Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Lärarnas larm: Kulturen på skolorna är ohållbar

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Lärare på Internationella Engelska Skolan vittnar om en ohållbar kultur.
Foto: Magnus Hallgren/DN/TT / TT NYHETSBYRÅN
”Generellt så har vi väldigt nöjda medarbetare. Nio av tio skulle rekommendera sin skola till vänner och bekanta”, säger Catarina Firborg, HR-chef på IES.
Foto: IES

Internationella engelska skolan, IES, har satt i system att rekrytera unga nyexaminerade lärare från engelsktalande länder.

Nu vittnar lärarna om en ohållbar kultur där lönen aldrig går att få upp, stressen är hög och storleken på klasserna är ohanterliga.

– Jag väntade på mitt uppehållstillstånd för att få sluta på IES, berättar en kvinnlig lärare som jobbat på en skola i Stockholmsområdet.

Friskolekoncernen Internationella engelska skolan, IES, har den senaste veckan fått hård kritik från elever och föräldrar för den hårda klädkoden som implementeras i dess grundskolor.

Klädkoden har dock för vissa setts som ett dragplåster och IES lockar till sig föräldrar och barn med löften om ordning och reda, goda resultat och lärare med engelska som förstaspråk

Dock vittnar många av de invandrade lärarna om låga löner och brutna löften, vilket Richard Orange på The Local var först med att rapportera om.

Av de cirka 2 300 grundskollärare som är anställda vid Internationella engelska skolan är knappa hälften rekryterade från något av världens alla engelsktalande länder, enligt The Local.

Låga ingångslöner

Medellönen för en grundskollärare i Sverige är 37 764 kronor, enligt den senaste statistiken från Lärarförbundet

Flera IES-lärare uppger att de fått en lön om 25 000-26 000 kronor när de började, och att de svenska lärarna kunde tjäna nästan 10 000 mer i månaden. 

– Jag trodde att det var lönen som alla lärare fick när de började, men så var det inte, berättar en kvinnlig lärare som jobbat vid en IES-skola i Stockholmsområdet.

– Inom den första månaden jag var där, efter att ha hört snacket på skolan, insåg jag att det inte var en bra lön. Då förstod jag att jag borde förhandlat, fortsätter hon.

De lärare som Expressen talat med, såväl som de som The Local varit i kontakt med, uppger att när de sedan försökt förhandla upp sin lön, så har de mött hårt motstånd.

– De ifrågasätter ens bakgrund, man kanske får höra att man inte är en kvalificerad lärare, säger en manlig lärare i Stockholmsområdet.

”Fanns ingen möjlighet till förhandling”

Andra IES-lärare uppger att de var rädda för att kräva högre lön, eftersom deras uppehållstillstånd i Sverige var villkorat till en fortsatt anställning på skolan.

– Jag sökte jobb på andra skolor, men det var svårt att hitta några där jag kunde vara lärare, jag kunde inte svenska och kunde alltså inte byta till någon kommunal, säger den kvinnliga läraren.

Hennes uppehållstillstånd krävde att hon stannade på samma arbetsplats i två års tid.

– Jag gick språkkurser men hade aldrig tiden att verkligen ta mig an det, det kändes som att jag var bunden till IES eftersom jag inte kunde få ett annat jobb, säger hon.

Är lärare åt elever de inte har utbildning för

Det finns också en dissonans mellan vad lärarna anställs för att jobba med och vad som faktiskt sker när de börjar på skolan, enligt de lärare som Expressen talat med.

Den kvinnliga läraren säger att hon lovades vara lärare i matte för årskurs sex, men blev senare också tillfrågad om att lära ut förstakursen i spanska – eftersom hon också är spansktalande, vilket var okej enligt henne.

– Men när jag kom dit och fick mitt schema kunde jag se att jag skulle vara lärare för årskurs 4, 5 och 6 i matte och 6-7 i spanska, berättar hon och säger att de var flera lärare som delade på ämnena.

– Jag hade så många elever att jag inte ens kunde lära mig deras namn.

Enorma klasser

Flera lärare vittnar också om att alla deras klasser haft fler än 30 elever.

– Det var alldeles alldeles för mycket. Om man bryter ned det på en timmes lektion, med 32 elever, jag menar hur mycket individuell uppmärksamhet kan du ge en elev då?, säger den manliga läraren.

