Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stefan Löfvens system sågas – kommuner får för lite pengar

Stefan Löfven svarar på kritiken från Riksrevisionens granskning av utjämningssystemet.
Stefan Löfven presenterade tillsammans med Lena Hallengren och Ardalan Shekarabi ändringar i systemet. Men de är inte tillräckliga, enligt Riksrevisionen.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Bengtfors kommun har önskat att regeringen ser över skatteutjämningssystemet. De förslag som lades fram i somras är dock inte tillräckliga, enligt Riksrevisonen.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Riksrevisionen.Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
Stefan Löfven.Foto: FREDRIK WENNERLUND / FREDRIK WENNERLUND/STELLA PICTURES FREDRIK WENNERL

Det kommunala utjämningssystemet fungerar inte som det ska.

245 av Sveriges 290 kommuner får för lite pengar, enligt en granskning från Riksrevisionen.

Och regeringens föreslagna ändringar är inte tillräckliga.

– Omfördelningen behöver öka mer, säger Ulf Andersson vid Riksrevisionen.

Det kommunala utjämningssystemet i Sverige finns till för att ge kommuner och lansting ”likvärdiga ekonomiska förutsättningar”. Det innebär att pengar omfördelas från rikare till fattigare kommuner och landsting.

Ibland kallas det ”Robin Hood”-skatten.

I somras lade statsminister Stefan Löfven, S, och regeringen fram ett förslag om ett förändrat kostnadsutjämningssystem.

Syftet: Mer pengar till glesbygden.

– Bara i region Värmland kan det ge ett tillskott i 250-miljonersklassen, sa Löfven under en presskonferens i Björneborg i Kristinehamns kommun.

Hör Löfvens ord om utjämningssystemet från i somras:

Såhär lät det när Stefan Löfven talade om utjämningssystemet i somras.

DET HÄR INNEBÄR FÖRSLAGET

Utjämningssystemet består av fem delar:

Inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Det är kostnadsutjämningen regeringen vill göra om.

Enligt Socialdemokraternas beräkningar kommer omfördelningen öka från 9,7 till 11,5 miljarder kronor.

I det nya utjämningssystemet ska man ta större hänsyn till gles bebyggelse, men också kort utbildningsbakgrund, låg inkomst och ohälsa.

Enligt S kan en mindre stad eller landsbygdskommun som i dag får cirka 1 000 kronor per invånare få 1 900 kronor per invånare. En större stad och kommuner i närheten som får närmare 600 kronor per invånare beräknas kunna få drygt 800 kronor per invånare, medan storstäder och storstadsnära kommuner som får drygt 1 000 kronor per invånare väntas få drygt 800 i stället.

Källa: SKL, Socialdemokraterna

Riksrevisionen sågar utjämningssystemet

Men nu sågas det befintliga utjämningssystemet – och även regeringens nya förslag – av Riksrevisionen.

I en granskning har myndigheten kommit fram till att pengarna inte räcker: majoriteten av kommunerna får för lite.

I ett pressmeddelande skriver Riksrevisionen:

”Granskningen visar bland annat att systemet inte fullt ut kompenserar för alla kostnadsskillnader som beror på olikheter när det gäller befolkningssammansättning eller geografiska förutsättningar – trots att det är meningen att så ska ske”.

245 av Sveriges totalt 290 kommuner får för lite pengar, enligt granskningen. Och det är kommuner med stor yta, få invånare och liten andel av befolkningen i tätort som underkompenseras – inom alla verksamhetsområden.

Hade behövts ytterligare 3,6 miljarder kronor

Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader om 7,2 miljarder kronor netto. Men det hade behövts 10,8 miljarder kronor, enligt Riksrevisionen.

– Det är stor skillnad mellan de kommunala skattesatserna, från 29,18 kronor i Österåker till 35,15 i Dorotea. Riksrevisionens bedömning är att det till stor del beror på att kostnadsutjämningen inte fungerar som den ska, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Och regeringens nya förslag, som Löfven presenterade i somras, anses inte vara nog.

Röstas det igenom kommer 9,3 miljarder kronor omfördelas 2020, enligt Riksrevisionen.

– För att systemet ska kunna fungera i enlighet med riksdagens intentioner behöver omfördelningen öka mer än vad regeringen föreslår. För att göra detta behöver det tas fram ett bättre underlag över kostnader för kommunal service i områden med glesare bebyggelse, säger Ulf Andersson, Riksrevisionens projektledare för granskningen, i en kommentar.

Det här rekommenderar Riksrevisionen

Att kostnadsutjämningen utvecklas så att den i större utsträckning utjämnar för kostnadsskillnader som uppstår på grund av kommunernas yta, antal invånare och befolkningsförändringar samt för storstädernas och de storstadsnära kommunernas socioekonomi

Att systemet även omfattar biblioteksverksamhet och kommunal vuxenutbildning

Att regeringen utreder för- och nackdelar med att utvidga kostnadsutjämningssystemet till att gälla fler skattefinansierade verksamheter

Att regeringen överväger om delar av strukturbidraget kan avvecklas

Att regeringen ger Tillväxtverket i uppgift att förvalta utjämningssystemet.

Kritik ute i kommunerna: Inte tillräckligt

Detta är röster som tidigare även hörts ute i kommunerna. När statsministern presenterade förslaget var flera positiva till intentionen med förslaget – men de ansåg att det inte var tillräckligt.

– Fem miljoner kronor räcker inte för att utjämna skillnaderna och få ett likvärdigt system, sa Mathias Haglund, S, kommunalråd i Vindeln kommun.

Stig Bertilsson, M, kommunalråd i Bengtsfors, sa i ett uppmärksammat Expressen-reportage om krisen i kommunerna i somras att det var ”obegripligt” att inte stora, rika kommuner tagit större ansvar vad gäller bland annat invandringen – som har tärt kostnadsmässigt på många mindre kommuner.

När Löfvens förslag om större kostnadsutjämning kom sa han:

– För att det ska bli rättvist krävs en ganska betydande utjämning. Jag är spänd att se vilken nivå Löfven hamnar på, jag är lite rädd att det inte kommer att räcka till.

Susanne Hansson, S, kommunalråd i Strömsunds kommun, sa att förslaget var ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt för att minska klyftorna:

– Vi har svåra lägen i Norrlands inland utifrån att befolkningsutvecklingen ser ut som den gör. Vi har många äldre och en minskade befolkning och det gör att skatteintäkterna minskar. Det är en utmaning för våra kommuner här uppe.

62 procent misstror regeringen

Trots att Stefan Löfven bildat en regering med brett stöd i Sveriges riksdag gör väljarna tummen ned.