Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lars Adaktusson lämnar KD:s partiledning

Lars Adaktusson lämnar KD:s partiledning berättar han i en intervju i Expressen.
Lars Adaktusson (KD). Foto: OLLE SPORRONG

Lars Adaktusson lämnar partistyrelsen och rollen som andre vice partiledare, avslöjar han för Expressens Torbjörn Nilsson.

KD-toppen säger att han saknade partiledningens stöd när abortdebatten bröt ut – och ställer därför inte upp för omval på partiets riksting i höst.

– Jag hade förväntat mig att vi skulle rida ut den här stormen tillsammans, att vi skulle bilda gemensam front. Så blev det inte.

Lars Adaktusson är inte förbannad. Eller, det är nog just vad han är. Men när vi sitter i hans lilla rum i riksdagen – utsikt över innergården på gamla kanslihusannexet, ett citat ur Hebréerbrevet på väggen – ser han snarast sorgsen ut, sammanbiten.  

Hans fot kan inte sluta skaka när han pratar.  

Han ska sluta.

Det är vad han berättar.  

Inte som riksdagsledamot, men från allt annat. Han vill inte vara vice ordförande i Kristdemokraterna längre, han tänker inte ens sitta i partiets styrelse. Han lämnar alla maktpositionerna. 

Och han pekar ut en orsak: 

– Partiledningen sa i valrörelsen att jag hade varit för rigid i tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i parlamentet och att jag borde ha röstat annorlunda. Det fick mig att fundera över om jag verkligen kunde fungera på ett bra sätt i rollen som vice ordförande och partistyrelseledamot och jag har kommit fram till att svaret är nej.  

LÄS MER: Uppgifter: Valberedningen ville peta Lars Adaktusson 

Se intervju med Lars Adaktusson:

”Bättre att någon annan tar över” 

Lars Adakutsson är, bortom de ordmassor som präglar en verbal människa, mycket tydlig om exakt vad problemet är: 

– Man jobbar väldigt nära varandra i ett partis presidium och det kräver – ja, det måste faktiskt finnas – väldigt goda förutsättningar för att samarbeta när man arbetar så nära varandra. Det är så jag resonerar. Förändras de förutsättningarna så tycker jag att det är bättre att någon annan tar över. 

Han utesluter egentligen alla andra förklaringar: 

– Det jag har mött sedan jag kom in i det här partiet är en överväldigande generositet, ett starkt stöd och jag har kunnat få tunga positioner på kort tid. Jag känner också i dag ett mycket starkt stöd från medlemmar och aktiva. Jag är tacksam för det och känner att det har varit väldigt viktigt. Jag känner mig inte utfrusen eller ifrågasatt på det sättet, tvärtom. Men från partiledningen var man kritisk. 

Det är pudelns kärna. 

Ebba Busch Thor. 

* * * 

Bakgrunden är bekant.  

Journalisten Lars Adaktusson blev politiker 2013 och Europaparlamentariker året därpå. Född in i pingströrelsen blev han snabbt populär i partiet, men att förklara framgångarna med kontaktnät från kyrkan är att göra saken för enkel. Partiets siffror var usla, som vanligt, men med Adaktusson gick partiet fram i EU-valet. Han blev den mest kryssade kandidaten av alla partiers, och i parlamentet koncentrerade han sig på mänskliga rättigheter, uppnådde resultat i arbetet för förföljda kristna minoriteter i världen. Sådant uppskattar de flesta kristdemokrater. 

Lars Adaktusson säger att han är trygg med hur han har röstat i Europaparlamentet. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Hösten 2017, fyra år efter att han blivit medlem, valdes han efter öppen strid på rikstinget till andre vice ordförande. Det viskades om högre ambitioner. Och hösten 2018 bytte han parlamentet i Bryssel mot det på Helgeandsholmen i Stockholm. Med det hade väl allting varit bra om det inte varit för EU-valrörelsen ett halvår senare, då när han inte kandiderade till någonting alls. 

– Min känsla nu några veckor efteråt är att det här har skadat partiet allvarligt, men också att det har skadat mig oerhört mycket. Mitt anseende. Människors syn på vad jag står för.

”Det här”, det är den artikel som Dagens Nyheter på tisdagskvällen i valveckan publicerade om Adaktussons sätt att rösta i abortfrågor i EU-parlamentet och den massiva medierapportering och politiska debatt som följde. Partiet hade stora svårigheter att värja sig från angreppen. Pressad av reportrar sa Ebba Busch Thor till slut ”ja” på frågan om hon ”tog avstånd från Lars Adaktusson”:

”Ja, jag tycker att jag har uttryckt mig ganska glasklart. Jag tycker att Lars Adaktusson har valt en väl rigid linje som har varit fel.” 

