Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Larm om brist på undersköterskor

Foto: Sara Strandlund

Undersköterskor har medvetet fasats ut från sjukvården när landstingen velat höja kompetensen.

Men sämre omsorg drabbar patienterna, enligt Kommunal.

De närmaste åren behövs 24 000 nya undersköterskor – ett behov som kan bli svårt att täcka.

Brister i omvårdnaden

Tre av fyra undersköterskor i Kommunals enkät anser att omvårdnaden brister minst en gång i veckan.

17 procent av undersköterskorna uppger att de dagligen upplever brister i omvårdnaden som innebär en risk för patienten.

Över hälften, 56 procent, anser att det blivit mindre hygieniskt kring patienten de senaste tio åren.

25 procent uppger att de varje dag upplever att patienterna inte får tillräcklig hjälp med att gå på toaletten.

66 procent upplever att patienterna sätter mycket stort värde på omvårdnadsarbetet.

Endast 5 procent tycker att politikerna värderar omvårdnadsarbete högt.

Källa: Kommunal (TT)

Sedan mitten av 1990-talet har läkarna inom sjukvården blivit 37 procent fler, sjuksköterskorna 23 procent fler, men undersköterskorna 26 procent färre, enligt fackförbundet Kommunal.

Orsaken är att underskötersketjänster omvandlats till sjukskötersketjänster när landstingen velat höja kvaliteten i vården. Men bristande omsorg innebär ökad risk för vårdskador som trycksår och infektioner, enligt Kommunal. Allvarligt är också att vissa arbetsuppgifter inte alls blir utförda.

– Att hålla rent och hålla ordning, hjälpa patienten med hygien och toalettbesök och att skapa trygghet. Vi är inte utbildningsfientliga, men det får inte gå så långt att man till slut inte har personal, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Motsatt trend

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan dock utvecklingen vara på väg att vända.

– I dag ser vi tecken på motsatt trend, att man omvandlar tillbaka sjukskötersketjänster till underskötersketjänster, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL.

Hon framhåller betydelsen av att löpande föra diskussioner kring vilka kompetenser som behövs.

– Ytterst handlar det om hur vi använder våra resurser optimalt.

De närmaste fem åren kommer 24 000 undersköterskor att behöva rekryteras inom sjukvården.

– Det kommer att vara möjligt, men vi kommer att behöva jobba hårt och vara kreativa, säger Caroline Olsson.

Vårdtiderna sjunker

Samtidigt är intresset för vård- och omsorgsprogrammet svalt. Sedan 1980-talets början har antalet sökande minskat dramatiskt. För två år sedan beslutade regeringen att utreda hur utbildningen kan göras mer attraktiv, men ännu har inget hänt.

Socialminister Göran Hägglund uppmanar landstingen att hålla koll på utvecklingen med färre undersköterskor, men påpekar också att bättre utbildad vårdpersonal är något positivt.

– För patienter som ligger inne en längre tid så är omvårdnaden väldigt viktig och där spelar undersköterskor en väldigt stor roll, men medelvårdtiderna sjunker och väldigt mycket kan då klaras med sjuksköterskor med högre utbildning, säger Göran Hägglund.

"Lite skrämmande"

Paméla Hööst, 49, och Denise Lagnecranz, 42, arbetar som undersköterskor på förlossningen på Södersjukhuset i Stockholm. Denise Lagnecranz har arbetat sedan 1990 och sett hur arbetet förändrats.

– Det är ett högre tempo, fler arbetsuppgifter och sällan tid för återhämtning, säger hon.

Undersköterskorna arbetar i par med en barnmorska, som har det medicinska ansvaret. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att hålla ordning på utrustning, förrådsartiklar, fixa smörgåsar och göra ordning salarna – förutom omvårdnaden av patienterna.

De oroas över utvecklingen att färre säker sig till vård- och omsorgsprogrammet.

– Det är lite skrämmande, säger Paméla Hööst, som tror att en högre lön är vad som krävs för att vända utvecklingen.

Båda trivs på sina arbeten, även om det kan vara stressigt, påfrestande och att lönerna är låga.

– Jag skulle inte vilja byta det mot något annat, säger Paméla Hööst.