Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lars Adaktusson talar ut: ”Jag är inte felfri”

”Jag är mån om att få ge en annan bild av mig än den som har getts de senaste veckorna”, säger Lars Adaktusson till Expressen. Foto: ALEX LJUNGDAHL
”Den senaste veckan har det påståtts att jag har röstat mot kvinnors rätt till abort vid ett antal tillfällen. Det har jag inte gjort. Jag har röstat mot att EU-parlamentet har något med abortfrågan att göra”, säger Lars Adaktusson. Foto: ALEX LJUNGDAHL
KD:s partiledare, Ebba Busch Thor. Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN

KD-toppen Lars Adaktusson bryter nu tystnaden om sina beslut i abortfrågan i en exklusiv intervju för Expressen. 

– Jag är absolut inte ofelbar, säger han – och medger: 

– Det går att diskutera mitt sätt att rösta i vissa av de här besluten.

Samtidigt riktar han stenhård kritik mot Dagens Nyheter, som först berättade att han ”frekvent röstat emot kvinnors aborträtt”.

– En ren lögn, hävdar han. 

Kristdemokraternas andre vice ordförande och tidigare EU-parlamentariker Lars Adaktusson gick under jorden för en vecka sedan – efter Dagens Nyheters artikel som hade rubriken ”Adaktussons facit i EU – röstade emot abort 22 gånger”. 

Han har medvetet hållit sig undan medierna och journalisternas frågor. 

Men på tisdagseftermiddagen, en timme efter omröstningen om Annika Strandhäll i riksdagens kammare, tar han emot Expressen på sitt tjänsterum. 

I bokhyllan finns inramade bilder på familjen, och där ligger den blåa KD-kepsen med texten ”Team Adaktusson”. 

Olika dokument ligger fint sorterade i olika högar på skrivbordet, bredvid KD-muggen.

Lars Adaktusson har medvetet hållit sig undan medierna och journalisternas frågor. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Nu ska Lars Adaktusson ge sin version. 

– Jag är mån om att få ge en annan bild av mig än den som har getts de senaste veckorna. Jag har framställts som en mörkerman och allt möjligt, inleder han. 

– Min uppfattning i abortfrågan är väldigt klar: Den finns formulerad i Kristdemokraternas medicinetiska program. Min uppfattning när det gäller synen på subsidiariteten, alltså att abortfrågan inte hör hemma på EU-nivå är också väldigt klar. Den senaste veckan har det påståtts att jag har röstat mot kvinnors rätt till abort vid ett antal tillfällen. Det har jag inte gjort. Jag har röstat mot att EU-parlamentet har något med abortfrågan att göra. 

Adaktusson: ”Flagrant och vedervärdigt”

I Dagens Nyheter den 21 maj slogs det bland annat fast:

”Som enda svensk röstade han emot det slutgiltiga fördömandet av Paraguay för att landet nekat en våldtagen 10-årig flicka abort.”

Lars Adaktusson riktar nu stenhård kritik mot Dagens Nyheter, som han menar ”satte bilden” för hela abortdebatten i valrörelsens slutspurt. 

– Det stämmer inte, det är en ren lögn. Jag röstade inte emot det. Jag röstade genom EPP:s resolution för ett fördömande av Paraguay, säger han – och fortsätter:

– Jag påpekade det här till Dagens Nyheter och de gjorde senare en korrigering, men det gick ett antal timmar innan den kom in. Jag beklagar det, för jag tror att den första versionen satte bilden. Jag beklagar också att jag efter en sån väldigt kraftig anklagelse inte finns en chans i DN att bemöta den anklagelsen. De ville att jag skulle svara på ett antal frågor, och jag gjorde det. Men svaret på varför jag röstat som jag gjorde i Paraguayfallet tog de inte in. Den anklagelsen publicerade de utan att jag fick bemöta den.

Han konstaterar också: 

– Jag såg att DN:s chefredaktör är stolt över den här publiceringen. Jag hade inte varit stolt över den publiceringen om jag hade varit ansvarig utgivare. 

