Gå till Expressen

Här är USA:s alla presidenter

Publicerad 2 nov 2016 14.40

1789 valdes George Washington till USA:s förste president. Här är hans samtliga efterföljare, fram till avgående Barack Obama. Vem älskar Sverige? Hur många har fått Nobels fredspris? Hur många har dött under sin ämbetsperiod? Vem är född den 4 juli? Kolla hela listan!

VALRYSAREN: Trump kopplade greppet i Florida

SNABBGUIDE: Så funkar valet i USA

Presidentfakta
Donald Trump Donald Trump
2017–

Donald Trump

Parti: Republikanerna

Den 8 november 2016 vann Donald Trump presidentracet mot Hillary Clinton. Den 20 januari flyttar den kontroversielle fastighetsmagnaten in i Vita huset tillsammans med sin hustru Melania Trump.
PRESIDENT TRUMP – en knall hörd jorden runt

Foto:
AP

Barack Obama
2009–2016

Barack Obama

Parti: Demokraterna

Hillary Clinton blev omsprungen på upploppet till att bli demokraternas presidentkandidat i valet 2008, av senatens ende svarte politiker, Barack Obama (född 1961). Namnet Barack betyder "en som är välsignad" på swahili, och Obama fick också en rivstart efter den klara valsegern mot John McCain, och året därpå Nobels fredspris. Men grus kom in i framgångsmaskineriet, USA:s ekonomi gick trögt, kriget mot terrorn fortgick trots löften och sjukvårdsreformen "Obama Care" splittrar eftermälet när nu Obama lämnar över makten. DOKUMENT: Svenskarna som mött Obama

Foto:
STELLA

George W. Bush
2001–2009

George W. Bush

Parti: Republikanerna

Efter ett extremt omdiskuterat val, och med en halv miljon färre röster än rivalen Al Gore, flyttade George W. Bush (född 1946), son till tidigare presidenten George H.W. Bush, in i Vita huset. Hans tid kom att präglas av 9/11, terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001. Bush förklarade, vad som skulle visa sig ett ändlöst, krig mot terrorn. Invasionen av Irak har fått hård kritik, och kriget ansågs ha startats på lösa grunder.

Foto:
AP

Annons:
Annons:
Bill Clinton
1993–2001

Bill Clinton

Parti: Demokraterna

Bill Clinton (född 1946) är USA:s andre president att ställas inför riksrätt. Detta efter lögnerna kring otrohetsaffären med Monica Lewinsky 1998, då praktikant i Vita huset. "Jag har inte haft sexuella relationer med den kvinnan," är citatet som kommit att överskugga minnet över Clintons mandatperiod, trots många andra förtjänster, fredsförhandling i Israel-Palestina, för att nämna något.

Foto:
AP

George H.W. Bush
1989–1993

George H.W. Bush

Parti: Republikanerna

George H.W. Bush (född 1924) påbörjade en militär nedrustning, den första på väldigt länge i USA, men inledde också "Operation ökenstorm" med mål att slå ut Iraks radarsystem. 100 000 irakiska soldater stupade när Saddam Husseins styrkos invaderase Kuwait och mötte motstånd från USA. 111 allierade dog innan eldupphör infördes, och Bush fick senare kritik för att han inte försökt störta Husseins Irak-regim.

Foto:
AP

Ronald Reagan
1981–1989

Ronald Reagan

Parti: Republikanerna

Skådespelarem Ronald Reagan (1911–2004) har gjort över 75 filmer. 69 dagar efter att han svurit presidenteden 1981 sköts Raegan utanför ett hotell i Washington av en ensam galning. Raegan repade sig snabbt och under hans tid blomstrade USA:s ekonomi – samtidigt som budgetunderskottet växte sig historiskt stort.

Foto:
AP

Jimmy Carter
1977–1981

Jimmy Carter

Parti: Demokraterna

Jimmy Carter (född 1924) kanske största framgång som president var Camp David-avtalen 1978, ett fredsavtal mellan Egypten och Israel. 2002 tilldelades Carter Nobels fredspris, som den tredje amerikanske presidenten i ordningen, bland annat för sina medlingsinsatser i Haiti och Bosnien och Hercegovina 1994.

Foto:
AP

Gerald Ford
1974–1977

Gerald Ford

Parti: Republikanerna

Gerald Ford (1913–2006) valdes aldrig till president, utan tog över när Richard Nixon avgick, och eftersom Ford utsetts till vicepresident av Nixon under sittande mandat är Ford den ende president och vicepresident som aldrig valts.