Ebba Busch Thor tog avstånd 

Det rigida var tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, hållningen att EU inte alls ska syssla med till exempel abortfrågor. Den var orsaken till att Lars Adaktusson hade röstat nej i voteringarna. 

– Precis som min företrädare Alf Svensson hade gjort. 

Han räcker över en utskrift av en utfrågning med i Sveriges Radio i valrörelsen 2014, där han får svara på frågor om Svenssons sätt att rösta. I Intervjun är han glasklar om principen och hur han tänker tillämpa den. 

Ändå sa Ebba Busch Thor som hon sa i valspurten i år. Och David Lega och Sara Skyttedal, med positioner i verkställande utskottet respektive partistyrelsen, förde ut samma budskap.

Det är det Lars Adaktusson är förbannad på. 

Eller, han uttrycker det mer inlindat: 

– Jag tänker inte kritisera någon eller recensera någons sätt att uttrycka sig. Jag nöjer mig med att konstatera att jag är trygg i i hur jag har röstat – att jag har följt partilinjen – och att jag har rapporterat det kontinuerligt till partistyrelsen. Sedan, fyra dagar före valet, får jag inte det stöd som jag känner att jag behöver. 

Vilket stöd var det? 

– Jag hade förväntat mig att vi skulle rida ut den här stormen tillsammans, att vi skulle bilda gemensam front. Så blev det inte. 

Det låter som det finns ett personligt förtroendeproblem i presidiet?

– Jag skulle inte använda de orden. Men det faktum att det blev ett avståndstagande gör att det saknas förutsättningar. Och det är vad jag har att förhålla mig till. 

* * * 

Kristdemokraterna har växt oavbrutet i opinionen sedan riksdagsvalet förra året. Att då få en abortdebatt är den värsta mardröm många i partiet kan tänka sig, ett gammalt trauma som slår tillbaka, trots att partiet alltsedan 1997 stått bakom svenska abortlagstiftningen. 

Det fanns hos den unga ledningen en ovana att hantera frågan, säger partiveteraner. Det blev uppenbart inte bra, säger en del av de yngre. 

Men var felet Lars Adaktussons? Ville han inte framträda och försvara sig? Det har flera personer i partiledarens närhet antytt sedan valdagen. 

– Det här föll över mig på ett sätt som var svårt för mig att hantera, så var det. Men det fanns också ett övervägande i partiledarstaben som landade i att vi borde avvakta. Jag följde de råd jag fick i det avseendet. 

Partiledare Ebba Busch Thor. Lars Adaktusson säger att han saknade partiledningens stöd när abortdebatten bröt ut. Foto: OLLE SPORRONG

Flera försvarar Lars Adaktusson 

I partikorridorer – och kanske mer i mediekorridorer – har det pratats om Adaktussons framtid, om partiet vill straffa honom, om förtroendet är rubbat. Det är en svårbedömd opinion. I Svenska Dagbladet gav i förra veckan en person titulerad ”kd-topp” uttryck för åsikten att Adaktusson borde försvinna från presidiet, ringer man runt till ett femtontal partister på olika nivåer håller några med, men de är ytterst få. Fler försvarar Adaktusson, ser hans politiska oerfarenhet som en förmildrande omständighet snarare än en försvårande. 

Kritiken kunde kanske ha växt till rikstinget i november, men han lämnar inte presidiet för att det skulle finnas ett massivt tryck nu eller – säger han – för att förekomma en petning. 

– När jag träffade valberedningen i februari tackade jag ja till att fortsätta. På torsdagen i valveckan, efter de här uttalandena, kände jag mig nödgad att ringa valberedningen och säga att jag inte var säker längre. Det här är ett beslut jag har övervägt ända sedan den utlösande händelsen.

Hans fot skakar fortfarande när han säger det.

* * * 

Han undviker skickligt under de nästan två timmar vi sitter förskansade i hans riksdagsrum att tala om Ebba Busch Thor. Han nämner hennes namn i samband med de uttalanden hon gjort. I övrigt kringgår han partiledaren. 

Pudelns kärna. 

Det har rått fred i den evigt falangstridande kristdemokratin alltsedan våren 2018. Det fanns ett slags treenighet i presidiet, som gjorde att hela partiet kände sig representerat, som gjorde att man kunde sluta sig samman.

Det gör det inte längre nu.  

– Jag slutar inte som politiker, tvärtom, säger Lars Adaktusson, men det här är nödvändigt. 

Treenigheten är borta. 

Det var vad valframgångarna kostade kristdemokratin.