Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Läkare varnar: Ungdomar ångrar könskorrigeringar

Ökningen av svenska barn som söker vård för könsdysfori är stor. Mellan åren 2013 och 2017 ökade antalet fall i Stockholm från 24 till 239. Illustration: Helen Rasmusen

För tillfället utreds 390 ungdomar för att få byta kön, bara i Stockholm. 

Men nu varnar oroliga läkare – och föräldrar till barn som ångrat sig efteråt – för att behandlingen ges alltför lättvindigt. 

– Jag känner till fall där personer senare i livet ångrat sina behandlingar och tagit sitt liv, säger Jovanna Dahlgren, professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Samtidigt har regeringen lagt fram ett lagförslag där man vill sänka åldersgränsen för kirurgiska ingrepp i könsorganen från 18 till 15 år.

– Jag är rädd att vi inom bara några år betraktar det här som en skandal av Macchiarini-format, säger Christopher Gillberg, professor inom barn- och ungdomspsykiatri.

Ökningen av svenska barn som söker vård för könsdysfori är stor. Mellan åren 2013 och 2017 ökade antalet fall i Stockholm från 24 till 239. 

Strax före valet lade regeringen fram ett lagförslag gällande transpersoner. Bland annat vill man sänka åldersgränsen för kirurgiska ingrepp i könsorganen från 18 till 15 år. Man motiverade det med att ungas situation skulle stärkas: ”Regeringen vill förenkla processen för dig som tidigt inser att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet.”

Men under november 2018 skickades ett brev in till Socialstyrelsen, undertecknat av läkare, psykologer, forskare, och anhöriga till patienter. 

I brevet uttrycks ”en allvarlig oro” för vården som bedrivs av utredningsteam på kliniker runtom i landet. 

Läkarna och föräldrarna skriver att utredningen av barn och unga med könsdysfori går för snabbt och inte är tillräckligt omfattande, och att ”förekomsten av ”ångrare” förnekas eller negligeras”. 

Vidare skriver man: ”Det går inte att utesluta att könsdysfori kan ”smitta” på samma vis som ätstörningar och andra självskadebeteenden. Ökad information och tillgänglighet till vård för transpersoner är i grunden positivt. Vi måste dock vara medvetna om att det finns en risk att det förutom ”äkta” transpersoner också kan finnas unga personer som hittar och lockas av en lösning på sina problem som inte är rätt i längden.”

”Riskerna med den snabba medicinska behandlingen av unga med plötsligt debuterande könsdysfori kan därför inte anses som acceptabla. (...) Att okritiskt acceptera den kraftiga ökningen av personer som vill genomgå könskorrigerande behandling som att det är ett mörkertal som kommer fram i ljuset är farligt” står det i skrivelsen till Socialstyrelsen.

Professorn och överläkaren i barn- och ungdomspsykiatri Christopher Gillberg vid Göteborgs universitet är mycket kritisk till vården av unga transpersoner i dag.

Totalt har även elva svenska och norska föräldrar skrivit under brevet. 

Flera av dem har barn som, enligt professorn och överläkaren Christopher Gillberg som också finns bland undertecknarna, genomgått en könskorrigering och ångrat sig efteråt. 

Drygt en månad senare svarade Socialstyrelsen att man inte kommer att ta ärendet vidare. Man hänvisade föräldrarna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, om föräldrarna ville klaga på en enskild vårdgivare. 

Antalet unga som vill genomgå könskorrigeringar har ökat stort.

Christopher Gillberg är mycket kritisk till att omyndiga personer får genomgå oåterkalleliga könskorrigeringar, på ett sätt han menar är lättvindigt. Detta har han bland annat skrivit en debattartikel om i Svenska Dagbladet.

– Vi vet ju av andra studier att hjärnan inte alls är mogen vid 18 års ålder, den är klar vid 22-25 års ålder. Man har ingen möjlighet när man är 13 till 18 år att själv ta ställning till: ”Hur kommer detta att påverka mig resten av livet?”, säger Christopher Gillberg till Expressen. 

– Jag tror att även de som är äkta transsexuella och som verkligen kan vittna om hur mycket positivt det har betytt för dem att få byta kön, de kommer också bli lidande av den här utvecklingen. 

Christopher Gillberg säger också att det finns data som visar att det är betydligt fler som ångrar sin könskorrigering än vad som syns i den officiella statistiken. 

– Även om de studier som finns bara pekar på att 9-10 procent som ångrar sig så finns det andra data som ännu inte är publicerade som talar för att det är många, många fler. 

Vad är det för data som inte är publicerad som visar att det är många som ångrar sig? 

