Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Läkaren tvingades välja bort patienter på akuten – en dog

Massvarsel och omorganisationer blev droppen som fick bägaren att rinna över, skriver de på Facebook.
Vårduppropet Stockholm vill nå ut till fler med den nya filmserien. Det är inte personen som medverkar som har upplevt det vittnesmål som läses upp.
Förutom att läsa upp anonyma vittnesmål kommer personer att intervjuas om sjukvården i Stockholm i filmklippen.
Tusentals vårdanställda har gått med i vårduppropet för att uppmärksamma kaoset på Stockholms sjukhus.
Entrén till Södersjukhuset i Stockholm.Foto: OLLE SPORRONG

Tusentals läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal har samlats i Vårduppropet i sociala medier.

Nu berättar några av dem om hur det ser ut för dem som jobbar på huvudstadens vårdinrättningar i en serie intervjuer.

I en trailer som släpps i dag, torsdag, läser de upp kollegers anonyma vittnesmål inifrån Stockholms sjukhuskaos.

Vårduppropet Stockholm startade på Facebook, och över 19 000 sjukhusanställda har hittills ställt sig bakom kampanjen – och berättar om ett kaos som blivit vardag.

I en ny serie korta filmer har några av dem som deltar i uppropet intervjuats om situationen inom sjukvården i Stockholm, och läser upp anonyma vittnesmål som strömmat in till kampanjens hemsida.

– Vi hade tre patienter var, där alla behövde läggas in, och det finns två platser att använda sig av, säger en läkare i klippet och berättar att de tvingades välja ut vilka patienter som skulle få vård.

– Två timmar senare dör en av de här patienterna som inte fått plats på akuten.

En annan berättar om hur en patient inte blivit undersökt i tid, och hunnit bli medvetslös.

Vill nå ut med budskapet

Läkaren Laura Björnström, som är en av initiativtagarna, säger att de hoppas kunna nå ut bortom Facebookgruppen med den nya kampanjen.

– Det känns viktigt att få de här berättelserna som folk har delat med sig på Facebook eller på vår hemsida att de ska få komma ut och få ett ansikte – även fast det inte är exakt den personen som har skrivit det, säger Laura Björnström.

– Det kan bli lättare att förstå sammanhanget när vi säger att patientsäkerheten är hotad, när vi också exemplifierar med berättelser, lägger hon till.

Vårduppropet planerar nu att hålla en större demonstration i centrala Stockholm, på ännu inte bestämd plats, den 29 mars. Och man har samtidigt startat ett upprop för allmänheten. 

”Människor far illa”

I andra delar av landet har egna upprop startats, för att belysa vad många som arbetar inom vården anser är en livsfarlig situation på Sveriges sjukhus. 

– Vi ser dagligen att sjuka drabbas, de får vård för sent på grund av brist på personal och brist på vårdplatser. Människor far illa, skadas och i värsta fall klarar de sig inte, säger läkaren Akil Awad, en annan initiativtagare.

– Vi släcker bränder hela tiden. Det finns inga marginaler. Det krävs så lite för att det ska tippa över och bli farligt. Det blir kaos om några i personalen blir sjuka en natt eller en helg, eller om det blir blixthalka, många influensafall, att datasystemen lägger av i ett par timmar eller att många barn får RS-virus.  

Patientsäkerheten hotad

Laura Björnström säger att de, trots att uppropet fortsatt växa under årsskiftet, inte har sett några konkreta förändringar från Region Stockholm.

– Anställningsstoppen finns fortfarande på akutsjukhusen och varslen ligger fortfarande kvar, trots att de har fått pengar från regeringsnivå för att kunna dra tillbaks dem, säger hon.

– De måste erkänna att patientsäkerheten är hotad, det har de inte heller gjort.

Akil Awad säger att politikernas bild av situationen står i skarp kontrast till den verklighet som sjukhuspersonalen ser varje dag.

– Politikerna säger att läget är ansträngt, men att patientsäkerheten inte är hotad. Vi som arbetar på golvet och ser när det går snett upplever det här som otroligt frustrerande. Läget är absolut inte under kontroll, säger han och tillägger:

– Patientsäkerheten är inte bara hotad, den brister i många fall. Det här är ohållbart.

Hör Akil Awad berätta mer om uppropet:

Akil Awad tycker inte att politikerna tar problemet på allvar

1 400 dör av vårdskador varje år

Varje år drabbas ungefär 100 000 patienter av vårdskador. Omkring 1400 dör. 

6,9 procent av vårdtillfällena i på svenska akutsjukhus leder till en vårdskada. Det visar den senaste statistiken från 2018

Det är också vanligt med vårdskador inom psykiatrin, där 8 procent drabbas. Fler kvinnor än män skadas i vården.

Av skador i vården är vårdrelaterade infektioner den absolut vanligaste eller bidragande orsaken till dödsfall, enligt en analys från Socialstyrelsen. Ungefär en tiondel är läkemedelsrelaterade. Även svikt i vitala funktioner och skador efter kirurgi är vanliga orsaker. Av de skador som orsakade eller bidrog till dödsfall uppskattades knappt 40 procent ha kunnat undvikas.

Det är välkänt, och tydligt visat i forskning, att personal- och vårdplatsbrist ökar risken att patienter skadas eller dör. Att patienter läggs på ”fel” avdelning, där kanske varken rätt utrustning eller kompetens finns, kallas för utlokalisering på vårdspråk. Det ökar risken för att patienten drabbas av vårdskador med 60 procent eller ännu mer.

En enkät läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset gjorde 2017 visar att tre av fyra läkare känner till patienter som lidit skada på grund av bristen på tillgängliga vårdplatser. Det är nästan 50 procent fler än när samma enkät gjordes 2015. 

Tidigare i år släppte Socialstyrelsen en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Visionen är att ingen ska drabbas av vårdskador. Några av åtgärderna är att öka kunskapen om vårdskador och stärka riskmedvetenheten. Handlingsplanen gäller åren 2020 till 2024. Socialstyrelsen kommer att följa upp både genomförandet och effekten av planen. 

Källor: Socialstyrelsen, Sveriges Läkarförbund

Sverige har minst antal vårdplatser i EU

Efter sjukvårdsuppropet: ”Behövs en primärvårdsreform”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.