Foto: Paul Hansen
 Foto: Paul Hansen

Livslång romans med hjälp av medicin

Publicerad

STOCKHOLM. Förra året slutade 23 388 svenska äktenskap i skilsmässa. Människans oförmåga att hålla ihop har delvis evolutionära orsaker. Läkemedel som håller kärleken vid liv kan vara lösningen, tror forskare.

Det finns få saker, om ens några, som får oss människor att må så bra som ett förhållande. Människor som har en kärleksrelation lever längre, är mindre sjuka och är på det hela taget mer nöjda med sina liv jämfört med människor som inte har en partner.

– Pengar eller intelligens kommer inte ens i närheten i betydelse för vårt välbefinnande, säger Anders Sandberg, filosof och beräkningsbiolog, verksam vid Future of Humanity Institute vid Oxfords universitet i England.

Ändå separerar folk som aldrig förr. Varför?

Kvar i grottan

Enligt Anders Sandberg står svaret delvis att finna i vårt ursprung. Visserligen bygger vi människor städer, flyger till månen och tillverkar kärnvapen, men psykologiskt sett har inte mycket hänt sedan vi lämnade den afrikanska savannen. Vi är djur och således en produkt av evolutionen och ur ett evolutionärt perspektiv befann sig människan i en grotta så sent som i förrgår.

– Under väldigt lång tid var människans medellivslängd runt 35 år. Att hålla sig vid liv var ett heltidsjobb och de flesta förhållanden slutade med att ena partnern dog.

På den tiden kunde vi inte räkna med att vara tillsammans med någon längre än 15 år, vilket Anders Sandberg menar är påfallande nära den genomsnittliga tid som ett modernt kärleksförhållande varar, en tid som har beräknats till elva år.

Attraktionens kemi

Så vad ska man göra? Kasta in handduken och acceptera vårt evolutionära arv med en uppenbar risk för kärlekskatastrof – eller hitta nya lösningar?

Givetvis det senare, menar Anders Sandberg, vars uppgift på Future of Humanity Institute är att skissera på möjliga framtidsscenarier inom olika områden.

Lust, attraktion och förmågan att hålla sig till en och samma partner handlar – i princip – bara om biokemiska processer i hjärnan, menar han, processer som går att manipulera med hjälp av substanser.

– Det låter lite tråkigt kanske, men givet att förhållanden är så pass bra för oss människor vore det etiskt försvarbart, enligt min mening, om det på något sätt gick att förstärka dem. Relationer som tar slut innebär ofta ett oerhört lidande, både ekonomiskt, socialt och känslomässigt.

Otrogen blev trogen

I tidskriften New Scientist berättar han och kollegan Julian Savulescu om den senaste forskningen på området. Ett amerikanskt experiment, publicerat i Neuroscience, visar att det inte är science fiction. I USA finns dels en präriesork som lever i strikt monogama förhållanden, dels en bergssork som är polygam. Det som biologiskt skiljer dem åt är distributionen av receptorer för de båda hormonerna oxytocin och vasopressin i deras hjärnor. Genom att klona in genen för vasopressin från en monogam sork i dess promiskuösa kusin blev den genmodifierade sorken plötsligt monogam, helt ointresserad av andra än sin egen partner.

Kärlek på recept

Givetvis är människan mer komplex än en präriesork, men motsvarande biologiska system och samma hormoner finns även hos oss.

– Hos människor har variationer i motsvarande gen associerats med stabilitet av och hur nöjda vi är med förhållanden.

Anders Sandberg menar att ett fullt möjligt scenario är ett läkemedel som fungerar som en sorts "boost" som, tillsammans parterapi, kan förbättra sannolikheten för att ett visst förhållande håller.

– Terapin är till för inpräntningen, så att vi fortsätter att vara fästa vid rätt partner. En risk är dock att man stänger in folk i dåliga eller destruktiva förhållanden och det vore ju inte så bra, så det gäller att veta vad man gör.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


centerpartiet

Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag