Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfven: "Agerandet
är väldigt märkligt"

Det har varit 192 händelserika dagar för regeringen.

Expressen mötte Stefan Löfven för en längre intervju efter första halvåret som statsminister, om förtroendet för Margot Wallström, hotet från Ryssland och de svikna vallöftena.

På onsdag lägger regeringen sin vårbudget – men vissa löften får vänta till nästa år.

– Vi har suttit i ungefär sex månader. Vår budget röstades ner i december. Då är det självfallet så att vi inte hinner göra allt på de första sex månaderna, säger han. ​

Stefan Löfven - svetsaren som blev statsminister

Född: 21 juli 1957 i Stockholm.

Bor: Sagerska huset tillsammans med hustrun Ulla.

Bakgrund: Svetsare på Hägglund & Söner i Örnsköldsvik. Studerade på sociala linjen vid Umeå universitet 1978-1979. 2001 valdes han till biträdande förbundsordförande för IF Metall och fyra år senare blev han förbundsordförande. Valdes in i Socialdemokraternas verkställande utskott år 2006. Partiledare från 2012.

Gör på fritiden: "Det är väldigt viktigt att ha tid för familjen och sitta och läsa för barnbarnen i familjen. Det är en ovärderlig stund och det är också bra för barn att få en läskontakt och glädje att titta i och läsa böcker. Jag tycker om att röra mig på stan fortfarande och vill inte ta bort den delen av mitt liv."

Löfvens tid som statsminister

September

14 september 2014

Socialdemokraterna blir största parti med 31 procent.

Oktober

3 oktober

Regeringsskifte. Stefan Löfven blir statsminister och presenterar sin regering med 24 ministrar.

30 oktober 2014

Regeringen ger beskedet att Sverige erkänner Palestina.

November

19 nov 2014


Statsministern reser till USA och New York för högnivåmöte FN:s generalförsamling.

December

2 december

Sverigedemokraterna lämnar besked om att de avser fälla regeringens budget.

3 december 2014?

Regeringens budget fälls när Sverigedemokraterna röstar för alliansens budget. Senare samma dag ger Stefan

Löfven beskedet att han tänker utlysa nyval, formellt ta beslutet tas den 29 december.

27 december

Det blir inget extra val meddelas på en presskonferens med regeringen och alliansen. De båda sidorna har i stället gjort upp om decemberöverenskommelsen - som ska garantera även en minoritetsregering att få igenom sin budget.

Januari

1 jan 2015

Statsministern reser till Brasilien för installationen av president Rousseff.

11 jan 2015


S-ledaren reser till Frankrike för att delta i manifestationen för terrordåden i Paris.

22 jan

Stefan Löfven deltar i World Economic Forum i Davos, Schweiz.

29 januari

I samband med riksdagens frågestund sa statsministern att regeringen inte avser säga upp det militära avtalet med Saudiarabien men att han ville omförhandla det.

Februari

16 februari

Deltog i minneshögtid efter terrordåden i Köpenhamn.

25 februari

Träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Berlin.

Mars

9 mars

Margot Wallström förbjuds tala inför Arabförbundet i Kairo efter uttalanden om Saudiarabien.

10 mars

Stefan Löfven reste till Ukraina för att träffa president Porosjenko och premiärminister Jatsenjuk.

10 mars

Regeringen säger upp avtalet om militärt samarbete med Saudiarabien.

11 mars

Beskedet kommer att Saudiarabien kallar hem sin ambassadör

25 mars

Regeringen presenterar en satsning på byggande av cirka 15 000 nya hyresrätter för cirka 3,2 miljarder kronor per år. Byggandet ska finansieras genom en sänkning av rotavdraget, från 50 till 30 procent av arbetskostnaden.

27 mars

Reste till Kina för Boao Forum for Asia och mötte bland andra Kinas president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang.

27 mars

Vallöftet om att ta bort rutavdrag för läxhjälp införs i år, rotavdraget sänks från nästa år samt höjd bensinskatt. Höjd arbetsgivaravgift för unga i två steg med början i augusti i år.

30-31 mars 2015

Statsministern besökte New York och Washington, bland annat för att träffa USA:s vicepresident Joseph Niden. Deltog i möte med ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd.

30 mars

Besked att underhållsstödet höjs med 300 kronor per barn och månad från den 1 september.

31 mars

Regeringen lägger 1 miljard mer på äldreomsorgen 2015 och 2 miljarder per 2016 och framåt.

5000 fler undersköterskor ska kunna anställas.

April

10 april

På eftermiddagen efter att Expressen träffat statsministern reser han vidare till Karlstad - en första del i en inofficiell Sverigeturné.

12 april

Rasism ska bekämpas med ett nationellt kunskapscentrum. 5 miljoner kronor satsas.

Källor: Expressen, Svd, DN, Aftonbladet, TT.

Stefan Löfvens regering är sex månader och sju dagar gammal när Expressen träffar honom i statsministerns sammanträdesrum på Rosenbad.

Just den här aprilfredagen inledde statsministern med ägg, macka och yoghurt i bostaden i Sagerska huset, fortsatte på Sveavägen 68 med kombinerad lunch och möte med partikollegorna i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Eftermiddagen ägnade S-ledaren åt förberedelser inför ett besök i Karlstad senare samma dag – det första i en informell Sverigeturné efter en 25 utlandsresor de senaste månaderna.

"Inget direkt militärt hot"

En av årets resor gick till Ukraina för att visa Sveriges stöd till landet gentemot Ryssland genom sin närvaro och ett 100 miljoner dollar stort lån för att landet ska kunna försvara sig ekonomiskt.

Samma dag som Expressen träffar Stefan Löfven publicerar fem nordiska försvarsministrar en debattartikel i norska Aftenposten – en av dem är svenske Peter Hultqvist, S.

Budskapet: Det nordiska samarbetet ska utökas som ett svar på Putins aggressivitet.

Vladimir Putin Foto: Alexander Zemlianichenko

Men Stefan Löfven tonar ner Rysslands betydelse.

– Det är ingen signal till Ryssland. Det här är en signal att ett lands regerings viktigaste uppgift är att se till att försvara våra gränser. Det är a och o och grundläggande. Vi har sedan länge ett nordiskt samarbete på försvarsområdet. Vi har flera olika samarbeten, ett specifikt med Finland, det vi har inom ramen för Norden och det vi har med Nato.

Men har det någonting med Rysslands agerande mot Ukraina att göra?

– Vi har noterat under ett antal år, sex, sju, åtta år, att Ryssland höjt sin militära förmåga avsevärt. Det som händer i Ukraina gör inte säkerhetsläget stabilare i Europa. Vi upplever dock inte att Ryssland är något direkt militärt hot mot Sverige. Ett av regeringens uppdrag är att se till att vi kan försvara vårt territorium och det tänker vi göra.

Är det ett steg närmare Nato?

– Vi har sedan länge ett samarbete med Nato. Det här förändrar ingenting utan vi har det samarbetet inom Norden. Vi har avtal med Finland, ett flygsamarbete med Norge, med Danmark och direkt med Nato. Vi är redan ett av Natos mest prioriterade samarbetsländer genom något som heter Enhanced opportunities program. Det är en bra status i ett Natosamarbete. Det påvisar flexibilitet och det är det som är vår poäng i våra beslut vad gäller säkerhets- och försvarsfrågor.

"Det avgörs på valdagen"

Anna Kinberg Batras första budskap som nyvald M-ledare var att Sverige bör närma sig Nato – i första hand genom en utredning om vad ett eventuellt medlemskap skulle innebära.

Svaret från S-regeringen har hittills varit ett tydligt nej. Och beskedet är lika glasklart i dag.

– Vi ska inte utreda Natomedlemskap av den enkla anledningen att vi inte ska bli medlemmar i Nato, säger Löfven.

I Expressen/Demoskops senaste mätning, som publicerades i lördags, backar Socialdemokraterna tre procentenheter jämfört med mars – ner till 28.3 procent. Skillnaden mellan blocken är nu nere på 0,8 procentenheter.

Varför är inte väljarna mer nöjda?

– För det första är det en enda opinionsmätning som det gäller. Det har jag sagt ända sedan jag tillträdde som partiordförande, även när vi hade uppåtsiffror. Det är inte dessa som gäller, det är valdagen. På valdagen i september i fjol tappade de fyra borgerliga partierna fyra procentenheter. Det berodde bland annat på att de inte hade fixat jobben. Jag är besjälad av jobben. Och jag vet att det kommer att avgöras på valdagen av vad vi faktiskt har levererat, säger S-ledaren.

Just jobben är den fråga som statsministern återkommer till flest gånger under intervjun. Än så länge har jobbförslagen lyst med sin frånvaro.

Inget besked har kommit om utlovade 90-dagarsgarantin för unga och borttagandet av Fas 3. Traineejobben ska komma i vårbudgeten och nyligen publicerade SVT Nyheter uppgifter om att a-kassan ska höjas efter att regeringen enats med Vänsterpartiet.

Enligt en sammanställning som gjordes av TT i början av april har endast ett fåtal av Socialdemokraternas vallöften genomförts – bland annat erkännandet av Palestina och tillsättningen av ett innovationsråd och en energikommission.

"Får tänka efter"

Fas 3 finns fortfarande kvar, liksom den bortre gränsen i sjukförsäkringen och pensionärerna har ännu inte fått lägre skatt. Men allt hinns inte på ett halvår, sett till förutsättningarna med den fallna budgeten, menar Löfven.

– Vi kanske får tänka efter en liten stund. Vi tillträdde i början på oktober, vi har suttit i ungefär sex månader. Vår budget röstades ner i december. Det är självfallet så att då hinner vi inte göra allt på de första sex månaderna, säger han.

– Självfallet är det så att skatten för pensionärer ska man lägga på de fyra borgerliga partierna och SD. De röstade bort det. Hade vår budget gått igenom hade pensionärerna haft en lägre skatt. Nu fick de inte det. Det innebär att nästa möjlighet att göra den skatteförändringen är vid nästa årsskifte. Det är det faktum vi har att hantera. Fas 3 beror på samma sak. Även fast vår budget inte gick igenom har Ylva Johansson fortsatt jobba stenhårt med hur kommunerna, andra aktörer och Arbetsförmedlingen ska göra det möjligt för folk som finns i Fas 3 att komma in i annat. Vi kommer att budgetera för andra jobb, hintar han om innehållet i vårändringsbudgeten.

"Bröt mot all praxis"

Efter att regeringen under våren meddelat att man vill sänka rot-avdraget och höja bensinskatten har kritiken från alliansen om brutna vallöften varit hård. Löfven reagerar på oppositionens tonläge.

– Att vi förlorade omröstningen i december beror ju på att SD bröt mot all praxis som funnits och ställde svensk politik inför ett helt nytt faktum som faktisk ledde till att också de fyra borgerliga partierna såg att här behövs en överenskommelse av det skälet att vi har en ny situation. Då försenas ju vårt arbete. Men redan nu håller vi på att arbeta med att lägga fram våra förslag på jobben, säger han och förklarar varför han ändrat sig när det gäller rotavdraget:

– Rot kan vi se att det har ökat i kostnad under 2014 med två miljarder, då kan man inte bara sitta och titta på att 'oj då, nu stack det i väg några miljarder kronor men det gör inte så mycket.

– För mig är svaret till de borgerliga att jag förstår att det blev ett budgetunderskott som de lämnade efter sig på 74 miljarder kronor om man hanterar statens finanser på det sättet. Jag är övertygad om att människor tycker att det är bra att vi bygger nya bostäder. Det vi gör är att flytta pengar från en del av bostadssektorn till en annan del. Från ombyggnad, och vi flyttar inte allt, 30 procents subvention blir kvar, till att bygga nytt. Det innebär att snickare, målare, betongare och allt vad det är fortfarande kommer att ha jobb. Men nu får de bygga nytt i stället för att bygga om, säger statsministern.

"Ska investera i vårt land"

Regeringen har en ny chans i vårändringsbudgeten som ska presenteras senast den 15 april.

Löfven säger att den här budgeten kommer att gå i samma inriktning som den som fälldes i höstas. Han räknar upp frågor som jobb, skola, infrastruktur, utbildning och bostäder.

– Nu ska vi investera i vårt land, i järnvägar, i bostäder så att människor kan ta sig till jobbet och så att ungdomar får någonstans att bo när de kommit ut i arbetslivet, vi ska investera i skolan så att våra barn klarar skolan och har bra kunskaper med sig. Vi ska investera i utbildning för dem som behöver komma vidare på arbetsmarknaden. För de unga som blivit kvar i ungdomsarbetslöshet har det inte hjälpt ett dugg med med en sänkt ungdomsarbetsgivaravgift. De behöver en utbildning som gör att de här företagen säger att vi vill anställa henne eller honom.

Oppositionen har upprepade gånger varnat regeringen för att i den kommande budgeten införa förslag som inte hör hemma i en budget. Decemberöverenskommelsen, som ska möjliggöra för en minoritetsregering att få igenom sin budget, ska hedras har varit budskapet från Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra.

Hon har varnat regeringen för att överge överskottsmålet - det skulle vara att luckra upp grunderna för finanspolitiken, menar M-ledaren.

