Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfvens anklagelse: Busch Thor kopierar Åkesson

Expressens politiska reporter Niklas Svensson mötte Stefan Löfven för en stor intervju i Bryssel. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Expressen möter Stefan Löfven i samband med hans besök i Europaparlamentet i Bryssel. Foto: KRISTOFER SANDBERG
Inför EU-valet är hans och Socialdemokraternas analys att kampen mot brottsligheten är en valvinnare. Foto: KRISTOFER SANDBERG

BRYSSEL. Stefan Löfven vill fortsätta höja straffen ”hela tiden” – och tillåta anonyma vittnen i svenska domstolar.

– Vi ska göra allt vi kan för att skydda vittnen. Vi arbetar så fort det någonsin går, säger han nu i en stor intervju för Expressen.

Samtidigt hånskrattar han åt Vänsterledaren Jonas Sjöstedts alternativa 73-punktsprogram – och anklagar KD-ledaren Ebba Busch Thor för att kopiera Sverigedemokraternas politik. 

– Politiken blir allt mer lika. 

Expressen möter Stefan Löfven i samband med hans besök i Europaparlamentet i Bryssel. Där har han bland annat talat om gränsöverskridande brottslighet, behovet av mer internationellt samarbete – och lovat att Sverige framöver ska ingå i den Europeiska åklagarkammaren.

Inför EU-valet är hans och Socialdemokraternas analys att kampen mot brottsligheten är en valvinnare – och därför läggs fokus nu där.

– För oss är det väldigt viktigt att samhället ska vara starkt och bekämpa brottslighet, säger statsministern.

Exakt vad det betyder är dock oklart, för redan 2017 konstaterade Stefan Löfven:

– Vi har en brottslighet som är skrämmande och fullständigt oacceptabel.

Året därpå, 2018, dödades 45 personer i skjutningar i Sverige.

Krävs två spår, hävdar Stefan Löfven

– Det här är ett arbete som måste vara systematiskt och strukturellt, och det är precis av det skälet som vi nu ser till att utbilda dubbelt så många poliser som när vi tillträdde. Den utbildningen tar ett par år innan man kommer ut, och nu fortsätter vi med den resan, säger statsministern.

Tidigare i veckan riktade riksdagen tre uppmaningar till regeringen: Den bör överväga ett system med så kallade kronvittnen som får mildare straff om de samarbetar med polisen om andras brott, en utredning av möjligheten till anonymitet för hotade vittnen – och en förstärkning av vittnesskyddet. 

– Vi är på dem, säger Stefan Löfven. Det är bra att vi har stöd i riksdagen för det.

Varför finns det inte redan i dag ett system där det är möjligt för den som är hotad att vittna i en rättegång?

– När det gäller anonyma vittnen så är ju det också en avvägning. Man kanske tummar på rättssäkerheten om man inte vet vem som säger vad. Så det är en balansgång, men det är klart att vi ska göra allt för att skydda vittnen som vill vittna för att komma till rätta med brottsligheten, och få någon fälld för ett brott. Det är samhällets uppgift. 

Stefan Löfven öppnar för anonyma vittnen i svenska domstolar. Foto: KRISTOFER SANDBERG

För att komma tillrätta med problemen krävs två spår, menar han.

– Det ena är att se till att vi har tillräckligt med poliser och att polisen har tillräckligt med bra verktyg och villkor – och att straffen, som vi också arbetar med, höjs hela tiden. 

– Det andra spåret handlar om att se till att förhindra att ungdomar åker in i brottsligheten.

Under fredagen besöker Stefan Löfven, justitieminister Morgan Johansson, inrikesminister Mikael Damberg och rikspolischef Anders Thornberg polisutbildningen på Södertörns högskola.

– Jag vill prata med eleverna och höra vad som har gjort att de lockats att gå den här utbildningen, och jag vill naturligtvis ta del av hur utbildningen går till. Vad skulle kunna göra att fler går polisutbildningen?

