som finns runtom i världen.

I polisens rapport, där Biskopsgården klassas som ett "särskilt utsatt område", kan man läsa om hopplöshet, utanförskap och rädsla.

Men Essie Kumru, som nu inriktar sig på att bli jurist, vänder sig mot den bild av hopplöshet som finns om Biskopsgårdens ungdomar.

– Många tror att bara för att Ryaskolan ligger i Biskopsgården så kan det inte bli bra. Att ingen kan få bra betyg. Men det är inte därför, utan det beror på en själv. Det är jag själv som har kämpat och gett järnet.

"Mina barn går i en riktigt bra förskola här och så finns det många lekplatser"

Biskopsgården byggdes under 50- och 60-talen. Under den kanske högsta högkonjunktur nationen skådat, när folkhemspolitiken blomstrade.

1955 var det bondland väster om Lundby på Hisingen i Göteborg. Då togs de första spadtagen några stenkast bortom den gamla Volvofabriken i det som i dag kallas Södra Biskopsgården med Vårväderstorget som centrum.

Byggboomen fortsatte norr- och västerut med Norra Biskopsgården, Länsmansgården, Jättesten, och Svartedalen. Efter tio år var en ny stadsdel med runt 27 000 invånare i Göteborg fullbordad.

Här blandades hög- och låghus med lite inslag av egnahemsvillor, men i stort sett bara hyresrätter.

Läget som kändes lantligt och väldigt off under byggnationen är i dag relativt centralt.

– Det bästa är närheten till allt, skogen, affärer, gym, post och allt som man behöver. Sedan är folk hjärtliga och hälsar på gatan, det känns fortfarande genuint här, säger bildläraren Sanna Siversen, 38, som bor i Södra Biskopsgården.

Det är en lummig stadsdel som är högt belägen. Många invånare har fantastisk utsikt från sina lägenheter. Runt området finns rejält stora obebyggda områden med små sjöar och kilometervida skogar.

Det här låter väl nästan som en mäklarannons, men är inte mindre sant. Ändå vet hela Sverige att Biskopsgården år 2016 är en del av Göteborg som präglas av skottlossningar och segregation.

Ett miljonprogram i folkhemsandan som sedan länge är bankrutt. För så är det väl, eller? Nja, allt är inte svart eller vitt.

Men problemen är stora och gängkriget mellan Norra och Södra plågar invånarnas sinnen.

– Det negativa är att det är lite bråkigt med gäng. Och sedan är det lite smutsigt, speciellt på helgen då städas det inte så mycket, säger tidningsutdelaren Samuel Eaakome, 37, som bor i Norra Biskopsgården.

– Det bästa är bostadsläget, det är inte så dyrt och det är bra lägenheter med bra service om det skulle vara några problem. Mina barn går i en riktigt bra förskola här och så finns det många lekplatser dit man kan gå och leka med kompisar.

Någon tillförlitlig färsk statistik över sakernas tillstånd finns inte eftersom stadsdelen Biskopsgården formellt sett inte finns kvar. Området ingår nu i Västra Hisingen tillsammans med gamla Torslanda, som sammanfattningsvis är en helt annan värld (villor och borätter, mycket liten andel utlandsfödda).

Men redan 2014 var läget statistiskt sett ganska förfärligt i Norra Biskopsgården, den del av området med lägst status: 18 procent arbetslöshet och ynka 15 procent har eftergymnasial utbildning. Siffrorna lär inte vara bättre 2016, snarare tvärtom.

– Det negativa är ryktet. Allas fördomar när jag säger att jag bor i Biskopsgården, säger Sanna Siversen.

– Det finns jättemycket möjligheter här, men när alla pratar om att det är ett dåligt område är det också lätt att det blir självuppfyllande.