Wolodarskis svar: ”Falska anklagelser”

Dagens Nyheters chefredaktör och ansvarige utgivare Peter Wolodarski bemöter kritiken:

– Granskningen är gediget utförd och allt som står i den stämmer och är belagt. Lars Adaktusson har fått upprepade möjligheter att få komma till tals med sina bästa argument. Att en före detta journalist som Adaktusson väljer att inte ställa upp på en normal intervju inför en publicering i en så viktig sakfråga är anmärkningsvärt. Istället kastar han falska anklagelser i efterhand.

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski svarar på Lars Adaktussons kritik. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Wolodarski fortsätter:

– Han var ensam svensk att rösta emot den resolution som parlamentet antog och som fördömde att Paraguay inte lät den våldtagna 10-åringen göra abort. Att han i en tidigare omgång röstade för något som inte fördömer att flickan inte fick göra abort spelar mindre roll. Han röstade emot resolutionen och har sedan påstått att det är praxis att göra så samt att han gjort en särskild skrivelse om saken. Det finns varken någon sådan praxis eller någon sådan skrivelse från honom.

När Expressen mötte Lars Adaktusson på tisdagseftermiddagen gav han denna förklaring till sitt agerande i Paraguay-fallet:

– Jag röstade för ett väldigt tydligt fördömande av Paraguays agerande, och i den resolution som jag röstade på – som var min partigrupps resolution – fördes ett lite mer långtgående resonemang om andra länder också, där våld mot flickor och kvinnor togs upp. I den här texten finns ett väldigt tydligt fördömande av det som skedde, och det röstade jag för, säger han.

– Jag tyckte att det här var ett så flagrant och vedervärdigt agerande.

Men resolutionen gick inte vidare eftersom den inte fick majoritet, och därför beslutades om en delvis annan text. 

– Anledningen till att jag röstade nej var att det fanns en väldigt tydlig skrivning i den här slutliga resolutionen som uppmanar rådet att föra upp abortfrågan på EU-nivå. 

Du skulle ha röstat likadant i dag?

– Subsidariteten är ingen exakt vetenskap, det är en princip som ligger till grund för vårt partis politik och det är en väldigt viktig princip – en kristdemokratisk princip. Sen ska den tillämpas i olika frågor hela tiden. Det är klart att man, när man utvärderar och funderar, kan säga att det går att tillämpa subsidariteten på olika sätt, och det är möjligt att jag skulle ha röstat annorlunda i den frågan – eller lagt ner min röst. Men jag vill understryka att det fanns en väldigt tydlig markering i den resolutionen om att abortfrågan här hemma på Europanivå. 

”Jag är definitivt inte felfri”

Det är möjligt att du skulle röstat annorlunda, säger du. Men flera av dina partikamrater har sagt att de skulle ha röstat annorlunda, till exempel er toppkandidat Sara Skyttedal?

– Ja, och det ger en illustration på det jag säger, att subsidariteten inte är någon exakt vetenskap. Det är en princip, en grund, som ska omsättas i ett sätt att rösta vid olika skilda tillfällen. 

”Jag tror att Ebba ger uttryck för ungefär samma sak som jag försöker säga”, säger Lars Adaktusson. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Men du ångrar inget av de beslut du fattat?

– Finns det ingen ånger så framställer man sig själv som felfri, och jag är definitivt inte felfri. 

Men om vi talar om de här 22 omskrivna besluten?

– Då säger jag att det går att diskutera mitt sätt att rösta i vissa av de här besluten, utifrån det som jag har sagt nu – att det inte är någon exakt vetenskap. Men jag känner mig väldigt trygg i var jag står i relation till subsidaritetsprincipen, att EU inte ska syssla med de här frågorna. Det är en grundläggande hållning som både jag och partiet har. Och jag är också väldigt trygg i var jag står i sakfrågan, när det handlar om synen på aborter och kvinnors rätt till säkra och lagliga aborter. 

Din partiledare Ebba Busch Thor sa för några dagar sedan: ”Jag tycker att han har varit väl rigid i tillämpningen av vår linje.” Kommentar på det?

