Stefan Löfven har tre medarbetare och en tjock pärm med faktaunderlag med sig till intervjun. Men den behöver han aldrig öppna. Attackerna på alliansens politik har han hunnit upprepa många gånger under sina sexton månader som partiledare för Socialdemokraterna.
S-kongressen 2009 beslutade att riva upp den så kallade EBO-lagen som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill. Varför ska flyktingar inte ha samma rätt som svenskar att välja sin hemstad?
- Vi har sagt att vi vill se över EBO-lagen, därför att det har blivit så att några kommuner har fått ta ett väldigt stort ansvar för flyktingmottagandet. Sverige ska ha en generös flyktingpolitik, människor som behöver skydd ska få komma hit, men det är Sverige som land som tar emot flyktingar, och vi behöver ha en bättre fördelning mellan Sveriges kommuner.
Du vill att kommuner som tar emot flyktingar ska få en solidaritetsbonus och de som inte gör det ska få betala. Hur stor ska den där boten vara?
- Vi koncentrerar oss på att de som tar emot får en bonus. Hur själva fördelningen av kostnaden ska ske är en sekundär fråga. Men Södertälje, Malmö och flera andra kommuner som tar emot en stor andel, måste få ett stöd för det.
Men ska stödet bekostas av dem som inte är med?
- Jag tycker att alla kommuner ska vara med och betala. Sedan hur det tekniskt ordnas är en sekundär fråga.
Du vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar i förhållande till andra EU-länder. Vilka signaler tror du att det skickar till de flyktingar som redan är i Sverige och drömmer om att starta sin framtid här?
- Nej, de flyktingar som är här i Sverige är mycket, mycket välkomna. De är en rikedom för vårt land. Sedan är det ju så att man kan ha en annan fördelning i Europa, att det är flera som hjälps åt, eftersom det blir en bättre hjälp då.
Men konsekvensen blir ju att Sverige tar emot färre flyktingar?
- Ja, det vet man ju inte. Det beror på hur flyktingströmmarna ser ut. Men när vi ändå har ett politiskt samarbete en gemensam arbetsmarknad inom EU tycker vi det är rimligt att alla länder diskuterar hur vi ska hjälpas åt. En sådan diskussion pågår för fullt och jag hoppas att den kan slutföras.
I en uppmärksammad intervju med DN före jul sade du att regeringen och Miljöpartiets uppgörelse om arbetskraftsinvandring har bidragit till Sverigedemokraternas uppgång genom att antalet människor på arbetsmarknaden har ökat med 10 000 personer. Vad menade du?
- Med de nya reglerna så kommer människor hit från länder utanför EU/EES, helt beroende av de arbetsgivare som anställer dem. De är helt i händerna på dessa. Vi har sett ett otal fall där människor bor sämre än djur, får knappt någon lön och har usla arbetsvillkor. Så ska inte vi ha det på svensk arbetsmarknad. Då känner människor rädsla för att villkoren i Sverige kommer att försämras, kommer att pressas, därför att man försätter enskilda människor i denna situation. Vi ska ha en ordning där båda parter på arbetsmarknaden har ett inflytande över det här.
Enligt en OECD-rapport från 2011 har lagen inte lett till lönedumpning. I själva verket var lönerna högre än snittet i de företag som tagit in arbetskraftsinvandrare. Vad baserar du din slutsats på, att de får det så dåligt när de kommer hit?
- Det är ju inte bara ett fall där vi har sett hur människor utnyttjas i den här cirkusen. Som jag säger, de får bo väldigt dåligt, får några tusenlappar i månaden, inte ens skatten betald. Det har inträtt då vi har regler som ger arbetsgivarna ensamrätt att bestämma om detta. Det är de som avgör helt och hållet om det finns behov eller inte behov av arbetskraftsinvandring. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Här ska kollektivavtal gälla. Här ska människor, oavsett var de kommer ifrån, ha justa villkor och löner.
Men de har ju högre lön än snittet.
- Nej, det kan man inte påstå om dem som kommer hit och...
OECD påstår det.
- OECD påstår, men de kan ju inte påstå. Jag kan inte vara den ende som har läst om de fall som har funnits här.
Men är inte det här bara ögonblicksexempel? Är problemet så allvarligt som du säger?