Foto:
GETTY

Richard Nixon
1969–1974

Richard Nixon

Parti: Republikanerna

1974 blev Richard Milhous Nixon (1913–1994) den första och hittills enda amerikanska presidenten att avgå från sin tjänst. Senaten hade vänt sig mot honom efter mörkläggningen av Watergate-skandalen och hotade att avsätta honom, varpå Nixon avgick självmant. I efterhand har han fått viss upprättelse för sitt arbete för stabilitet i världen och kärnvapen-nedrustning.

Foto:
AP

Annons:
Annons:
Lyndon B. Johnson
1963–1969

Lyndon B. Johnson

Parti: Demokraterna

Lyndon Baines Johnson (1908–1973) är ännu en vicepresident som slängts in i ämbetet efter företrädarens dödsfall. Johnson valdes om 1964 med den största marginalen i USA:s historia, 15 miljoner röster. Johnsons projekt Great Society skulle bekämpa fattigdom och rasdiskriminering, men Vietnamkriget satte käppar i hjulen på en mer offensiv föränringstakt.

Foto:
AP

John F. Kennedy
1961–1963

John F. Kennedy

Parti: Demokraterna

USA:s hittills ende katolske president, John Fitzgerald "Jack" Kennedy (1917–1963), mördades i en kortege-bil i Dallas 1963, där han satt bredvid sin hustru Jacqueline. Lee Harvey Oswald greps för mordet och blev själv mördad, vilket gett upphov till en uppsjö konspirationsteorier. JFK är omåttligt populär i USA och har nästan uppnått helgonstatus efter mordet.

Foto:
AP

Dwight D. Eisenhower
1953–1961

Dwight D. Eisenhower

Parti: Republikanerna

General Dwight David "Ike" Eisenhower (1890–1969) förde befäl på dagen D när de allierades styrkor landsteg Normandie i Frankrike i början på slutet av andra världskriget. Omåttligt populäre "Ike" övertalades till slut att kandidera till presidentposten och hans slogan och jingel "I like Ike" tog honom lekande lätt till Vita huset. Han satte hårt mot hårt och såg till att uppdelningen mellan svarta och vita upphörde i USA, efter ett beslut i högsta domstolen.

Foto:
WIKIMEDIA COMMONS

Harry S. Truman
1945–1953

Harry S. Truman

Parti: Demokraterna

Harry S. Truman (1884–1972) gav ordern om att släppa de två atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Truman kastades in i kriget när Roosevelt dog på presidentposten och atombombspresidentens eftermäle har kommit att präglas av de två besluten.

Foto:
United States Army

Franklin D. Roosevelt
1933–1945

Franklin D. Roosevelt

Parti: Demokraterna

39 år gammal drabbades Franklin Delano Roosevelt (1882–1945) av polio och fick ett livslångt funktionshinder. Roosevelts "New Deal" fick USA på fötter efter depressionen, men han lyckades inte hålla USA utanför andra världskriget. Japans blodiga attack mot Pearl Harbour den 7 december 1941 tvingade in USA i kriget. FDR var en av intiativtagarna till det moderna FN och är den som suttit längst som president i USA (innan regeln om två ämbetsperioder infördes).

Foto:
AP

Herbert Hoover
1929–1933

Herbert Hoover

Parti: Republikanerna

Den stora depressionen slog till mot USA under Herbert Clark Hoover (1874–1964) ämbetsperiod. Och "en av de mest kompetenta som suttit på posten" fick snabbt problem med sin konservativa stil och utmålades till syndabock för USA:s fria fall.

Foto:
United States Library of Congress

Calvin Coolidge
1923–1929

Calvin Coolidge

Parti: Republikanerna

John Calvin Coolidge Jr (1872–1933) är den hittills ende presidenten född den 4 juli, USA:s nationaldag. Han fick vid ett besök hos sina föräldar klockan tre på morgonen reda på att han var president, då Warren G. Harding avlidigt i en hjärtattack. Coolidge blev dock snabbt populär och tog storslam i valet 1924, med mer än dubbelt så många röster som sina rivaler sammanlagt.

