Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Läkaren: Antikroppar håller länge – och man smittar inte

Charlotte Thålin har lett studien vid Danderyds sjukhus.
Foto: Skärmdump / SVT "Aktuellt"
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Charlotte Thålin är specialistläkare vid Danderyds sjukhus.

En studie vid Danderyds sjukhus och Karolinska institutet visar man har antikroppar nio månader efter att man varit sjuk.

Man sprider heller inte viruset vidare om man har antikroppar, enligt undersökningen.

– Antikropparna funkar efter så lång tid, säger Charlotte Thålin, specialistläkare vid Danderyds sjukhus, till SVT ”Aktuellt”.

Studien är gjord på anställda på Danderyds sjukhus, som fått göra regelbundna tester för covid-19 och antikroppar under pandemin.

Enligt undersökningen har nästan alla, 96 procent, av de 370 personerna som hade antikroppar i våras kvar dem efter nio månader.

Forskarna undersökte även om de som har antikroppar kunde bli sjuka och bära på viruset.

– Vi testade de som har antikroppar, och de som inte har det, en gång i veckan mot viruset. Och vi såg att mindre än en procent av de med antikroppar hade viruset, jämfört med 20 procent för de utan, säger Charlotte Thålin, specialistläkare vid Danderyds sjukhus och den som ledde studien, till SVT ”Aktuellt”.

Det innebär att man väldigt sällan är smittsam om man har antikroppar, enligt Thålin.

– Den här gruppen jobbar på sjukhus och reser kommunalt. Och trots att de är utsatta, så bär de inte på viruset.

Thålin: Följ ändå rekommendationerna

Charlotte Thålin anser ändå inte att ett positivt antikroppssvar innebär att man ska sluta följa restriktioner och gå tillbaka till ett normalt levnadssätt – av solidaritetssjäl.

– Om en del människor går ut i samhället och inte bär munskydd de timmarna man ska det, så kommer fler att följa efter. Och det är svårt att veta vilka som har antikroppar och inte.

– Vi befinner oss i ett skört läge med en väldigt hög smitta och mutationer.

Att vissa kan ha påvisade infektioner men senare inga antikroppar, tror hon beror på antikroppstesterna.

– I princip alla får antikroppar, sådana spikeantikroppar som vi mäter. Sedan finns det tester som mäter andra sorters antikroppar som försvinner snabbare, säger Charlotte Thålin till SVT.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.