Det är rusningstid i Enköping men landsvägen utanför Erika Sjöbergs gård Björnbo är tom.
Centrum ligger bara sju kilometer bort men här går inga bussar, bara skolskjuts morgon och eftermiddag.
Om något av familjens sex barn vill leka hos en kompis måste mamma eller pappa hämta.
– Enköping är en ganska stor kommun med 41 000 invånare, 20 000 bor centralt. De andra 20 000 borde också få del av resurserna, säger hon.
I våras fick Erika, Claes Eningsjö och Björn Jakobsson nog.
En dag i april träffades de i Claes ridhall och började skissa på en plan som skulle sjösättas efter höstens skörd.
Och i måndags bildade de Landsbygdspartiet Oberoendes 25:e lokalavdelning.
Siktar mot kommunfullmäktige
Nu sitter de i Erikas kök och formulerar sin politik inför valet 2018 med siktet mot kommunfullmäktige.
Claes har tidigare varit aktiv i Centerpartiet, och precis som Erika beskriver han sig som borgerlig medan Björn valde bort Vänsterpartiet för LPO. Men samtidigt vill de inte placera sig på den klassiska höger/vänster–skalan.
De tre företrädarna glöder när de räknar upp sina krav: bostäder, bredband, kollektivtrafik, skolor, polis och service på landsbygden.
– Tappar man skolan vill folk inte flytta in. Då måste de skjutsa barnen till Enköping och då handlar de i stan på vägen och så försvinner affären. Sen försvinner allt, säger Erika Sjöberg.
Svårt att hitta bostad
Ekobonden Claes Eningsjö framhåller svensk och lokalproducerad mat som en viktig fråga. Också ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
– Vi har en självförsörjningsgrad på 50 procent. Skulle det bli ett skarpt läge med Putin (Rysslands president, Vladimir Putin, reds. anm) eller något annat så tar maten slut, säger han.
De vill också se ett ökat bostadsbyggande utanför tätorterna.
– Jag är 25 och bor kvar hemma. Det är inte så lätt att få tag i någonstans att bo, säger Björn Jakobsson, som jobbar som maskinförare.
Men när det gäller riksfrågor och utrikespolitik är de redan splittrade.
Riksorganisationen vill göra som britterna, lämna EU–medlemskapet. De vill, precis som Sverigedemokraterna, ha en folkomröstning och hoppas på Swexit.
– Det som fick mig att bestämma mig var Lissabonfördraget och den ökade överstatligheten, säger Björn Jakobsson, som bär en pin på bröstet med texten "Nej till EU".
Delar besvikelsen mot Centerpartiet
För Claes och Erika, som båda driver egna företag, är frågan mer komplicerad.
Erika får ungefär 120 000 i EU-bidrag per år för sina ekologiska odlingar och fårhållning men skulle hellre se att pengarna inte tog omvägen via Bryssel.
– Det ska inte vara ett passivt bidrag för att jag äger si och så mycket mark. Det ska vara kopplat till det man gör. Antingen höjer man matpriserna i affären, något som slår mot barnfamiljer eller så subventionerar man tillverkningen så att vi kan leverera mat med bra kvalitet, säger hon.
De delar en besvikelse gentemot Centerpartiet som de anser har tappat sitt landsbygdsfokus på grund av allianssamarbetet.
– Det ska kompromissas. Och då blir det urvattnat. Det finns en politisk korrekthet. Här kan vi säga vad vi tycker och vara väldigt obekväma, säger Claes Eningsjö.
Den som grundande Landsbygdspartiet 2010, Erland Nilsson från Luleå, gjorde det som en protest mot just Centern – hans eget parti sedan 30 år tillbaka.
– Det var en lång och varaktig söndring, det blev mest Stureplan, säger Nilsson.
– Vi ligger rätt i tiden, vi växer. Vi startade en avdelning i Kalix för ett par söndagar sen. Landsbygden är bortglömd. Utan den stannar Sverige. Det läggs ner ladugårdar och mjölkproduktion varje dag och det håller på att bli en katastrof.
"Partiet har populistiska drag"
På sex år har partiet tagit sig in i kommunfullmäktige i nio olika kommuner. I Svenljunga fick man fem mandat i senaste valet.
Trots partiets ringa storlek beskriver Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet, Landsbygdspartiet som ett potentiellt hot mot framför allt Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
– Man är särskilt kritisk till en politik som gynnar storstäderna. Partiet har populistiska drag, talar bland annat om bondförnuft och antiideologi, säger han och fortsätter:
– Det är också ett antietablissemangsparti genom att kritisera de etablerade partiernas fokus, medianväljarna i städerna och genom att argumentera för Swexit. Landsbygdspartiet vänder sig till missnöjda människor på landsbygden som anses vara bortglömda av de etablerade partierna, säger han.