- Ja, det är väldigt allvarligt. Det spelar ingen roll om det så är en eller två, men nu är det mångdubbelt fler, som kommer hit och får leva under vidriga förhållanden, knappt får lön, inte skatten betald. Det är inte det vi ska ha på svensk arbetsmarknad.
Du vill att arbetskraftsinvandringen ska vara behovsstyrd. Vem ska ha mest att säga till om: facket, arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen?
- Nja, det ska inte graderas på det sättet. I den svenska modellen är det rimligt att alla har inflytande. Innan de här reglerna kom så hade vi också en reglering och då gjorde man en bedömning av vilka yrken vi har brist på. Då var man överens, då var det knappast något problem i den änden. Den regleringen kan ha haft andra negativa följder, så jag vill inte nödvändigtvis tillbaka till precis som det var, men jag tycker att principen att båda parter, plus samhället självfallet, ska ha inflytande.
I ert nya partiprogram nämns ordet invandring en gång och ordet integration en gång. Samtidigt vill ni avskaffa posten som integrationsminister. Enligt SOM-institutet är integration/immigration det fjärde viktigaste samhällsproblemet enligt svenska väljare. Varför är Socialdemokraterna under Stefan Löfven så defensiva i de här frågorna?
- Nej, det är precis tvärtom, vi är offensiva. Vi ser inte att vi ska ha en politik för vissa människor som kommer från några länder och en annan politik för människor som är födda i Sverige. Oavsett om man kommer från Kabul eller Örnsköldsvik så behöver man utbildning, tillgång till språket, jobb, bostad, det är lika för alla. Politikområdena är tillämpliga för alla människor.
Du hälsade på i Husby i tisdags kväll. Vilken är din viktigaste lösning för att komma till rätta med utanförskapet i landets invandrartäta förorter, där vi nu ser väldigt mycket problem?
- Det som har skett är väldigt dramatiskt och ytterst olyckligt. Jag blir bedrövad, förbannad, att vi ser det här våldet, utbrända bilar, folk som är rädda. Vi måste ta detta på allvar och vara tuffa mot brottsligheten. Vi ska också se brottslighetens orsaker. Vad beror detta på? Vi har ett samhälle som håller på att gå fullständigt isär nu, en regering som har koncentrerat sig på att sänka skatter i sju år, som har skapat stora skillnader. Vi ser att i OECD:s mätning har Sverige den mest dramatiska ökningen av klyftor i samhället. Alla ska veta, ungdomar exempelvis, att de har möjlighet att få ett arbete. Det är därför som vi slåss för en 90 dagars garanti. Så alla ungdomar vet att de inom 90 dagar får ett arbete, en praktik eller kanske en kombination. Vi ska inte dra ner på skolresurserna, vi ska öka skolresurserna, så att varje ung kille och tjej får sin gymnasieexamen.
Ett av de viktigaste skälen till ojämställdheten på arbetsmarknaden är att mammor tar mer föräldraledigt än pappor. Ändå vill du inte lova att ni kommer vika ännu en månad till papporna. Varför sviker du mammorna på den här punkten?
- Nej, vi sviker inte mammorna, utan vi tar den här frågan på största allvar. Vi ska till ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Frågan är hur vi kommer dit. Det här är en komplex fråga. Många barnfamiljer tycker att det här är deras beslut, inte politikernas. Tyvärr har många kvinnor dåligt betalda jobb. För den enskilda kvinnan kan det kännas som en befrielse att komma från det jobbet till en föräldraledighet. Sammantaget med familjens inkomst kan det vara den bästa lösningen för stunden. Så det är en problembild som vi har. Vi kan liksom inte komma bort från den. Men vi ska bort från den och då gäller det att hitta så många lösningar som möjligt. Om man då låser upp sig kring en enda lösning kanske vi inte når målet. Men vi har sagt att det kan mycket väl bli en pappamånad till. Men vi vill lika gärna titta på om det går att hitta bättre ekonomiska stimulanser som gör att fler pappor faktiskt tar ut sin föräldraledighet.
Innan du var partiledare var du ordförande i fackförbundet IF Metall. LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson säger i den nya boken "Lönekamp med förhinder" att "De mansdominerade förbunden inom LO vill inte att kvinnors löner höjs så mycket att de tjänar lika mycket som män". Har han rätt?