Han säger att det var många lärare som påverkades psykiskt och fysiskt av den arbetsbelastning som det stora elevunderlaget innebar.

– De var så många att försöka se efter samtidigt, vilket skapade än mer arbete och det var dränerande både emotionellt och mentalt att passa så många, berättar den kvinnliga läraren.

 ”De 18 timmarna blir 22”

Enligt en undersökning som genomförts på en IES-skola uppgav 70 procent av lärarna att de kände sig ”stressade” eller ”extremt stressade”, enligt The Local. 65 procent kände att de inte hade tid att utföra sina jobb ordentligt, en majoritet kände att de hade fler åtaganden än de var betalda för – över 40 procent uppgav att de var utbrända.

Den manliga läraren berättar att han hade avtalat 18 timmars lektionstid i veckan, men det var uttalat att han förväntades täcka när andra lärare var borta.

– De 18 timmarna blir 22 timmar, och tre av dem får man inte ens betalt för – det bara händer.

– Man gjorde andras jobb och hade sen inte möjlighet att förbereda sitt eget, det var stressigt. De första åren var påfrestande, jag tror att många av oss som var internationella inte hade stenkoll på våra rättigheter – jag tänkte att det är så här stressigt att vara lärare.

Flera lärare vittnar om att de försökt påtala problematiken i arbetssituationen för rektorer och ansvariga – men förändringar har uteblivit, ibland hade de inte ens fått svar på sina uppmaningar eller frågor.

”Det är klart att vi söker stabilitet ”

Robin Kirk Johansson, skolchef vid IES, uppger för The Local att individuella klagomål alltid tas på allvar och utreds.

– Om ett formellt klagomål kommer in så utreds det grundligt och åtgärder vidtas i förhållande till vad utredningen visar. Om en personalfråga hanterats felaktigt, och det uppdagas, skulle vi givetvis åtgärda även det, säger hon.

Att lärarnas löner är lägre än genomsnittet förklarar hon med att de är yngre. Det gör även Catarina Friborg, HR-chef på IES. I mejlsvar till Expressen skriver hon:

”Merparten av våra internationella lärare kommer direkt från universitetet och det påverkar ingångslönen.”

Flera vittnar om att det systemet borgar för en stor omsättning av lärare, upplever ni det som ett problem?

”Många av de internationella lärarna som väljer att börja jobba hos oss ser det som en möjlighet att jobba utomlands några år. En del återvänder hem efter ett par år, andra väljer att stanna längre. Det är klart att vi söker stabilitet i stor utsträckning men samtidigt är det ett stort värde för oss och våra elever att få in den internationella kompetensen.”

IES svar: ”Så ska det inte gå till”

Vissa har uppgett att de aldrig getts möjligheten till en ordentlig löneförhandling, eller att de varit rädda för att ta upp sin lönesituation, då deras arbetstillstånd är villkorade till anställningen på IES – hur ser ni på det?

”Så ska det naturligtvis inte gå till, och vi känner inte igen oss i den bilden. Vi har kollektivavtal och årliga lönerevisioner. Vidare gör vi återkommande analyser av löneläget i olika lönegrupper, för att säkerställa en bra löneutveckling på övergripande nivå.”

Jag har också vittnesmål om att lärare förväntats utföra arbetsuppgifter utöver det som avtalats i anställningskontraktet. Bland annat genom att förväntas täcka för sjuka kolleger, utan extra betalt.

”Vi följer lagar och kollektivavtal gällande arbetstid och ersättningar”, svarar Catarina Friborg och fortsätter: 

”Vi har även lokala avtal, överenskomna med fackföreningarna, som omfattar att täcka upp för kolleger, liksom att medverka som läxhjälp eller i olika elevaktiviteter. Detta ska vara tydligt inför anställningen. Att man på en arbetsplats kan behöva hjälpa till när kolleger är sjuka, och särskilt under en pandemi där det ibland kan vara en utmaning att förse våra elever med den undervisning de har rätt till, kan absolut vara en realitet.”

Om en lärare försöker påtala att den upplever brister i sin arbetssituation, hur ser den processen ut hos er?

”Generellt så har vi väldigt nöjda medarbetare. Nio av tio skulle rekommendera sin skola till vänner och bekanta. Om det skulle komma till vår kännedom att ett personalärende hanterats felaktigt så agerar vi för att se till att det inte händer igen.

”För allvarliga missförhållanden har vi en visselblåsarfunktion.”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.