Enligt Stefan Löfven har regeringen redan gjort stora satsningar.

Stefan Löfven: Fängelserna och häktena är fulla

– Vi för till mer resurser till polismyndigheten än vad polismyndigheten själv har begärt, av det skälet att man ska både kunna anställa fler och förbättra villkoren. Då lockar vi fler att bli poliser. Och vi har skärpt straffen – så nu har vi de facto fängelserna och häktena fulla av individer som ska vara där på grund av att de har begått sådana brott.

Enligt Stefan Löfven har regeringen redan gjort stora satsningar på polisen. Foto: KRISTOFER SANDBERG

Den viktigaste åtgärden – ett tredje spår, alltså – handlar dock om jobben, enligt statsministern. Han minns ett tv-inslag om en kurdisk kvinna i Göteborg som fått sitt första arbete.

– De intervjuade kvinnan och hon var naturligtvis glad för det och stolt för det, över sitt första arbete och att hennes frihet ökar. Men det som gjorde mest intryck på mig, det var när de intervjuade hennes barn. En av döttrarna uttryckte med stolthet: ”Min mamma har ett arbete”. Vi måste förstå hur mycket det betyder för de här barnen och ungdomarna att deras föräldrar går till arbetet. Då ser de också betydelsen av att gå i skolan, och då ska de ha en bra skola.

Men det kommer att ta tid att vända utvecklingen, hävdar han. Kanske delvis för att slippa bli anklagad för löftesbrott i nästa val – om dödsskjutningar och grov kriminalitet är vardag även då.

– Vi vänder inte det här på en gång, men det är det systematiska, uthålliga jobbet som räknas. Och därför är det så tragiskt att M, KD och SD tog bort de pengar som vi hade lagt till det här arbetet.

Stefan Löfven hälsade på en klass från Fredrikshovs skola, Stockholm, i Europaparlamentet. Foto: KRISTOFER SANDBERG

”Ögonöppnaren” blev ett besök i Folkets hus i Rinkeby för tre år sedan, om vi ska tro statsministern. Där mötte han representanter från skolan, idrottsrörelsen, kyrkan, kommunen, arbetsförmedlingen…

Regeringens recept för minskad brottslighet

– Vi resonerade om hur vi gör på riktigt för att stoppa inflödet av brottslighet. I de här områdena finns en energi och en stolthet, de vill göra något annat naturligtvis. Där bestämde jag mig för vad samhället ska göra, säger Stefan Löfven.

– Det är att stödja de här lokala utvecklingsinitiativen – att se till att människor kommer i arbete, att barnen har en bra skola, att bostadsområdena är schysta och snygga. Vi måste ha ett helt samhälle – och därför har vi bestämt oss för att se till att polisen får de resurser de behöver, lagstiftningen de behöver, verktygen de behöver – men också att vi gör ett långsiktigt arbete för att människor ska komma i arbete.

En undersökning, som Polisförbundet har beställt, visar att sju av tio svenskar anser att det behövs en nationell polisberedning – ungefär som försvarsberedningen. Åtta av tio socialdemokrater ställer sig bakom det förslaget – men Stefan Löfven säger nu nej.

Åtta av tio socialdemokrater ställer sig bakom Polisförbundets förslag. Stefan Löfven säger nu nej. Foto: KRISTOFER SANDBERG

– Jag kan inte se nyttan av det, säger han, och fortsätter:

– Vi har för inte så länge sedan organiserat om polismyndigheten och gjort en myndighet av det som förut var flera, i syfte att få en bättre styrning av polismyndigheten. Polisen kan då också flytta resurser dit det behövs, från olika tider med olika uppgifter. Jag menar att vi nu ska jobba igenom den omorganisationen.

När vi pratar om brott då – vilka brott har du själv råkat ut för?

– Nej, jag har nog varit väldigt förskonad. Men det har väl hänt, kanske, att någon på arbetet har fått något stulit eller att det har varit något inbrott. Men jag har varit väldigt förskonad, faktiskt.

Känner du personligen någon som hamnat snett och som kunde ha hjälpts eller räddats på vägen?

– Nej, men däremot har jag flera berättelser där man säger att ”jag växte upp där, och där är två personer som inte längre lever, som hamnade fel helt enkelt”. Så att vi har de berättelserna, naturligtvis.

Men du känner ingen själv som har suttit i fängelse för att ha begått brott, till exempel?

– Nej, det gör jag inte.

Så sent som förra veckan meddelade Brottsförebyggande rådet att myndigheten nu inleder två olika forskningsprojekt om relationen mellan brott, människors härkomst och migration. Forskning som tidigare ifrågasatts av partikamrater till Stefan Löfven.

Men nu välkomnar han projekten.

– Jag är intresserad av forskningsresultat i stort, så det är klart att vi ska ha intresse för det som forskarna kommer fram till. Det här har varit vår hållning hela tiden. Tycker forskarna att det finns en poäng att fördjupa sig i de här frågeställningarna, så bra. Men vi har inte velat att politiken ska styra vad forskarna ska ge sig på.

Löfvens svar till Sjöstedt: ”Bra på ett papper”

Samtidigt som Stefan Löfven befinner sig i Europaparlamentet i Bryssel möter Vänsterledaren Jonas Sjöstedt journalister i riksdagshuset i Stockholm. Där presenterar han en alternativ 73-punktslista – med enbart vänsterförslag.

Jonas Sjöstedt, V. Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES

Stefan Löfven skrattar när han får höra att Sjöstedt samtidigt anklagar regeringen för att ha ingått en ”högeruppgörelse som ökar ojämlikheten och försämrar anställningstryggheten”.

– Hehehe. Jag vet inte hur Jonas Sjöstedt har tänkt att få gehör för sina förslag, säger han.

– Man kan skriva saker bra på ett papper, men det gäller att få igenom dem i Sveriges riksdag också. Nu har vi ett januariavtal som har mycket av en bra socialdemokratisk politik som jag faktiskt gick till val på.

Äldreomsorgen ska bli bättre, liksom sjukvården och skolorna. Och pensionärerna får det bättre, lovar Löfven.

– Det står nu i januariavtalet. Jag kan visa för partiet och för svenska folket att det här gick vi till val på. Men det är också så att det är tre andra partier som ingår i överenskommelsen, och de ska också ha en del av sin politik med. 

Så kan Jonas Sjöstedt ändå ha rätt, att delar av den politiken som du nu tvingas genomföra faktiskt ökar ojämlikheten?

– För det första tar man ut för mycket i förskott vad faktiskt januariavtalet kommer att bli. Arbetsrätten är en sådan fråga. Den ska fortsatt behandlas med balans mellan arbetsgivare och arbetstagare, vi ska inte förändra den balansen. Nu återstår arbetet med att fylla detta med någonting. Januariavtalet är slutet på en förhandlingsprocess, nu börjar vi fylla det här med någonting. Och då ska vi se till att ha en bra riktning på den politiken, det är det som är vår uppgift. 

Det har nu gått tio veckor sedan du återvaldes som statsminister. Vad har du för kontakter med dina nya samarbetspartners, Annie Lööf och Jan Björklund?

– Det är till och från, på olika sätt. Det kan vara på telefon. Nu var det ett tag sedan vi möttes fysiskt.

Jan Björklund, L, och Annie Lööf, C. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Men ni talar löpande?

– Vi möttes fysiskt för att gå igenom hur det här arbetet ska skötas och struktureras när vi påbörjar de nya ärendena, hur informationen ska gå till. Men sen är det ju statsråden på respektive område som påbörjar det jobbet och driver det med de tre andra partierna ingående. Det är framför allt där. Men jag upplever att vi har en bra relation och det finns en bra ambition bland alla fyra partierna som ju har investerat så pass mycket. Vi vill också att det ska fungera.