- Nej, det har han inte. IF Metall bestod av väldigt många kvinnor. Vi var det tredje största kvinnoförbundet, med 78 000 kvinnor. Tro inte att industriarbetarkvinnor nöjer sig med att ha sämre betalt. Vi var helt överens i IF Metall om vilken lönepolitik vi skulle driva. Så det stämmer inte. Stålarbetare och gruvarbetare i IF Metall tyckte det var helt okej att kvinnligt dominerade branscher i förbundet, exempelvis textil och tvätt, skulle ha mer i löneökning.
Nu till några kortfrågor. Vem har du mest kontakt med: Mona Sahlin, Göran Persson eller Ingvar Carlsson?
- Det är nog Göran Persson.
Mona Sahlin har sagt att det tog ett år för henne att vänja sig vid tanken att hon var partiordförande. Hur lång tid tog det för dig?
- Nej, jag vande mig nog snabbare. Jag kände snabbt att nu är jag partiledare, men jag kan inte säga någon precis gräns.
Vill du ha tillbaka den allmänna värnplikten?
- Nej, men vi ska titta på hur vi kan få den mer folkligt förankrad. Vad den kan få för form, det får vi se.
Ska monarkin avskaffas?
- Vi har det i partiprogrammet, så principen är ja, men det är inte någon prioriterad fråga. Jämfört med 448 000 arbetslösa och barn som inte klarar skolan väljer jag att prioritera de frågorna först.
Vad gör du om ni förlorar valet?
- Vi tänker inte förlora valet. Varenda timme, vartenda tal, varenda steg jag tar, det är för att vinna valet.
När ska kärnkraften vara avvecklad?
- Det går inte att säga det. Den ska fasas ut, men vi har också sagt att det är med hänsyn till företagen och industrin.
Du sade till Expressen nyligen att ett skäl till oroligheterna i Husby är långtidsarbetslösheten, som många där är drabbade av. Vilket land i EU tror du har lägst långtidsarbetslöshet?
- Just långtidsarbetslöshet, det vet jag inte.
Det är Sverige.
- Jaha. Men den har växt. Vi har i dag 77 000 unga människor mellan 16 och 29 år som på tre år varken har studerat eller jobbat. När Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten 2006 hade vi ungefär 25 000 som varit arbetslösa i mer än två år. Nu är det en tredubbling av den siffran. Långtidsarbetslösheten är katastrofalt hög.
Socialdemokraterna drev igenom kommunaliseringen av skolan med stöd av Vpk 1989. Sedan dess har svenska elevers resultat fallit rejält, bland annat i matte och läsning. Hur lyckad var kommunaliseringen?
- Ja, fast före det så hade det en annan effekt. Vi har ju haft bättre resultat under den resans gång, så det är inte riktigt korrekt återgivet. Men visst, vi har sjunkande skolresultat och det är väldigt, väldigt allvarligt. Man kan tycka vad man vill om statligt eller kommunalt, men det är ju inte det som är huvudfrågan just nu. Oavsett vilken huvudman så ska vi ha bra kvalitet. Nu siktar vi in oss på kvaliteten på skolan.
Du säger att du vill höja lärarnas status. Enligt Lärarnas Riksförbund är ett förstatligande helt avgörande för att det ska bli verklighet. Vilket är ditt huvudargument mot ett återförstatligande?
- Om vi nu skulle ta tre, fyra, fem år på oss att diskutera om skolan ska förstatligas eller inte skapar ingen arbetsro. Nu utgår vi från det vi har. Och det är inte så att vi är utan statlig inblandning i skolan. Vi har en skollag, vi har myndigheter som ska se över skolan, vi har ett betygssystem som är nationellt, och så vidare. Men i stället för att kriga om vem som ska vara ansvarig ska vi fokusera på kvaliteten.
Tycker du att lärarna ska ha högre lön?
- Det är svårt att uttala sig om. De säger själva att de behöver högre löner för att höja statusen. Vi vill gärna föra till resurser så att de får utvecklingsmöjligheter: jag tror att vi har lagt någonstans 450-500 miljoner på bättre utvecklingsmöjligheter för lärarna.
- Men lönen ska sättas i förhandling, dels mellan parterna, men också på skolan enligt de regler de har. Då ska inte politiker sätta om lönerna.
Ni brukar hänvisa till att svenska elevers resultat försämrats med alliansen. Men försämringen vad gäller läsning, matte och naturkunskap var större när ni hade makten, visar de internationella mätningarna PIRLS och TIMSS. Varför ska väljarna tro på dig när du säger att socialdemokratisk politik ger en bättre skola?
