Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lite farligare att fildela efter dom i HD

Det blev lite farligare att fildela när Högsta domstolen avgjorde det första Ipredmålet.

Efter HD:s dom öppnas nu vägen för varningsbrev och stämningar av fildelare.

Samma dag som den kontroversiella Ipredlagen infördes 2009 krävde fem ljudboksförlag ut kunduppgifter om en misstänkt uppladdare från bredbandsföretaget Ephone. Målet har sedan vandrat genom fyra rättsinstanser men på fredagen kom det sista avgörandet. Högsta domstolen slog fast att Ephone måste lämna ut uppgifter om vilken kund som står bakom det misstänkta abonnemanget.

Öppnar för krav

Därmed öppnas också vägen för nya krav på identifiering av fildelare som skivbolag, filmföretag och bokförlag vill ha från internetbolagen.

– Vi är glada över att beslutet har gått vår väg och att det inte längre finns några tvivel om att Ipredlagen gäller. Den är rättssäker och alla invändningar har stötts och blötts i fyra domstolar, säger Pia Janné Nyberg, jurist på Förläggareföreningen.

Förläggarna är inte främmande för att framöver använda Ipredlagen för att ta reda på identiteten på fler personer som står bakom sajter där det finns nedladdningsbara böcker. Men inte i första hand för att ställa ekonomiska krav, enligt Janné Nyberg.

– Jag tycker att man börjar med att skicka ett brev. Det är så man brukar göra när det gäller immaterialrättsintrång, man ber helt enkelt personen ta bort materialet. Men om inte det hjälper får man be dem att betala för sig.

Föräldrars ansvar

Daniel Westman, IT-rättsjurist på Stockholms universitet, bedömer att HD:s dom är ett viktigt besked när det gäller den svenska rättstillämpningen kring fildelning. Men fortfarande kvarstår frågan om rättighetshavarna kan vinna ett mål i domstol om personen bakom abonnemanget inte själv erkänner. Det kan till exempel vara barnen eller andra personer i hemmet som laddat ner.

– Även om man spårar abonnenten och stämmer så är det inte helt säkert att man vinner ett sådant mål. Det öppnar också frågan i vilken mån som till exempel föräldrar har något slags aktsamhetsansvar för vad barnen gör, säger Westman.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.