– Jag tycker att deras agerande är väldigt märkligt. När vi nu säger att vi vill låta Konjunkturinstitutet utreda konsekvenserna av att gå från ett sparande på en procent till att gå på balans, var de först att säga att vi vill utreda hela det finanspolitiska ramverket. Då kastar man verkligen upp alla bollar i luften och skapar osäkerhet. De allra flesta ekonomer säger att överskottsmålet är överspelat. Det hade sin tid i den situation det infördes. Det är inte nödvändigt längre. Det är vår ingång.

Vad skulle, enligt dig, kunna riskera decemberöverenskommelsen?

Med hustrun Ulla Foto: David Sica

– Jag ser inget som tyder på något sådant. Jag tycker att partierna håller i det och det är viktigt eftersom vi måste komma ihåg vilken situation vi var i. Det var politiskt kaos eftersom SD hade bestämt sig för att bryta all praxis och ställa ultimatum. Inte bara till den nuvarande regeringen utan till alla regeringar som skulle lägga budgetförslag. Det var vi tvungna att ta oss ur. Jag ser att partierna ska ta ansvar. Vi kommer göra vår del och jag utgår från att de andra gör sin del.

"Göra annorlunda"

Om förändringsutrymmet varit snävt på hemmaplan har det hänt desto mer inom svensk utrikespolitik. Redan innan Löfven klarat av sin första månad som statsminister kom beskedet att Sverige ska erkänna Palestina.

Beslutet hyllades på flera håll i världen, kritiserades hårt av delar av oppositionen och ledde till starka reaktioner från Israel som kallade hem sin ambassadör från Stockholm. Utrikesminister Margot Wallström ställde i januari in en resa till Israel, enligt Ekot på grund av att hon inte längre var välkommen på ett officiellt besök.

– Palestina var viktigt eftersom att den hittillsvarande strategin inte fungerat. Då måste man göra någonting annorlunda. Vi måste få de här två parterna något mer jämlika. Israel är självklart en mycket mäktigare stat men de måste bli mer jämbördiga och därför tog vi det beslutet.

"I Saudifrågan gjorde vi rätt"

Bara några månader senare hamnade både Stefan Löfven och utrikesministern i rejält blåsväder om det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien. Efter att Löfven i januari i riksdagen sagt att avtalet ska vara kvar men omförhandlas, kom i mars beskedet att det sägs upp.

Också Saudiarabien reagerade med att kalla hem sin ambassadör och saudiska myndigheter beslutade att inte utfärda nya visum för svenska affärsmän. Samtidigt fördömde Arabförbundet Wallström efter uttalanden hon gjort om Saudiarabien och hon förbjöds att tala på förbundets möte i Kairo i mars.

I slutet av mars reste tidigare talmannen Björn von Sydow, S, till Saudiarabien med två brev, ett från Löfven och ett från kungen. Båda ländernas ambassadörer är nu tillbaka i Stockholm och statsministern anser att relationen till landet är återställd.

– I Saudifrågan gjorde vi rätt att avsluta det militära samarbetet. Nu är vi tillbaka i normala relationer och tänker utveckla det, säger han.

På frågan om han fortfarande har samma förtroende för sin utrikesminister svarar han:

– Absolut. Ja, Men snälla någon. Vi har ju varit överens. Det här är regeringens politik och utrikesministern verkställer den på ett alldeles utmärkt sätt, säger han och fortsätter:

– Tänk efter vad som händer runtom Europa i Palestinafrågan där parlament efter parlament diskuterar precis samma sak som vi och Europaparlamentet likaså. Det är dags att göra något annat. Fler regeringar har ännu inte gjort det men jag hade så sent som på toppmötet i Bryssel en fråga från en regeringschef, jag ska inte avslöja vem, som säger ungefär så här: 'vi har en diskussion hos oss också kan du berätta hur ni funderade? Vi för samma typ av diskussion hos oss också som innebär att det är dags att erkänna Palestina". Vi vågar gå före. Och jag har några veckor efter det träffat Israels ambassadör och suttit en timme med honom och vi har resonerat. Israel och Sverige ska ha långvariga och bra relationer, det kommer vi att se till att ha också.

"Stärka Sveriges säkerhet"

Löfven vill inte avslöja vad nästa stora drag är men säger:

– När det gäller utrikespolitiken i övrigt syftar den till att stärka Sveriges säkerhet och bidra till fred i omvärlden. Så det är fredsfrågor, nedrustningsfrågor, ickespridning men där ligger också jämställdheten. Vi har en feministisk utrikespolitik. Jag pratar om det i nästan alla internationella sammanhang jag är med i. Det är både moraliskt rätt och ekonomiskt riktigt att bidra till ökad jämställdhet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!