Foto:
George Grantham Bain

Warren G. Harding
1921–1923

Warren G. Harding

Parti: Republikanerna

Warren Gamaliel Harding (1865–1923) tolkade sin valseger som ett mandat att fortsätta stå utanför Nationernas förbund, trots republikanernas lista före valet som lovat väljarna att en röst på Harding var en röst på ett USA som en del av fredsförbundet. Harding avled på sin post efter en hjärtattack den 2 augusti 1923.

Foto:
Harris & Ewing collection

Woodrow Wilson
1913–1921

Woodrow Wilson

Parti: Demokraterna

Thomas Woodrow Wilson (1856–1924) införde åtta timmars arbetsdag vid järnvägen, förbud mot barnarbete och kvinnlig rösträtt. Efter första världskriget åkte han till Paris för att försöka förhandla fram en varaktig fred. Han presenterade Versaillefördraget, med grunden för Nationernas förbund för senaten som slog ner förslaget och förbundet, i dag Förenta nationerna, FN, bildades utan USA.

Foto:
United States Library of Congress

William Howard Taft
1909–1913

William Howard Taft

Parti: Republikanerna

William Howard Taft (1857–1930) satt en mandatperiod som president, men för juristen Taft var karriärens största stund när han valdes in som domare i högsta domstolen. "Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin var president", skrev han själv efter utnämnadet.

Foto:
Moffett Studio

Theodore Roosevelt
1901–1909

Theodore Roosevelt

Parti: Republikanerna

Theodore Roosevelt Jr (1858–1919) har gett namn åt den populära leksaken "Teddy-björnen", då han vid en jakt vägrade att skjuta en bunden björn. En leksakstillverkare inspirerades av en skämtteckning efter händelsen och började tillverka leksaksnallar under namnet "Teddy bear". 1906 mottog Roosevelt Nobels fredspris för medlandet i det rysk-japanska kriget. Theodore var avlägsen släkting till tidigare presidenten Franklin D. Roosevelt.

Foto:
United States Library of Congress

William McKinley
1897–1901

William McKinley

Parti: Republikanerna

Posttjänstemannen William McKinley (1843–1901) blev den förste presidenten att åka i en bil. McKinley sköts den 6 september 1901 av anarkisten Leon Czolgosz, under en invigning av en utställning i New York. Han dog av skadorna en dryg vecka senare.

Foto:
Barnett McFee Clinedinst

Annons:
Annons:
Grover Cleveland
1893–1897

Grover Cleveland

Parti: Demokraterna

Stephen Grover Cleveland (1837–1908) förlorade valet 1889, men flyttade åter in i Vita huset efter valet 1893. Hans hustru Frances Folsom bad när de flyttat ut fyra år tidigare personalen att ta hand om deras möbler tills de skulle komma tillbaka.

Foto:
United States Library of Congress

Benjamin Harrison
1889–1893

Benjamin Harrison

Parti: Republikanerna

Benjamin Harrison (1833–1901) var sonson till USA:s nionde president, William Henry Harrison. Hetaste frågan under hans mandatperiod var skatterna, varav många sänktes av Harrison med följd att hela budgetunderskottet försvann under hans fyra år.

Foto:
Adam Cuerden

Grover Cleveland
1885–1889

Grover Cleveland

Parti: Demokraterna

Stephen Grover Cleveland (1837–1908) stöddes av både demokrater och republikaner i valet 1885. Han flyttade som ungkarl in i Vita huset och gifte sig året efter med 21-åriga Frances Folsom, paret är det hittills enda som gift sig i Vita huset. Grover Cleveland är den ende som varit president i två icke sammanhängande perioder.

Foto:
United States Library of Congress

Chester Alan Arthur
1881–1885

Chester Alan Arthur

Parti: Republikanerna

Chester Alan Arthur (1829–1886) tog över presidentposten när James Abram Garfield mördades 1881. Garfield klubbade under sin ämbetsperiod igenom den första federala immigrantlagen som gjorde det olagligt för fattighjon, kriminella och galningar att invadera landet.

James Abram Garfield
1881–1881

James Abram Garfield

Parti: Republikanerna

James Abram Garfield (1831–1881) vann valet med bara 10 000 rösters marginal. Fyra månader senare sköts han av en sinnessjuk anhängare till rivaliserande Grant-partiet på en järnvägsstation i Washington. I veckor låg Garfield skadad i sin säng i Vita huset, telefonens fader Alexander Graham Bell försökte hitta kulan med en egentillverkad metalldetektor, men misslyckades och Garfield avled.