Löfven: ”Det har jag väldigt svårt att förstå”

Vi byter parti och ska prata om Kristdemokraterna. Enligt en ny opinionsmätning från SVT/Novus når partiet nu över 10 procent – och fångar många av SD:s väljare. Vad tänker du om att de gör det?

– Ja, Kristdemokraterna verkar ha bestämt sig… nej, inte verkar – de har bestämt sig för att gå åt det hållet. 

Ebba Busch Thor, KD. Foto: STINA STJERNKVIST

Är det bra att KD ökar på bekostnad av SD, som du ser det?

– Det beror ju alldeles på vilken politik som förs. Om det står den ena eller andra partistämpeln, men politiken blir allt mer lika… Det är politiken som är det viktiga. Jag har sagt hela tiden att jag har svårt att förstå att ett parti – som säger sig vila på kristna grunder – kan samarbeta och samtala med ett ett parti som kommer ur vit makt-rörelsen och som ifrågasätter om judar och samer kan vara svenskar. Det har jag väldigt svårt att förstå. 

Din analys då: Varför går KD framåt just nu?

– Mätningar kommer och går, men det är uppenbart att de har en uppåtgående trend. De har väl synts på ett sätt som tilltalar några grupper, som gör att de känner att det är där de lägger sina sympatier just nu. 

Hur orolig är du för att en ny partiledare i Liberalerna ska ställa till för dig?

– Nej, det tydliga beskedet från Liberalerna är att de har haft det här så högt i sina beslutsforum att det är fastställt att det är det här som gäller. Det är samarbetet kring januariavtalet som gäller. Jag kan aldrig garantera hur ett annat parti agerar, men jag bedömer inte att det är någon sådan risk – att januariavtalet skulle falla. Utan alla har sagt att det ska vi genomföra. 

Spelar det någon roll för dig vem som blir vald till partiledare för Liberalerna?

– Nej, den partiledare som Liberalerna väljer, den ska jag ha en så bra relation med som möjligt. Så att… nej, jag kan inte ha någon synpunkt på det.

Avslutningsvis, nu är det snart val till Europaparlamentet och vi är här i Bryssel: Vilka är de viktigaste frågorna för Europa i framtiden?

– Det viktiga är att stå upp för de värderingar som vi faktiskt har varit överens om hela tiden. Det är rättssamhället, det fria och öppna samhället, det toleranta samhället – de värderingarna måste gälla. Så det här är också ett värderingsval.

Stefan Löfven talar i Europaparlamentet. Foto: KRISTOFER SANDBERG

– Det andra är att se till att leverera på det mer konkreta, och det är fyra områden som är speciellt viktiga: Vi måste få ordning på migrationspolitiken så att alla tar ansvar. Det är säkerheten, naturligtvis, att vi kan skydda oss mot terrorism och organiserad brottslighet. Det är jobben, vi ska se till att hjälpa människor i arbete, men vi ska också se till att det är schysta jobb. Och sist men inte minst är det klimatfrågan, att vi tar tag i den och visar att EU nu tar ledarskap och ser till att göra något åt klimatförändringarna.

Alla måste ta ansvar om migrationen, säger du. Hur får man den som inte vill och inte har velat det på flera år, att ta ansvar?

– Den diskussionen fortsätter, men när det gäller långtidsbudgeten så menar vi – och det menar andra också – att om man inte är solidarisk och tar sin del av ansvaret i den här frågan så är det inte heller rimligt att man ska få lika mycket medel från EU:s finanser.

Ta pengar från dem?

– Ja, det ska kosta.

Kristofer Sandberg (fotograf) och Niklas Svensson (reporter) på plats i Bryssel. Foto: KRISTOFER SANDBERG

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!