– Jag tycker att, återigen, att det understryker det här med att det inte är någon exakt vetenskap. Det är ju vad Ebba säger. Att det går att tillämpa det på det sättet som jag har gjort och det går i vissa av de här omröstningarna att tillämpa det på ett annat sätt. 

Men du har varit väl rigid säger hon?

– Ja, jag tar inte ställning till det uttrycket. Jag tror att Ebba ger uttryck för ungefär samma sak som jag försöker säga. 

Lars Adaktusson och Ebba Busch Thor. Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN

Hon säger också att Lars Adaktusson har gjort fel i en del omröstningar, för du verkar inte medge något fel?

– Jo, men jag säger att jag är absolut inte ofelbar. Jag säger att utifrån själva principen så hade det gått att tolka annorlunda i vissa av de här omröstningarna, och då innebär det att jag hade kunnat rösta annorlunda i vissa av de här omröstningarna. Så jag är ödmjuk inför detta. 

Lars Adaktusson, du har själv varit journalist i väldigt många år och du har ställt politiker till svars i olika sammanhang. Vi var många journalister som sökte dig för kommentarer, men du valde att inte svara på några frågor. Hur tänkte du då?

– Ja, det var egentligen två skäl. Det ena är att när det blir en sån här situation där man hamnar i skottgluggen på det sättet som jag gjorde så kände jag att jag behövde några dagar för att fundera och reflektera och också tala med nära vänner om hur jag skulle hantera den här situationen. 

– Det andra skälet är att, som vi alla såg, så var det ett väldigt uppskruvat tonläge. Framför allt i slutveckan av valrörelsen. Det var påhopp och fula angrepp från olika håll, på varandra, och jag kände att i det samtalsklimatet som var så skulle det bli svårt att föra en sansad diskussion i de här frågorna. Både för min egen skull och för partiets skull så kände jag att det var bättre att vänta något. 

På tisdagseftermiddagen, en timme efter omröstningen om Annika Strandhäll i riksdagens kammare, tar Lars Adaktusson emot Expressen på sitt tjänsterum. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Hur hade den tidigare programledaren Lars Adaktusson reagerat om en politiker vägrat komma till Agenda-studion och svara på frågor när det här tar så stor plats i slutskedet av en valrörelse?

– Jag hade kanske tillhört dem som kritiserat, men då hade jag inte upplevt det som jag upplevt nu och varit på andra sidan. Sen är det ju så, med all respekt för min gamla bransch, så är det ju inte så att var, när och hur en politisk företrädare ska svara, det avgörs inte av medierna. Det avgörs faktiskt vederbörande själv. 

”Det är alltid bäst att direkt möta medierna och svara på frågor”, sa din tidigare partiledare Alf Svensson häromdagen. Har han en poäng?

– Han har en poäng, definitivt. Jag delar den grundprincipen. Här var det en väldigt speciell situation. Och det som har varit så frustrerande i det här är när det vävs en historia om mig som jag innerst inne vet är helt felaktig. 

Varför valde du att inte dyka upp på valvakan i söndags?

– Av samma skäl. Jag ställde in några engagemang i valveckan, och då kändes det konstigt att dyka upp på en annan valvaka. Men också för att jag tror att fokus hade blivit ett helt annat på valvakan. Det hade tagit en massa uppmärksamhet från alla valarbetare och alla skickliga personer som har arbetat med det här valet. Jag hade hamnat i fokus och haft ganska liten chans att svara på frågor i en mer utförlig kontext, än vad jag kan göra med dig nu. 

Har diskussionen om dig och ditt röstande i Europaparlamentet skadat Kristdemokraterna i den valrörelse som vi just gått igenom?

– Jag tycker att det är svårt att bedöma det. Sista veckan före valet så hände det ju flera saker. Angreppen mot vårt parti var väldigt hårda från olika håll, och det gällde också olika frågor – inte bara den här frågan. Vi ska göra en gedigen valutvärdering nu i partiet, sen görs det ju andra analyser också efter valet. 

Men du är inte säker på att den här diskussionen skrämde bort väljare?