Foto:
Brady-Handy Photograph Collection

Rutherford B. Hayes
1877–1881

Rutherford B. Hayes

Parti: Republikanerna

Den "rättvise presidenten" Rutherford B. Hayes (1822–1893) var noga med att kabinettet skulle få sina tjänster på meriter, inte partisympatier, men vann också ett av amerikansk politiks mest omdiskuterade val där elektorsrösterna från tre sydstater underkändes på tvivelaktiga grunder. Löftet om att inte ställa upp för omval höll han.

Foto:
United States Library of Congress

Ulysses S. Grant
1869–1877

Ulysses S. Grant

Parti: Republikanerna

Ulysses S. Grant (1822–1885) styrde sin regering som han styrt sin armé, ett delvis framgångsrikt ledarskapskoncept. Efter att Grant lämnat politiken fick han reda på att han hade strupcancer och påbörjade genast sin memoarer för att kunna betala sina skulder han dragit på sig i en konkurs, och säkra familjens ekonomi. Dagen före sin död skrev han klart den sista sidan och boken inbringade familjen 450 000 dollar.

Foto:
Brady-Handy Photograph Collection

Andrew Johnson
1865–1869

Andrew Johnson

Parti: Demokraterna

Andrew Johnson (1808–1875), dödgrävarens son, tog över presidentskapet efter Abraham Lincolns död. Men den tidigare vicepresidenten Johnson fick en tung tid och är tillsammans med Bill Clinton de enda amerikanska presidenter som ställts inför riksrätt.

Foto:
United States Library of Congress

Abraham Lincoln
1861–1865

Abraham Lincoln

Parti: Republikanerna

Abraham Lincoln (1809–1865) ledde nordsidan under amerikanska inbördeskriget. 1863 skrev han på emancipationsproklamationen vilken gjorde alla slavar i federationen fria. Lincoln mördades under ett teaterbesök i Washington, sex dagar efter freden i inbördeskriget. Mördaren var sydstataren och den kände skådespelaren John Wilkes Booth. Lincoln blev den förste amerikanske presidenten att mördas på sin post, men inte den siste.

James Buchanan
1857–1861

James Buchanan

Parti: Demokraterna

James McGill Buchanan (1791–1868) är den ende presidenten som aldrig gift sig, och den siste född på 1700-talet. Buchanan klargjorde redan i sitt installationstal att han inte var uppe för omval, och anses av många som en av de sämste presidenterna i historien som lämnade en nation i kris till sin efterträdare Abraham Lincoln.

Foto:
Library of Congress

Franklin Pierce
1853–1857

Franklin Pierce

Parti: Demokraterna

Franklin Pierce (1804–1869) vacklade i slavfrågan blev en utlösande faktor för inbördeskriget 1961 mellan nord- och sydstaterna. Pierce hade grava alkoholproblem och blev bland annat därför den hittills ende sittande presidenten som inte fått sitt partis förtroende att kandidera för en andra mandatperiod.

Foto:
Brady–Handy Photograph Collection

Millard Fillmore
1850–1853

Millard Fillmore

Parti: Whig

Millard Fillmore (1800–1874) var den siste presidenten ansluten till Whigpartiet, och den sista presidenten inte vara ansluten till antingen Demokratiska eller republikanska partierna. Fillmore kom från en fattig familj, som det åttonde och näst sista barnet i skaran. Fillmore stödde lagförslaget, och 1850 anslöts Kalifornien till Förenta staterna och blev därmed en slavfri stat. Samtidigt stoppades slavhandeln i Washington D.C.

Foto:
Vita huset

Zachary Taylor
1849–1850

Zachary Taylor

Parti: Whig

Zachary Taylor (1784–1850) blev en nationalhjälte under det mexikanska kriget 1847 och kandiderade därefter som presidentkandidat. Han dog på sin post, 1850, som det sägs efter att på en het och fuktig dag ha förätit sig på stora mängder iskall mjölk, kalla körsbär och saltgurkor.

James K. Polk
1845–1849

James K. Polk

Parti: Demokraterna

James Knox Polk (1795–1849) var slavägare nästan hela sitt vuxenliv, och vägrade politiskt att stödja slavförbudet. I hans testamente stod det att slavarna skulle befrias efter att både han och hustrun Sarah Polk hade dött. Med sina 49 år var Polk den dittills yngste presidenten att sväras in, han dog också ung bara några månader efter att han lämnat presidentposten.