– Om man går igenom registren och pratar med dem som faktiskt håller på med detta så ger de en annan bild. Det sker vid föreläsningar och i andra sammanhang, där man presenterar siffror som visar att det är ännu fler som ångrar sig. 

Dåvarande socialminister Annika Strandhäll presenterade med Alice Bah Kuhnke 2018 ett lagförslag med flera förändringar i olika lagar gällande transpersoner. Foto: STINA STJERNKVIST / TT

Svenska läkare säger detta? 

– Ja. Det är så mycket av detta som är präglat av rädsla hos de som har slutat inom könsdysforiverksamheten. De klarar inte längre av att stå för att barn behandlas på det här sättet före vuxen ålder. Men de vågar inte framträda med rädsla för konsekvenserna, säger Christopher Gillberg. 

 

Regeringens lagförslag rörande transpersoner

Hösten 2018 presenterade dåvarande socialminister Annika Strandhäll och kulturminister Alice Bah Kuhnke ett lagförslag med flera förändringar i olika lagar gällande transpersoner. 

 

Bland annat vill man sänka åldersgränsen för kirurgiska ingrepp i könsorganen från 18 till 15 år. Personer från 15 ska även få ansöka om ändrat juridiskt kön, och kirurgiska ingrepp, utan vårdnadshavarens godkännande. 

 

Lagförslaget har dömts ut av Lagrådet som krävt att beredningen skulle göras om. 

RFSL: ”Ingenting görs förhastat” 

På Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm tar man emot de barn och unga i landstinget som söker vård för könsdysfori. Kontakten med BUP, Barn-, och ungdomspsykiatrin, är det första steget. 

Susanna Terling är överläkare på BUP:s könsidentitetsteam. Hon har jobbat där i drygt ett och ett halvt år, och har bevittnat den kraftiga ökningen av antalet sökande patienter. 

Hon säger dock att det är svårt att veta vad det beror på. 

– Det är 10 000-kronorsfrågan som alla ställer sig just nu. Det finns helt enkelt inget vetenskapligt svar på den frågan. Men det som ofta nämns är att det sannolikt är fler olika faktorer som samverkar. Frågor som är kopplad till kön och könsidentitet har fått ökad synlighet, man har kommit en bit på väg när det gäller destigmatiseringen av transpersoner och det finns en synlighet i sociala medier, säger Susanna Terling. 

Enligt Susanna Terling är det svårt att sätta en snittid för hur länge en utredning pågår. 

I Stockholm finns ingen gräns för hur snabbt det får gå innan en person kan starta sin behandling. 

– Men det rör sig nästan alltid om över ett år eller mer, säger överläkare Susanna Terling. 

Sandra Ehne, förbundsordförande på RFSL, är positiv till regeringens lagförslag från 2018.

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, menar att utredningstiderna för barn och unga definitivt inte är för korta. 

– Ingenting som har att göra med könsbekräftande vård är förhastat. Personerna som får behandling har först fått en remiss, sedan stått i kö i oftast mer än ett år och sedan gått igenom en utredning som är lång och omfattande, säger RFSL:s förbundsordförande Sandra Ehne. 

Traumabehandling erbjuds i Västsverige

Lennart Fällberg är vårdenhetschef på Lundströmmottagningen i Alingsås. Dit kommer barn och unga i västra Sverige för utredning och behandling av könsdysfori. 

Han konstaterar att ökningen som skett nationellt och internationellt med start runt 2014 är svår att förklara. 

– Jag tror att det beror på en förändrad attityd i samhället, som har skett successivt under lång tid. Det tyder ändå på att man vågar - att man känner att det är okej. Det är väl en positiv utveckling om det är så. Men det finns en stor komplexitet i hela den här ökningen. 

Lennart Fällberg är chef för utredningsteamet i Västsverige.

Lennart Fällberg fortsätter: 

– Frågan är ju hur stor gruppen är som på något är sätt genuint transsexuella? Den gruppen finns ju i de unga naturligtvis. Men om den är lika stor som antalet som söker just i dag, vet vi inte. Och därför måste varje person som söker sig hit få sin möjlighet att reflektera om hela sin livssituation och sin könsidentitet. Vi strävar efter att deras beslut ska bestå över tid, säger Lennart Fällberg. 

Till mottagningen i Alingsås vänder sig även personer som genomgått en könskorrigering, men ångrat sig. Enligt Lennart Fällberg rör det sig om fem till tio personer totalt. 

– Vi tar emot dom som ångrar sig, eller de som vi får kännedom om. De är ju i en kris. Då försöker vi hjälpa till så gott vi kan. 

På kliniken erbjuds bland annat traumabehandling till de som ångrat sig. 

– Den består oftast av psykoterapi, eller en annan slags samtalsterapi. Metoderna kan variera beroende på vilka personer det är, säger Lennart Fällberg. 

Han fortsätter. 

– Vi har även kontakt med många som mår dåligt, även om de inte ångrar sig. Då ger vi stöd för att möjligen kunna må lite bättre. Det är bra att kunna finnas med även i ett sådant skede. 

Ökningen av personer under 18 år som söker vård för könsdysfori har inte bara skett i Sverige. Även i andra länder, däribland Finland, har man sett en liknande kurva. 

Riittakerttu Kalpialo-Heino arbetar som läkare och forskare i Tammerfors. Hon tror att ökningen av barn som upptäcker sin könsdysfori i tidiga tonåren kan vara en trend. 

– Till en viss del kan det vara så att ångesten som det innebär att växa upp tar sig uttryck i att man blir osäker på sin könsidentitet. Det ligger i tiden. Men jag tror också att vissa barn verkligen behöver hormonbehandling, utan att vänta tills de blir vuxna. 

20 procent av barnen har autism

Ett annat problem för dem som behandlar barn med könsdysfori är den höga graden av samsjuklighet, att barnet har flera andra diagnoser, säger Riittakerttu Kalpialo-Heino. 

– Vi märkte i vår första publicering att diagnoser inom autismspektrat är enormt överrepresenterade bland de barn som söker vård för könsdysfori. Det är kanske 1 procent av befolkningen som har sådana diagnoser, men bland barn som söker hjälp för könsdysfori har över 20 procent också diagnoser inom autismspektrat. Det är alltså 20 gånger så vanligt med autismdiagnos hos dem med könsdysfori. Så, ja, det är ett problem. 

Den finska forskaren Riittakerttu Kaltiala-Heino säger att många barn som har könsdysfori också har andra diagnoser. Foto: Privat

Även på kliniken i Stockholm känner man igen problematiken med flera diagnoser hos patienter som söker för könsdysfori. 

Susanna Terling säger att det är en komplicerande faktor som man är medveten om.

– Det är någonting vi väger in i utredningen. Man anpassar hastigheten, det kan behövas längre observationstider eller fler utforskande samtal, säger hon. 

Hon fortsätter: 

– Eftersom det inte finns objektiva diagnosmetoder, som blodprov eller hjärnröntgen, ligger ett mycket stort ansvar på utredarnas förmåga att skilja könsdysfori från andra tillstånd, säger Susanna Terling. 

Självmord bland de som ångrat sin könskorrigering

Susanna Terling säger att hon har känner till att det förekommit fall där personer avbrutit eller ångrat sin behandling, men att det sker mycket sällan. 

– Vår uppfattning är att det är mycket ovanligt, säger Susanna Terling. 

Hon tillägger dock: 

– Den forskning som finns presenterad på området gör också gällande att få ångrar sig. Men den är baserad på äldre data, och vi vet inte hur det kommer se ut framöver.   

Men det finns fall där behandlingarna har fått tragiska konsekvenser. Enligt Christopher Gillberg och hans kollega Jovanna Dahlgren, som också är ordförande i Kristna Läkare och Medicinstudenter, har det förekommit att personer som ångrat sig valt att avsluta sina liv på grund av sin könskorrigering. 

– Ja, det finns sådana fall. Det har skett de senaste två till tre åren. Det är alltså förhållandevis nytt, säger Christopher Gillberg. 

Rör det sig om många fall? 

– Inte som jag känner till. 

Även barnläkare Jovanna Dahlgren har kännedom om fall där personer har genomgått en könsbekräftande behandling och ångrat sig, begått självmord. 

– Ja, senare som vuxna. I ett par sådana fall har jag pratat med anhöriga, säger hon. 

– Det är oerhört tragiskt om så är fallet, men det är inte någonting som jag känner till, säger Susanna Terling på kliniken i Stockholm. 

Christopher Gillberg säger att han är oroad för vad som kan hända i framtiden om vården fortsätter som den gör nu. 

Och vad tror du händer om regeringens lagförslag om bland annat sänkt åldersgräns går igenom? 

– Jag är rädd att vi inom bara några år betraktar det här som en skandal av Macchiarini-format. Man måste ta sitt förnuft till fånga och sansa sig, man kan inte driva igenom detta på basen av ingen kunskap. 

Texten har kompletterats med uppgiften om Jovanna Dahlgrens engagemang i föreningen Kristna Läkare och Medicinstudenter. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!