Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Larmet: EU-migranter tvingas att sälja sex

Här är fler av dagens inrikesnyheter.
Idrygt en handfull kommuner har restriktioner i form av förbud eller tillståndskrav för tiggeri införts under det senaste året. Foto: TT NYHETSBYRÅN
EU-migranters tillfälliga bostäder, ofta i skogsområden i utkanten av tätorter, var ett hett debattämne för några år sedan. Foto: Colourbox

Allt fler kommuner vill förbjuda eller försvåra tiggeri.

Samtidigt ger det mindre inkomster än tidigare, vilket lett till att en del av de utsatta EU-medborgarna i stället sökt sig till prostitution och kriminell verksamhet – det uppger myndigheter och organisationer som Expressen talat med.

– Är du människohandlad så är du bara i Sverige i ett enda syfte: att dra in så mycket pengar som möjligt, säger Mats Paulsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten och tidigare chef för Göteborgspolisens människohandelsgrupp.

I drygt en handfull kommuner har restriktioner i form av förbud eller tillståndskrav för tiggeri införts under det senaste året. Under kommande månader väntas ytterligare ett tiotal kommuner gå i samma fotspår – och bland de lokala politiker som driver frågan finns såväl socialdemokrater som centerpartister, moderater och sverigedemokrater.

– Vi har gått ifrån en fullständigt oreglerad situation där samhället har tittat bort och inte brytt sig till att vi nu börjar få struktur och kontroll, sade nyligen Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna där man sedan augusti kräver tillstånd för tiggeri, till Ekot.

SKÄRPER KRAVEN. I en månad har tiggare i Eskilstuna behövt ansöka om tillstånd för att få samla in pengar. Kommunalrådet Jimmy Jansson (S) vill nu skärpa kraven ytterligare. Ett tillstånd som kostar 250 kronor har hittills gällt i tre månader – S-politikern vill nu införa att tillståndet, som fortfarande ska kosta 250 kronor, bara ska gälla i en dag. Foto: MELI PETERSSON ELLAFI

Runt två veckor efter införandet vittnade personer som tigger i Eskilstuna om att de utsatts för hotfulla situationer, rapporterade Ekot. Bland annat ska privatpersoner ha försökt avvisa dem och krävt att de visar att de har tillstånd för att ägna sig åt passiv insamling av pengar. 

Tidigare i vår visade en kartläggning av Skånes Stadsmission och organisationen Civil Rights Defenders att mer än hälften av Malmös romska tiggare utsatts för hatbrott.

Fick minst pengar i Stockholm

Hösten 2015 bedömdes allt färre tiggare komma till Stockholm och i en norsk studie konstaterades vid den här tiden att tiggarna i Stockholm drog in minst pengar i jämförelse med de andra Skandinaviska huvudstäderna. I Stockholm fick man runt 130 kronor medan man i Oslo fick 190 kronor och 240 i Köpenhamn. Enligt forskaren Guri Tyldum handlade det om att ”det många som nyss hade kommit till Stockholm” och att marknaden ”nog var mer mättad än på andra ställen” här.

Vågade inte ”ta i frågan”

Som mest omdebatterad var frågan runt 2014-15, då antalet tiggare i Sverige dubblerades på mindre än tre år och tiggeri blev en av Sverigedemokraternas stora valfrågor. Sedan dess har tiggarna – åtminstone i gatubilden och i medierapporteringen – synts allt mindre.

Så hur ser läget egentligen ut vad gäller tiggarna i Sverige 2019?

Mats Paulsson är tidigare chef för Göteborgspolisens människohandelsgrupp och nu utredare på Jämställdhetsmyndigheten, som ansvarar för frågor om människohandel. Han säger att det egentligen först var någonstans kring 2014-15 som man fick titta på tiggeriet ur ett rent polisiärt perspektiv och att det därför dröjt innan de haft all information på bordet.

– Det var ingen hemlighet att det ibland handlade om människohandel för oss som jobbade med det, men det var för mycket tabu kring det. Det var känsligt att ta i eftersom man inte ville peka ut olika folkgrupper. Efter den första fällande domen om människohandel i samband med tiggeri blev det lättare att prata om, säger han.

Kvinnorna säljer emellanåt sex

I jämförelse med den tiden kan han se ett par trendbrott.

– Det är mer multikriminalitet när man pratar om detta i dag, det handlar alltså inte bara tiggeri. Vissa av de kvinnor som tigger har exempelvis också fått sälja sex emellanåt. Det sker i större omfattning nu än vad vi tidigare kunnat se. Dessutom begår man brott i form av stölder och sådant i större omfattning. Förr var det mer ”tiggare och that's it”. 