Foto:
Nara Prefectural Police

John Tyler
1841–1845

John Tyler

Parti: Whig/partilös

USA:s tionde president, John Tyler (1790–1862), var vicepresident åt William Henry Harrison och blev den förste att ta över posten på grund av företrädarens dödsfall. 1845 under Tylers mandatperion annekterades Texas, samt ingicks ett avtal med Kina som öppnade vägen till Orienten.

William Henry Harrison
1841–1841

William Henry Harrison

Parti: Whig

William Henry Harrison (1773–1841) utmanade Martin Van Buren om presidentskapet – och vann. 31 dagar senare avled Harrison i lunginflammation, som han eventuellt ådrog sig under sitt långa installationstal i kylan då han vägrade bära vare sig hatt eller rock. Harrison var den siste presidenten som fötts som brittisk medborgare och den första presidenten att dö på sin post, efter den kortaste ämbetstiden i historien.

Martin Van Buren
1837–1841

Martin Van Buren

Parti: Demokraterna

Martin Van Buren (1782–1862) gifte sig med en avlägsen släkting, Hannah Hoes Van Buren, paret fick fem söner varav en dog tidigt, liksom Hannah som gick bort i tuberkulos bara 36 år gammal. När Martin Van Buren flyttade in i Vita huset var det som ensamstående pappa, svärdottern Angelica tog på sig rollen som rikets första dam. Van Buren var den förste presidenten som fötts som amerikansk medborgare.

Andrew Jackson
1829–1837

Andrew Jackson

Parti: Demokraterna

Andrew Jackson (1767–1845) gick under smeknamnet "Old Hickory". Tillsammans med hustrun Rachel drev Jackson ett bomullsrenseri och whiskybränneri med 150 slavar som tvångsarbetskraft.

John Quincy Adams
1825–1829

John Quincy Adams

Parti: Demokrat-republikan

I sin ungdom reste John Quincy Adams (1767–1848) via Sverige under en resa genom Europa. Det månadslånga besöket gjorde stort intryck och Adams kallade de svenska medborgarna för "de mest godhjärtade, vänskapligaste och mest gästvänliga i Europa".

Foto:
Nara Prefectural Police

James Monroe
1817–1825

James Monroe

Parti: Demokrat-republikan

James Monroe (1758–1831) är den siste presidenten som också var en av grundarna av USA. Han är den ende amerikanska president som har en huvudstad i ett land utanför USA uppkallad efter sig, Liberias huvudstad Monrovia.

Foto:
Vita huset

James Madison
1809–1817

James Madison

Parti: Demokrat-republikan

James Madison (1751–1836) är med sina 163 centimeter USA:s hittills kortaste president. Som utrikesminister åt sin företrädare Thomas Jeffersson spelade Madison stor roll för den antibrittiska handelspolitiken. Madison förklarade krig mot Storbritannien, 1812 års krig. USA vann 1815, helt meningslöst dock då fred redan slutits 1814.

Foto:
Vita huset

Thomas Jefferson
1801–1809

Thomas Jefferson

Parti: Demokrat-republikan

Thomas Jefferson (1743–1826) var uppfinnare, statsman, filosof och president. Men också en av USA:s främsta arkitekter. Dock har hans största eftermäle till historien gått som en av arkitekterna och den egentlige författaren bakom USA:s självständighetsförklaring från det brittiska riket.

Foto:
Rembrandt Peale

John Adams
1797–1801

John Adams

Parti: Federalisterna

Den amerikanske Europa-diplomaten John Adams (1735–1826) var en av fem författare till USA:s självständighetsförklaring och en av USA:s grundlagsfäder. Hösten 1800 blev Adams den förste presidenten att flytta in i nybyggda Vita huset på 1600 Pennsylvania Avenue i Washington.

Foto:
Asher B. Durand

George Washington
1789–1797

George Washington

Parti: Partilös

George Washington (1732–1799) hade den högsta befälsgraden inom USA:s armé och var även en högt uppsatt frimurare. USA:s förste president har fått ge namn åt huvudstaden Washington D.C samt staten Washington. Lönen var 25 000 dollar om året, något som den rike Washington fick övertalas att ta emot, så att i framtiden även mindre bemedlade skulle ha möjlighet att inneha Amerikas högsta ämbete.

Foto:
AP/SMITHSONIAN INSTITUTION