En ny utbildning speciellt för lågstadielärare ska införas. Foto: Ola Nilsson
En ny utbildning speciellt för lågstadielärare ska införas. Foto: Ola Nilsson

Lågstadieläraren kommer tillbaka

Publicerad
Uppdaterad
Lågstadieläraren kommer tillbaka i en ny, fyraårig lärarutbildning som regeringen föreslår nästa vecka. Det var ett stort misstag att avskaffa lågstadielärarna, säger utbildningsministern Jan Björklund (FP).
Björklund konstaterar att lågstadieläraren i praktiken försvann 1985, då lärare som kan undervisa i alla nio årskurserna började utbildas. Lärarnas kunskaper blir därmed för dåliga, säger han till Svenska Dagbladet (SvD).
Elevernas grundläggande undervisning i läsning, skrivning och räkning, det som alltid varit och måste vara lågstadiets huvuduppgift, är inte tillräckligt bra i dag, anser han:
- Den utbildningen har tunnats ut sedan 80-talet.
Lärarna ska ägna fyra terminer åt dessa ämnen.

Uppskattas av lärarförbundet

Ämneskunskap och undervisning i ämnen upptar hälften av utbildningens fyra år enligt förslaget. Samtidigt ska den ett år längre utbildningen prioritera breda ämneskunskaper i stället för den specialisering som de blivande lärarna kan få i dag. Samhällsorientering, naturorientering, engelska och teknik ska få plats inom två terminers studier.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, själv lågstadielärare i 25 år och med examen från 1975, uppskattar både att utbildningen blir ett år längre och att kraven på matematik- och svenskkunskaper blir tydligare. Däremot är hon kritisk mot att specialiseringen försvinner. Lågstadielärarna ska undervisa i elva ämnen, säger hon i SvD:
- Det blir för lite ämneskunskaper i för många ämnen.

Väljer bort matte

Enligt Jan Björklund är tanken med den nya fyraåriga lärarutbildningen att det är för många elever som går ut lågstadiet i dag med bristande baskunskaper i läsning, skrivning och räkning.
- Det är framför allt matten som varit problemet. De sista 20 åren har lärarkandidater kunnat välja bort vissa ämnen. Det är det som kallas för specialisering. Men problemet är att det är väldigt många som väljer bort matten. Men de fyra räknesätten är oerhört centrala i undervisningen i lågstadiet, säger han.
Marie Granlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, anser däremot att även lågstadieelever behöver lärare med specialkunskaper.
- Det är bra ha grundkunskaper i matte och svenska för det är så pass centralt, men det måste också finnas lärare som har djupa ämneskunskaper.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag