Nästa år väntas underskotten i statens finanser ligga på 1,2 procent. 2017 väntas regeringens mål om 1 procents överskott nås.
I finansplanen skriver regeringen att de reformer som genomförs och som föreslås på sikt bidrar till att öka antalet årsarbetskrafter med 280 000. Jobbskatteavdragen antas bidra med hälften av dessa.
Gynnar kvinnor
I finansplanen skriver regeringen att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökar eftersom jobbskattesänkningarna främst gynnar män som har högre löner och oftare arbetar heltid, rapporterar Ekot.
Bostadsbidraget väntas dock gynna kvinnor då de oftare är ensamstående.
- För de två år som man kan överblicka, 2014 och 2015, ligger regeringens siffror i linje med de flesta ekonomiska bedömningar i dag. Då var det större skillnad ett eller två år tillbaka i tiden. Då tycker jag regeringen hade en på tok för optimistisk syn på läget, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
- Nu verkar det som om bedömningarna spelat en mindre roll för höstbudgeten. Förut ville man vara försiktig och påpekade att svensk ekonomi inte behövde någon ekonomisk stimulans. Sedan ett år tillbaka har den argumentationen vänt och nu pratar man mer om att ekonomin behöver stöd och att det är rätt att spendera pengar. Det är ganska uppenbart att vi har ett valår framför oss och därför får hushållen ta den största delen av de 25 miljarder som kommer ut.