- Vi hade väldigt bra skolresultat i slutet på 90-talet, kanske de bästa vi någonsin har haft 1998, vilket var under en socialdemokratisk regering. Det är det ena. Det andra är att vi i samklang med forskningen talar om vilket behov som skolan har. Färre barn i klasserna, speciellt i de lägre klasserna, har stor betydelse. Det säger forskningen, det säger vi. Men vi har en regering som tycker att de vet precis allting. I dialog med professionen och forskningen vill vi förändra enligt de förslag vi har lagt. Och det är kanske den bästa garanten, att forskningen och professionen delar vår uppfattning.
Du hänvisar till 1998, men ni förlorade makten 2006. Det är ganska många år mellan 1998 och 2006. Och det var mellan 2000 och 2006 som resultaten sjönk ganska mycket.
- Det kan vi hålla på och dribbla med hur länge som helst, men det visar ju bara att 1998, under vår regering, så hade vi de bästa resultaten.
Enligt en undersökning av tidningen Dagens Samhälle levererar S-styrda kommuner sämre skolresultat än borgerliga kommuner. 72 procent av de sämsta skolkommunerna styrs av S eller V. 28 procent av de sämsta styrs av alliansen. Vad är din förklaring till det?
- Barn med föräldrar som har lägre studiebakgrund, som finns i de lägre samhällsklasserna om jag får uttrycka mig så, de finns ofta i socialdemokratiskt styrda kommuner. Frågan är vad den där undersökningen säger. Var bor de barn med föräldrar som har hög studiebakgrund? De finns oftare i borgerligt styrda kommuner. Men det säger ingenting om kommunens förmåga att bedriva utbildning utan det beror på andra saker. Vi har kommuner med jättebra skolresultat också.
Så dåliga skolresultat säger ingenting om hur kommunerna driver skolorna, menar du?
- Det kan inte vara uteslutet, men man kan ju inte göra den jämförelsen som den undersökningen gör eftersom barn vars föräldrar har låg studiebakgrund oftast finns i de socialdemokratiskt styrda kommunerna, medan Täby, Vellinge och andra borgerligt styrda kommuner har större andel föräldrar som har hög studiebakgrund och andra levnadsförhållanden. Det är vad den undersökningen säger.
Du vill ha sommarskola för dem som inte klarar målen, det vill Jan Björklund också. Du vill ha karriärtjänster för lärare, det vill Jan Björklund också. Du vill ha lärarlegitimation, vilket Björklund har infört. Nu har ni även en överenskommelse om friskolorna. Vilken är den viktigaste skillnaden mellan din och Jan Björklunds skola?
- Jan Björklund vill se olika utbildningsmöjligheter för olika människor där vissa behöver en kortare utbildning. Men sedan är det satsningen på skolan. Han drar bort resurser från gymnasieskolan som vi vill lägga till. När vi har så många barn utan gymnasieexamen som är svaga på arbetsmarknaden, så vill de dra bort pengar. Det är en skillnad i synen på människan här. Kan alla människor utvecklas eller inte? Det är den stora skillnaden.
Du har sagt att du inte kommer riva upp ett femte jobbskatteavdrag om det blir verklighet före valet. Flera av alliansens företrädare som vi har talat med menar att du därmed gör det lättare för dem att genomföra det nu i höst. Varför underlättar du för regeringens skattesänkningar?
- Det jag säger är att löntagare i breda löntagargrupper, upp till 60 000 kronor i månaden, ska veta att deras förutsättningar inte förändras. För deras del är det "lagt kort ligger". Däremot har jag också varit tydlig med att människor som tjänar lika bra som jag och Fredrik Reinfeldt inte behöver något jobbskatteavdrag. Och därför trappar vi av det från 60 000, så att det försvinner ungefär vid vår inkomst.
Men ni kommer inte att riva upp ett femte jobbskatteavdrag för dem som tjänar under 60 000?
- Nej, men man måste se skillnaden här. Det är ju inte så att vi tar det rakt av. Vi kommer att vara emot ett femte jobbskatteavdrag, av det enkla skälet att vi vet att de pengarna gör större nytta på annat sätt. Är det så att det genomförs så vet åtminstone löntagargrupperna som jag pratade om, upp till 60 000 kronor i månaden, att deras förutsättningar inte förändras. Jag är pragmatisk när det gäller skatter. Om nu människor i vanliga inkomstlägen, breda inkomstgrupper, har fått den här förutsättningen så tänker inte vi komma och säga att vi förändrar det. De är så beroende av att ha ganska stabila, långsiktiga förutsättningar vad gäller att betala lån och så vidare.
Men om konjunkturen vänder, skulle du kunna tänka dig att fortsätta med ytterligare jobbskatteavdrag?
- Nej, jag har sagt att jobbskatteavdragen inte är någon bra lösning. Vi sänkte skatter också under socialdemokratiska regeringar, så det är ingen dogmatism i det avseendet, men just nu är det så här: vi har 448 000 arbetslösa. Vi har massor med arbetslösa ungdomar. Vi har ungdomar som inte kommer ut med gymnasieexamen på arbetsmarknaden. Det är betydligt viktigare. Vi har vården som håller på att rasa ihop. I Skåne har vi fem dödsfall som beror på att man har överbeläggning på sjukhusen, fastslaget av Socialstyrelsen. Kvinnor får föda på toaletter. Då har vi ett val att göra: ska vi fortsätta att sänka skatter eller ska vi säga att nej, vi måste hjälpas åt och se till att samhället kan leverera både jobb och välfärd. Och vi föredrar det senare.
Kjell-Olof Feldt, Göran Persson och Klas Eklund tycker alla att det är dags att ompröva överskottsmålet. Magdalena Andersson, din ekonomisk-politiska talesperson, vill göra det när statsskulden är tillräckligt låg. Hur låg ska den vara för att du ska öppna för en omprövning?
- Det ska nog Magdalena uttrycka, jag tror hon är bättre på att definiera det. Hon sade redan för ett år sedan ungefär att det inte står skrivet i sten för all evighet. Men vi ser ingen anledning till att göra det nu.
Du har ända sedan du tillträdde velat profilera dig i näringslivsfrågor. Samtidigt vill du höja bolagsskatten med åtta miljarder, göra det dyrare att anställa unga under 26 och ta bort restaurangföretagarnas sänkta moms. Går det i linje med ambitionen att vara "näringslivets bästa vän", som du har kallats?
- Ja, näringslivet måste ju vara väldigt intresserade av att ha ungdomar med rätt utbildning. För näringslivet är det katastrof att inte ha rätt utbildade ungdomar. I dag har vi den udda situationen att vi har hög arbetslöshet samtidigt som vi har ett näringsliv som vill anställa, men vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Vart femte! Och det är ganska många rekryteringsförsök som görs runtom i Sverige på ett år. Det kan handla om flera hundra tusen. Får man ordning på bara de 20 procenten så får näringslivet tillgång till sin utbildade arbetskraft. Vi vet, efter undersökningar av IFAU, finanspolitiska rådet och finansministern själv, att den så kallade ungdomsrabatten inte har gett några jobb. Ska vi fortsätta att lägga ut 15 miljarder på det? Eller ska vi se till att näringslivet faktiskt får tillgång till rätt utbildad arbetskraft? Jag tror att näringslivet uppskattar det senare.
När du pratar om var jobben skapas ligger ditt fokus på traditionell exportindustri, forskning och innovationer. De allra flesta menar att framtidens jobb måste komma i tjänstesektorn. Men du vill halvera RUT-avdraget och slopa den halverade restaurangmomsen. Hur vill du stimulera tjänstesektorn?
- Man måste först förstå vad tjänstesektorn faktiskt är. En stor del av tjänstesektorn är väldigt förknippad med tillverkningsindustrin. Det kan vara ekonomiadministration, det kan vara transporter, det kan vara andra saker. Och sedan ska vi naturligtvis ha en offentligt finansierad sektor, som också är en tjänstesektor. Så jag sätter inget motsatsförhållande mellan de olika sektorerna.
Du har sagt att det var ett misstag av Mona Sahlin att ta med Vänsterpartiet. "Hon gjorde rätt i början när hon bara ville samarbeta med Miljöpartiet", sa du till Sydsvenskan för ett år sedan. Står du fast vid det? Betyder det att Vänsterpartiet inte är välkomna i en regering där du är statsminister?
- Regeringsfrågan, den återkommer vi till. Jag har det sagt många gånger och det tänker jag fortsätta att säga. Men det visade ju sig att det var så då. Det visade valanalysen, så det är ingen överraskning, det är ingen nyhet.
