Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Leder ingen vart att sätta hårt mot hårt"

Linus HagstörmFoto: Utrikespolitiska institutet

Sverige och omvärlden borde ompröva sin politik mot Nordkorea, anser Linus Hagström, statsvetare vid Utrikespolitiska Institutet.

– Att sätta hårt mot hårt och bara bestraffa Nordkorea leder ingen vart, förutom att landet fortsätter utveckla sitt kärnvapenprogram, säger Hagström till TT.

Enligt Linus Hagström, som leder Utrikespolitiska Institutets Östasienprogram, betyder provsprängningen att Nordkorea inte vill vika ner sig.

– När omvärlden sätter press så möter man den pressen, säger han till TT.

Han tror att kärnvapenprogrammet framför allt syftar till att öka Nordkorea inflytande i världssamfundet, samt att stärka den nya ledaren Kim Jong-Uns ställning internt.

– Jag är helt övertygad om att Nordkorea aldrig kommer att använda den här kapaciteten för att anfalla andra, om de inte först anfaller Nordkorea. Det vore ett fullkomligt självmordsuppdrag.

Oansvarig linje

Han tycker att både Sverige och omvärlden borde ompröva sin politik mot landet.

– Det rimliga i det här läget vore att förutsättningslöst sätta sig ner med Nordkorea och lyssna på vad de egentligen vill, om vi på något sätt kan ta första steget för att få till en förändring. Att sätta hårt mot hårt och bara bestraffa Nordkorea leder ingen vart, förutom att landet fortsätter utveckla sitt kärnvapenprogram. Det är den politik som USA har fört sedan tidigt 2000-tal och det är en oansvarig linje, säger han och fortsätter:

– Om Kina intar en hårdare linje, och verkligen utsätter Nordkorea för de sanktioner man har kommit överens om, så riskerar det att leda till att regimen kollapsar. Då finns en risk för kaos och anarki på Koreahalvön, och det vill ingen ha, säger Hagström.

Tre skäl

John Rydqvist, förste forskare och Koreaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ser tre skäl för Nordkorea att provocera omvärlden med en provsprängning.

Det första är att säkra fortsatt bistånd. Enligt Rydqvist har Nordkorea efter varje provokation tagit ett halvt steg tillbaka och därmed fått löften från omvärlden om fortsatt bistånd. Det andra är att Nordkorea ur ett militärt perspektiv anser sig behöva kärnvapen, eftersom det konventionella försvaret är hopplöst daterat och i bästa fall på 1970-talsnivå.

– Man behöver, anser man i Pyongyang, kärnvapen som ett sista avskräckningsvapen. Från att ha varit högteknologisk frontlinje, har kärnvapen gått till att vara ett fattigmansvapen, säger John Rydqvist.

Det tredje skälet är att den nya ledningen i Nordkorea behöver befästa sin maktposition.

"Fullkomligt logiskt"

Rydqvist får medhåll av Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik vid försvarshögskolan.

– De här provsprängningarna och provokationerna är bara förvånande om man tänker som en svensk, som en europé. Nordkorea uppfattar inte att man har något att vinna på svaghet. Som de ser det blir den som inte har kärnvapen angripen och besegrad militärt, säger Ries till TT.

Nordkoreanerna vet, enligt Ries, att de skulle vara fullständigt chanslösa om det blev ett konventionellt krig.

– Så med kärnvapen kan de förhindra att omvärlden angriper eller helt slår ut dem. Från deras perspektiv är det här fullkomligt logiskt. De uppfattar att de, om de visar den minsta svaghet, kommer att krossas, säger Tomas Ries.

 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.