– Jag utesluter inte det alls. Men som sagt, att veta i det här läget är för tidigt. 

”Sverige sticker ut när det gäller samvetsfrihet”

I Europaparlamentet har du arbetat aktivt för att samvetsfrihet ska tillåtas, alltså att vårdpersonal ska ha rätt att vägra utföra abort. Varför är det en EU-fråga?

– Det har funnits ett upprop bland EU-parlamentariker för rätten till samvetsfrihet, som jag har undertecknat. Vad jag vet har det inte funnits några resolutioner eller några initiativbetänkande om samvetsfrihet, men min utgångspunkt i den debatten är att samvetsfrihet är en mänsklig rättighet. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna så står det i artikel 18 att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Så i det avseendet finns det anledning att ta upp frågan om samvetsfrihet. Sen är det så att samvetsfriheten finns reglerad i över 40 länder i Europa. Vi i Sverige är de som sticker ut. 

Men tycker du att samvetsfriheten är en fråga för EU att hantera, när abortfrågan inte är det?

– Det görs en märklig koppling där, för samvetsfriheten täcker en mycket större del av samhället än enbart abortfrågan. Det kan handla om synen på militärtjänst, om dödshjälp, om journalister som i sitt avtal har en möjlighet att hänvisa till en samvetsklausul. Så samvetsfrihet är inte enbart kopplat till abortfrågan. Jag menar att det finns anledning att stå upp för samvetsfriheten, men det är inte en renodlad EU-fråga. 

Det har också handlat om att du talat och besökt en konferens, ordnad av ultrakonservativa i Colombia? 

– … att jag har varit huvudtalare på en hatkonferens. 

Det har kanske formulerats på det sättet, men så vill inte du formulera det?

– Nej, det är en lögn. Jag deltog på en konferens som företrädare för mitt parti när det handlar om frågan om religionsförföljelse och framför allt förföljelsen av kristna. Sen har det sagts väldigt mycket märkliga saker om den konferensen. Det har sagts att Franco hyllades, vilket är helt fel. Det fanns inga hyllningar av Franco där. Och det har sagts att det var ett hatmöte. Det var inte så att allt som sades, att jag instämde i det. Det var till och med en del extrema värderingar. Men de som deltog i den här konferensen var politiska företrädare som var aktiva i den katolska kyrkan, i evangeliska kyrkor, framför allt i Latinamerika. Det är inga personer som står för hat. De har konservativa åsikter i relation till den svenska debatten i synen på familj och abort och så vidare, men att kalla detta för hat ställer jag inte upp. 

Lars Adaktusson beskriver Sara Skyttedal som ”en skicklig kampanjpolitiker”. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Du ångrar inte heller din medverkan?

– Nej, det är min grundläggande inställning att om man jobbar med utrikespolitik och mänskliga rättigheter, som jag gör, så måste jag kunna finnas med i olika sammanhang och ta upp de här frågorna. Jag hade aldrig kunnat nå ut så långt som jag gjort när det gäller förföljelsen av kristna om jag inte hade kunnat delta i sammanhang där det finns människor med värderingar jag inte gillar eller ställer upp på. Här handlar det om att mobilisera ett stöd och driva en opinion i en fråga som både jag och mitt parti brinner för. Då händer det att man hamnar i sammanhang där det också finns personer som man står väldigt långt ifrån i andra frågor. 

Du har själv bjudit in företrädare för den kritiserade gruppen Alliance Defending Freedom som aktivt bekämpar aborter. Varför då?

– I arbetet för förföljda kristna så tog jag initiativ till den här resolutionen i Europaparlamentet som definierar övergreppen mot kristna och yazidier som folkmord, och i det arbetet anordnade jag några olika konferenser och seminarier i Europaparlamentet. På något av de seminarierna deltog två jurister från ADF. En av dem hade skrivit en bok om folkmordsfrågan och förföljelsen av kristna, så det är de kontakter som har kallats ”samarbete”. Vi har uppträtt i ett seminarium som jag har arrangerat. 

Men det är inget som du ångrar?

