Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

LO: Svenskar riktar kritik mot sjukregler

Svenska folket riktar skarp kritik mot hur sjukförsäkringen har ändrats sedan Alliansen tillträdde och genomförde ett antal reformer på sjukförsäkringsområdet. En stor del av svenskarna uppger att de har påverkats negativt av de nya sjukreglerna som infördes 2008. Det framgår av aktuella rapporter från LO.

– Framförallt är det kvinnorna som drabbats hårdast, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LOs arbetslivsenhet.

Årets valrörelse är igång. Partierna tävlar om vem som har det bästa alternativet för att styra Sverige. Jobben och skolan har hittills dominerat diskussionerna, samtidigt som flyktingmottagandet har seglat upp som ett alltmer het ämne. En fråga som har hamnat i skymundan är dock den som rör sjukförsäkringarna.

Men i två aktuella rapporter har sjukförsäkringsfrågan lyfts. Det är Landsorganisationen i Sverige, LO, som har analyserat sjukförsäkringsreformerna. I dessa framkommer att svenska folket riktar skarp kritik mot hur sjukförsäkringen har ändrats sedan Alliansen tillträdde och genomförde ett antal reformer på sjukförsäkringsområdet. Här är några av resultaten från undersökningen:

  • 44 procent av samtliga svarande i LO:s undersökning uppgav att deras syn på regeringen påverkats negativt av de nya sjukreglerna. Endast 9 procent uppgav att de blivit mer positiva.
  • Den grupp som blivit mest negativ till regeringen är personer som varit sjukskrivna någon gång under det senaste året.
  • När frågan om tidsgränserna i rehabiliteringen ställdes svarade 85 procent av samtliga tillfrågade att det inte är rimligt att man ska kunna bli av med sin ersättning från sjukförsäkringen, trots att man inte blivit friskare.
  • 60 procent svarade att de inte skulle klara sig ekonomiskt vid en långtidssjukskrivning.

Kvinnor drabbas hårdast

– Vi gav Novus Opinion i uppdrag att fråga ett representativt urval av 1000 svenskar i åldrarna 18-74 år om sjukreglerna och det är hård kritik som framkommer. De som har drabbats hårdast är kvinnorna och det är också de som är mest kritiska, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LOs arbetslivsenhet.

I rapporterna framkommer att efter en minskning av sjuktalen i åtta år från 2002 vände utvecklingen 2010. Därefter ökar sjukskrivningarna igen, något som också Moderaterna har beskrivit som ett oroande trendbrott. Det är framförallt bland unga kvinnor som sjuktalen ökade. Enligt Kjell Rautio är förklaringen bland annat ett tuffare arbetsliv med otrygga anställningar, ökade krav och minskat inflytande för de anställda. Det som ökar mest är stressrelaterad ohälsa och unga kvinnor är den grupp som ofta har otrygga anställning vilket skapar stress.

– Det här är en viktig jämställdhetsfråga och det är också kopplat till klass. Det är arbetarklassens kvinnor som råkar värst ut, det kan man se tydligt när det gäller Kommunals medlemmar. Samtidigt påverkas även akademiker- och tjänstemannakvinnor som socialsekreterare och lärare av sjukreglerna, säger Kjell Rautio.

 Alliansen reformerar

Det var under 2008 som Alliansen började reformera sjukförsäkringen. Nya sjukregler infördes och de innehöll en rad regelskärpningar. Bland annat sänktes taket i sjukförsäkringarna. Rehabiliteringskedjan fick fasta tidsgränser. Samtidigt har resurserna för rehabiliteringen minskat, enligt rapporterna.

Efter 364 dagar är principen att den sjukskrivne ska kunna återgå till jobb. Men med lägre ersättning (72, 8 procent) kan man få sjukpenning i ytterligare 1,5 år.

Den bortre tidsgränsen är satt till 2,5 år. Därefter utförsäkras man från sjukförsäkringen (hittills ca 86 000) och sedan utreds arbetsförmågan hos Arbetsförmedlingen. Om man fortfarande inte kan arbeta, får man återvända till Försäkringskassan med sjukpenning.

Alliansen: Effektiva reformer

Alliansen menar att detta har varit effektiva reformer som gett positiva resultat. Enlig Alliansen hade Sverige innan genomförandet av sjukförsäkringsreformen 2008 högst sjukfrånvaro i världen och att den samlade sjukfrånvaron har minskat med 230 000 personer sedan år 2006. Människor som länge befunnit sig i utanförskap har närmat sig arbetsmarknaden, menar Alliansen.

– Alliansens sjukförsäkringsreform bygger på en form av incitamentteori. Denna kan möjligen fungera på en frisk medelsvensk, men knappast på den som är sjuk. Genom att sätta ökad press på dem utanför arbetsmarknaden räknar regeringen med att fler ska ta steget från sjukförsäkringen till jobb. Problemet är bara att alliansen ända från början missbedömt denna grupp. Sommaren 2008, när man genomförde sjukförsäkringsreformen, räknande man med att av dem som utförsäkras återvänder ungefär 10 procent till sjukförsäkringen efter ett halvt år. Det blev drygt 40 procent. Ett år efter utförsäkringen är drygt hälften tillbaks. De sjukskrivna var betydligt sjukare än vad alliansen insåg. De var inte heller särskilt många av dem som fuskade eller överutnyttjade systemet, säger Rautio.

–Vi från fackligt håll menar att den ekonomiska press regeringen sätter på de utsatta, sjuka och arbetslösa, riskerar att få motsatt verkan. Det knäcker självförtroendet och de glider då bara ännu längre bort från arbetsmarknaden. Flera forskare har visat på det. Det som behövs är "empowerment", att sätta hela människan i centrum, självförtroendeskapande insatser och kompetensutveckling. Människan är mycket mer komplicerad än bilden som förmedlas av den nationalekonomiska teorins tankar om "economic man."

Strukturella orsaker

På tal om den höga sjukfrånvaron menar Kjell Rautio att de längre sjukskrivningarna mellan 1997-2002 hade sin grund i strukturella orsaker kopplade till den ekonomiska krisen i början på 1990-talet.

– Arbetsmarknaden blev mer slimmad, New Public Management, NPM, infördes i offentlig sektor och rehabiliteringssystemen kraschade genom ett antal blocköverskridande politiska beslut. Både Socialdemokraterna och borgarna var ansvariga för de här. Men hittills har endast Socialdemokraterna idkat självkritik, säger Kjell Rautio.

Offentligt blir privat

New Public Management, NPM, är en samling styrnings- och ledningsmetoder som är inspirerade av den privata sektor och som började vinna mark inom det offentliga inom flera västerländska länder under 1980- och 90-talen. Det handlar om att effektivisera verksamheten så att den blir mer lik den privata. Fokus är ligger på att allt som sänker effektivitet antingen tas bort eller minimeras. Enligt Kjell Rautio var införandet av NPM en av orsakerna till att arbetsplatserna inom det offentliga slimmades, vilket ledde till ökat tryck på de anställda. De som hade en sjukdom drabbades också hårt, bland annat på grund av att företagshälsovården fick mindre resurser. Det var Carl Bildts regering, i början av 1990-talet, som började skära ner på företagshälsovården, uppger Rautio.

Anpassningsgrupper försvann

En viktig del i rehabiliteringssystemet menar Kjell Rautio var även de så kallade anpassningsgrupperna - där facken, arbetsgivarna och de ansvariga myndigheterna var involverade. Genom att samverka kring den enskilde var tanken att man skulle kunna skräddarsy en lösning som passade den som behövde stöd. Detta fungerade ofta hyggligt och man kunde ge dem som ville komma tillbaks till arbetslivet en bättre chans. När Försäkringskassan och arbetsförmedlingen började fokusera på sin kärnverksamhet lämnade de också anpassningsgrupperna. Allteftersom fick företagshälsovården och anpassningsgrupper mindre medel och många grupper har fram till idag helt försvunnit. Rehabiliteringssystemet kraschade under 1990-talet och broarna tillbaks till arbete för många sjukskrivna försvann. Detta är huvudförklaringen till varför så många blev kvar i sjukförsäkringen mellan 1997 till 2002. De politiska beslut som ledde fram till detta togs tvärs över blockgränsen.

 

– I slutet av 90-talet försvåras arbetet med att hitta anpassade anställningar mycket svårare, det blir högre trösklar in till arbetsplatserna. I kommunen avknoppar man vissa verksamheter och då försvinner många vaktmästartjänster, vilka ofta användes för att ordna anpassade arbeten för individer med nedsatt arbetsförmåga. Istället köper man in tjänsterna och med det följer ett högre arbetstempo.

 

Alliansen menar att ingen regering har satsat så mycket på rehabilitering som dem. Enligt Alliansen läggs en miljard kronor på rehabiliteringsgaranti och försäkringsmedicinska utredningar. Vad säger du om det?

– Det som har hänt är att man har skurit ner på medlen till Företagshälsovården från 360 miljoner till 30 miljoner och mycket av pengarna används inte primärt till rehabilitering även om man kallar det så. Dessutom har forskare från Karolinska Institutet (KI) visat att den så kallade rehabiliteringsgarantin förlängt sjukskrivningarna istället för att minska dem, vilket ju var själva syftet med reformen. Varför det blivit så vet man inte riktigt. Man kan bara hoppas att regeringen satsar ökade resurser på ohälsoforskningen så vi får svar på dessa och andra frågor. Tyvärr har regeringen gått i andra riktningen, inte minst genom att i början av sin regeringsperiod lägga ner Arbetslivsinstitutet (ALI), vilket gjort att arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen tappat i status.

 

Alliansen menar att man sedan 2006 har 250 000 fler människor i arbete och att utanförskapet, det vill säga de som försörjs via olika ersättningar och bidrag, har minskat med närmare 200 000 personer. Vad säger du om det?

– Att prata om sysselsättningen på det här sättet är meningslöst. Man hårdvinklar statistik och trixar med olika mått. Måttet antalet sysselsatta är kopplat till befolkningsutvecklingen och egentligen ett värdelöst mått. I Tyskland är det fler som bor och då är det klart att det är fler sysselsatta där jämfört med Sverige. Dessutom överdriver alliansen systematiskt sin egen förmåga att få folk i arbete. När det exempelvis gäller sjukas återgång i arbete har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, undersökt vad som hänt dem som utförsäkrats. Sifforna visar att ungefär 14 månader efter utförsäkringen är ca 10 procent tillbaka i någon form av arbete. Ungefär 8 procent har ett subventionerat arbete (lönebidrag m.m.) och endast 2 procent har ett reguljärt arbete. Då ska vi veta att vid utförsäkringstillfället var det ungefär en tredjedel som hade ersättning på del- eller halvtid. Många av dessa jobbade antagligen. Mycket tyder alltså på att de nya sjukreglerna är kontraproduktiva och inte alls underlättar återgång i arbete för de sjukskrivna.

16 000 mellan stolarna

Kjell Rautio lyfter också fram de 16 000 personer som har hamnat mellan stolarna och inte finns i varken Arbetsförmedlingens program eller hos Försäkringskassan. Vad som har hänt med dem är oklart och det har forskats för lite rörande den här gruppen.

 

Med rapporterna om sjukförsäkringarna hoppas nu LO att frågan om sjukförsäkringarna ska debatteras mer.

– Min prognos är att den dyker upp i valrörelsen. Inte minst på grund av att det är en jämställdhetsfråga då många kvinnor är drabbade av de här sjukreglerna.