SER MÄNNISKOHANDEL. Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/EES-medborgare i Sverige. ”Min bild är att vi har varit skyddade från att se hur människor utnyttjas under en ganska lång tid”, säger han. Foto: PRIVAT

Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/EES-medborgare i Sverige, delar Mats Paulssons bild om att frågan är bredare i dag. Därför arbetar de nu mer fler perspektiv än tidigare. 

– Det gör vi eftersom vi eftersom vi har mer kunskap nu än förut. Min bild är att vi har varit skyddade från att se hur människor utnyttjas under en ganska lång tid. Vi har varit lite naiva helt enkelt, säger han och förklarar att man nu även pratar om utmaningar kopplat till exempelvis prostitution och människohandel i denna grupp. 

Mindre pengar i muggarna

En av anledningarna till utvidgningen tycks vara tätt kopplat till det trendbrott som Mats Paulsson och flera andra som Expressen pratat med noterat: att man får mindre pengar i koppen i dag än för ett par år sedan.

– Är du människohandlad så är du bara i ett enda syfte i Sverige och det är att dra in så mycket pengar som möjligt till den organisation som tagit hit dig. Och drar du inte tillräckligt i din mugg får du komplettera det genom att dryga ut din kassa med något annat de kan tjäna pengar på. Det är en krass värld när det gäller människohandel helt enkelt, säger Mats Paulsson. 

Människohandel – ”mer än vi trodde”

Så hur vanligt är det att de här människorna är utsatta för människohandel? 

Ganska vanligt, säger Mats Paulsson och får stöd i statistiken som visar att det gjordes – givet ett stort mörkertal – 36 anmälningar om människohandel i samband med tiggeri 2018.

– Och om man tar människohandel och exploatering, alltså där man inte når upp hela vägen till människohandel men ändå blir exploaterad, kan man väl säga att vi upplever att det är betydligt mycket mer än vad vi trodde från första början.

Han fortsätter: 

– Det är så lätt att rekrytera och utnyttja de här människorna eftersom de ofta kommer från omständigheter som gör att de ibland inte har några alternativ. 

Eftersom man räknar på ett annat sätt i dag än kring 2014/2015 är det svårt att veta om det är fler eller färre utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige nu än kring 2014/2015, säger Claes Ling-Vannerus.

”Det är till Sverige man åker”

Efter en rad resor, bland annat till Rumänien, konstaterar han däremot att det fortfarande är lika populärt att åka till Sverige som tidigare.

– Det är till Sverige man åker huvudsakligen från de platser vi besökt från vår kartläggning. Man upplever det som ett av de mest attraktiva länderna att åka till i samband med tiggeri.

– Man tycker att svenskarna är fantastiska. Att vi är otroligt engagerade och att vår vilja att hjälpa är så pass hög. Och en god ekonomi. Sen att det ökat från vissa ställen och minskat från andra, så kan det vara. Men om jag bygger på de lägesbilder vi haft är det det samma områden som dyker upp, och det utökas, säger Claes Ling-Vannerus.

Människohandel kopplat till tiggeri

2013: 9

2014: 23

2015: 55

2016: 33

2017: 40

2018: 36

 

Antalet anmälda brott i Sverige vad gäller människohandel kopplat till tiggeri. Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 

Färre läger med EU-migranter

EU-migranters tillfälliga bostäder, ofta i skogsområden i utkanten av tätorter, var ett hett debattämne för några år sedan. Allra mest uppmärksamhet var det kring det stora läger på en industritomt i Malmöstadsdelen Sorgenfri, där 150-200 personer bodde fram till november 2015 då Malmö Stad gick in med personal, bärgare och grävskopor och påbörjade rivningen.

I dag har de stora lägren nästan helt försvunnit. Detta bland annat till följd för den lag som trädde i kraft 1 juli 2017 och som gjorde det enklare för markägare att bli av med personer som bosatt sig på deras mark utan tillstånd. Bland annat slopades de tidigare kraven på att identifiera de boende. 

OMTALAT LÄGER. Drönarbild över migrantlägret i Sorgenfri i Malmö, som avhystes 2015. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
I november 2015 avhystes migrantlägret i Sorgenfri i Malmö, där det som mest ska ha bott uppåt 400 personer samtidigt. Foto: TOMAS LEPRINCE / TOMAS LEPRINCE/EXPRESSEN

– Det vi har sett nu är dels campingplatser, dels husvagnar som man parkerar där man har möjligt. Men det finns också en rätt stor marknad på lägenhetssidan där man tillhandahåller lägenheter där man tränger in så många tiggare man bara kan och där de sover på madrasser. Vi kan se att det finns ett upparbetat system där man använder sig av lägenheter som är lätta att få i utsatta områden, som i Bergsjön i Göteborg, säger Mats Paulsson.

– Folk bor fortfarande i naturen, men det är snarare i mindre läger med tält som är enkla att bryta ner och flytta på. Sedan ser vi också att många bor på härbärgen och i bilar, säger Claes Ling-Vannerus. 