– Nej, men jag har inte byggt mitt engagemang på något samarbete med ADF och jag har inte haft någon anledning heller, efter det seminariet, att ha några kontakter med den organisationen. Det har handlat om arbetet med att uppmärksamma situationen för kristna som är förföljda. 

Försvarades av hustrun – på Facebook

Din hustru skrev i veckan på Facebook att hon har ”svårt att tiga när lögner målas upp som sanningar, om och om igen”. Och hon skrev att hon är stolt över dig, dina gedigna kunskaper och erfarenheter. Vad känner du inför det?

– Det var mycket kärlek i det hon skrev och det betyder väldigt mycket. Hon skrev det tidigt en morgon utan att säga någonting. 

Nu tar Sara Skyttedal din tidigare plats i Europaparlamentet. Vad skiljer er åt som politiker?

– Det får andra bedöma. 

Hur skulle du beskriva Sara Skyttedal?

– Som en väldigt skicklig politiker. 

Är det allt?

– Ja, och som en god vän – och som en riktig kampanjmaskin. En skicklig kampanjpolitiker. 

Vad säger du om valresultatet för KD:s del?

– Om det är så att partiet får det bästa valresultatet hittills så är det en framgång. Jag vet ju vilket fantastiskt parti det här är när det gäller att mobilisera och finnas ute och göra insatser. Entusiasmen och de ideella insatserna i valtider är enastående. Det här är ett exempel på det. Sen kan man göra reflektionen att det här visar att våra väljare och de som tror på Kristdemokraterna inte gick på kampanjen mot oss och de hårda attackerna mot till exempel mig och andra företrädare för partiet. Så i den delen är det uppmuntrande, tycker jag. 

Du sitter i partiledningen och är andre vice ordförande. Vad vill du med partiet framöver?

– Jag vill att vi ska fortsätta att växa och stabilisera oss på en väsentligt högre nivå än vad vi har legat på de senaste åren. Jag vill att vi ska vara en tydlig röst för kristdemokratiska värderingar när det handlar om personlig frihet, socialt ansvarstagande, omsorg om de svaga och det som är kristdemokratins själ. Ser man historiskt vet vi att kristdemokratin som ideologi har haft en enorm betydelse i hela Europa. Tyvärr har vi inte haft ett lika stort kristdemokratiskt parti i Sverige som man har haft i andra länder, som Tyskland och Österrike. Men med den värderingsdebatt vi har i dag har Kristdemokraterna stora möjligheter att bli ett större parti, inte bara under en kortare period utan mer bestående i svensk politik. 

Vad säger du till dem som menar att vi går mot ett konservativt block i riksdagen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna?

– Jag tror inte på ett konservativt block och jag kan inte se framför mig att Kristdemokraterna skulle bilda regering tillsammans med Sverigedemokraterna. Vi har sagt och varit väldigt tydliga med att vi kan samtala och diskutera med alla partier i riksdagen, och det tror jag är centralt och väldigt viktigt. Men om man med ett konservativt block menar att det också ska sitta i en regering så ser jag inte det framför mig. 

Vi får 20 nya parlamentariker nu i Bryssel. En av dem känner du väl. Han heter Charlie Weimers och var tidigare din kanslichef i Bryssel. Har du gratulerat honom?

– Nej, det har jag nog inte, nej. Jag har haft ganska mycket annat i tankarna, så jag har inte gjort det. 

Charlie Weimers bytte parti från Kristdemokraterna till Sverigedemokraterna. ”Jag känner mig djupt sviken av det som Charlie gjorde”, säger Lars Adaktusson. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han är i dag sverigedemokrat och var tidigare kristdemokrat?

– Ja, det är ju känt vad Charlie gjorde. Tre dagar före riksdagsvalet bytte han parti. 

Har ni haft någon kontakt sedan dess?

– Vi har haft sms-kontakt, ja. Men det är ingen hemlighet. Jag kände mig djupt sviken av det som Charlie gjorde. Man får acceptera att människor byter parti, men att göra det på det sättet, tre dagar före ett val, det tycker jag är väldigt märkligt. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!