Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lind: Sölvesborg är ett skräckexempel

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Sverigedemokraterna använder kulturpolitik och konst för att forma sin önskade kollektiva identitet. 

Det skriver kulturministern Amanda Lind (MP) i ett debattinlägg i SvD. 

”Kommunen är ett skräckexempel på hur politiska diktat för konsten och kulturen formuleras redan i kommunstyrets politiska programförklaring”, skriver hon. 

Sölvesborg styrs av Sverigedemokraterna tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och lokala SoL-partiet– det så kallade Samstyret. 

Sveriges Författarförbund har tillsammans med Svensk Biblioteksförening uttryckt oro över planerna för biblioteken i kommunen för att de inte ”längre ska stimulera till kreativa möten mellan 'kulturer och idéer'”. 

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver kulturministern, samma dag som Sverigedemokraternas landsdagar inleds, att partiet använder kulturpolitik och konst för att forma sin önskade kollektiva identitet.

Amanda Lind: Sölvesborg är ett skräckexempel

Kulturministern skriver: 

”Kommunen är ett skräckexempel på hur politiska diktat för konsten och kulturen formuleras redan i kommunstyrets politiska programförklaring”. 

I texten lyfter hon bland annat bibliotekens framtid. 

Biblioteken ska inte längre vara en öppen arena för bildning, där litteratur på olika språk ses som en tillgång. Istället blir även biblioteken, det civiliserade samhällets kanske främsta bastion, en experimentverkstad för nationalistisk kulturpolitik.”, skriver hon. 

”Stick i stäv med den frihetsliga konstsyn”

Amanda Lind menar att Sölvesborg numera är ett skyltfönster ”med M och KD som applåderande supporterskara.”

Denna auktoritära konstsyn går totalt stick i stäv med den frihetliga konstsyn, som tvärtom ser ett värde i att konsten kan vara ifrågasättande och tankeväckande. I det öppna, demokratiska och liberala samhället är den konstnärliga friheten – på samma sätt som yttrandefriheten och andra rättigheter – en bärande del”.