Kommuner med förbud eller tillstånd

Eskilstuna (S, M, C), Vellinge (M), Sölvesborg (M, SD, KD, SoL) och Katrineholm (M, S) är kommuner som redan har begränsat eller förbjudit tiggeri på vissa platser. Antalet kommuner beräknas dock bli mer än det dubbla inom snar framtid, enligt en rundringning som Ekot gjort. Bland annat handlar det om kommuner som Staffanstorp (L), Båstad (M), Lidingö (M), Kungsbacka (M), Täby (M), Danderyd (M), Ekerö (M), Trelleborg (M) och Skurup (M). Samtliga uppger till Ekot att de ”ska eller med stor sannolikhet kommer” att införa förbud eller tillståndskrav. 

Nyligen röstades ett förslag om tiggeritillstånd ner i Lomma. I Norrköping var den politiska majoriteten först positiv till att införa ett tiggeritillstånd, men där har man nu backat och väljer att i stället avvakta. 

SER FATTIGDOM. Sven Hovmöller, ordförande i föreningen Hem, instämmer i att utsatta EU-medborgare numera inte enbart ägnar sig åt tiggeri: ”Fattigdom provocerar fram dåliga lösningar som kriminalitet och prostitution.” Foto: MARTIN VON KROGH/EXPRESSEN / MARTIN VON KROGH/EXPRESSEN

Sven Hovmöller, ordförande i föreningen Hem som bildades 2014 i syfte att hjälpa hemlösa EU-migranter, konstaterar likt Claes Ling-Vannerus och Mats Paulsson att det som först primärt handlade om tiggeri nu även kommit att handla om prostitution och kriminalitet. 

– Jag tror att det är så. Fattigdom provocerar fram dåliga lösningar som kriminalitet och prostitution, säger han. 

Han säger också att det i jämförelse med för ett par år sedan läggs betydligt mycket mindre i muggarna. Ungefär hälften så mycket, eller så lite som en tredjedel – vilket också är anledningen till att dessa människor börjar se sig efter andra sätt att skaffa inkomster.

Antal utsatta EU-medborgare i Sverige

2014 (våren): 2 100

2015: (våren) 5 000 

2015 (höst): 4 700

2018: 4800 (denna siffra är den sammantagna siffran för utsatta EU-medborgare i Sverige, tidigare år har bara utsatta EU-medborgare i tiggeri. Samtidigt har inte samtliga län räknats in i 2018 års sammanställning). 

 

Källa: Nationella samordnarens rapport ”lägesbild 2018”, utredningen ”Framtid sökes” från 2016. 

”Rasismen mer rumsren”

Han pekar framför allt ut två anledningar till utvecklingen: 

– Det beror på att rasismen har blivit tydligare och mer rumsren även i andra politiska partier än i SD. De sprider tankarna att om man hjälper en fattig människa stjälper man i själva verket i stället för den personen.

En annan är kontanterna som försvunnit allt mer, och medan hemlösa svenskar exempelvis börjat kunna ta emot pengar via Swish har EU-medborgarna inte haft den möjligheten.

Till skillnad från exempelvis Mats Paulsson menar Sven Hovmöller däremot att det är väldigt ovanligt att dessa människor är utsatta för människohandel.

– Vår bild av det är att det är ovanligt, och den delar vi med Stadsmissionen till exempel. De allra flesta är bara vanliga människor som ser att de inte kan ens ge sina barn mat och ännu mindre skolgång. Sätter de sig i Sverige och tigger så femdubblas inkomsten. Får de ett arbete tiodubblas den ytterligare.

Berör ”flera hundratusen barn”

När det gäller insatser för att långsiktigt hjälpa gruppen utsatta EU-medborgare menar nationella samordnaren Claes Ling-Vannerus att barnen är högsta prioritet.

– Vi vet i dag att det är en tidig ”drop out” i skolorna i exempelvis Rumänien, framför allt för tjejer. 2017 införde man en ny lag där som säger att man som minderårig ska ange om en eller båda ens föräldrar bor utomlands. Sedan dess har de, enligt de själva, flera hundratusen barn som har vårdnadshavare utomlands. Exempelvis i Sverige.

Sven Hovmöller trycker också på vikten av att se till att dessa människor får utbildning. Samtidigt menar han att vi i Sverige faktiskt måste inse – och acceptera – vad EU går ut på.

– Själva idén med EU är ju fri rörlighet av människor och kapital. Men sedan visade det sig att många bara hade tänkt sig att den fria rörligheten skulle gälla de högutbildade. Att det inte var meningen att det skulle komma fattiga människor till Sverige.

 

LÄS MER: Livezilor, Bukarest – Europas fattigaste stadsdel 

LÄS MER: 13-åriga Maria tvingades tigga i Dalarna 

LÄS MER: När S stoppar tiggeriet blir det moraliskt rätt