Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

L-topp: ”Ingen tar tag i Sveriges problem”

Mats Persson är ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna.Foto: PRESSBILD
Valet av Nyamko Sabuni som partiledare spelade stor roll i Mats Perssons beslut att återvända till sin post.Foto: SVEN LINDWALL
Mats Persson kritiserar Stefan Löfven för att ha tagit politiken åt ”fel håll”.Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN

Partiledaren Nyamko Sabuni blev ett stort skäl till varför Mats Persson återvände som Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson.

Trots sin kritik mot uppgörelsen mellan S, MP, C och L vill han nu bidra till ett mer borgerligt Sverige – från insidan.

– Det som växte fram i mig under våren var en otrolig frustration över att ingen tar tag i Sveriges problem, säger Mats Persson i Ekots lördagsintervju. 

Liberalernas Mats Persson, stod i fokus för Ekots lördagsintervju. Det, sedan sin återkomst till uppdraget som ekonomiskpolitisk talesperson, efter ett halvårs avbrott. 

Orsaken var hans missnöje med partiets uppgörelse med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. 

Enligt Mats Persson hade en borgerlig regering, med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson i ledning, varit att föredra.

– Jag tyckte då att det hade blivit bättre för Sverige med en borgerlig statsminister, men nu blev det inte så och då behöver man gå vidare från det, säger han till Ekot.

För L-toppen var det inte självklart att komma tillbaka efter att regeringen presenterades. Hans stora förtroende för Nyamko Sabuni som ny partiledare vägde tungt i beslutet om att tacka ja.

Mats Persson (L): Nu ska vi göra Sverige bättre

Mats Persson: ”En stor frustration”

Samtidigt menar Mats Persson att han drevs av en stor frustration. Mer behövde hända för att tackla de viktiga politiska frågorna i Sverige.

– Om man tar Reinfeldt-regeringen 2010 till 2014 så hände det inte så mycket. Det var ganska reformtrött. Under Stefan Löfvens regering mellan 2014 till 2018 har det också hänt väldigt lite, och mycket av det som har hänt har varit åt fel håll. Det har blivit sämre villkor för företagare och sådant, säger Mats Persson till Ekot.

I nuläget deltar Mats Persson i samtalen som förs mellan C, S, MP och L inför den kommande höstbudgeten. Han konstaterar att hans syn på den ekonomiska politiken skiljer sig i stort från finansminister Magdalena Anderssons (S). Däremot har han en tilltro till att kunna förändra politiken mot en mer borgerlig och liberal väg från insidan.

Vill satsa på svenskt näringsliv

Liberalerna har redan sett några framgångar i förslagen till budgeten. Dels handlar det om en budgetsatsning på 5 miljarder kronor mer åt försvaret per år. Dels handlar det om en slopad värnskatt, vilket innebär en skattelättnad för Sveriges höginkomsttagare.

Det senare ser Mats Persson som vitalt för att på lång sikt kunna gynna Sveriges näringsliv och företag i den globala konkurrensen.

– Svenskt näringsliv och svenskt företag står i hård konkurrens med globala företag. I ett läge där vi har världens högsta marginalskatt blir det svårare för näringslivet, säger Mats Persson.

Enligt L-toppen innebär satsningarna inte ett tummande på uppgörelsens andra budgetlöften, om att till exempel satsa mer pengar på kommuner och landsting.

I den frågan har Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet varit öppna om att vilja rösta fram en utökad kostnadsutjämning från och med årsskiftet. Det skulle innebära att rika kommuner och regioner betalar fattigare motparter för att utjämna de ekonomiska skillnaderna.

Liberalerna har varit berett att stödja förslaget, men har än så länge inte gett besked om att förhandlingarna är klara.

”Lika förutsättningar”

Inom uppgörelsen mellan C, MP, S och L finns även mål om att minska de ekonomiska klyftorna bland landets invånare. Där ser Mats Persson reformer som lösning, i kontrast till skattesänkningar. 

Han resonerar att det är viktigare att minska andelen som lever på bidrag och att göra det mer lönsamt att arbeta. Det för att bidra till ett samhälle med mer likvärdiga förutsättningar.

– Ojämlikheten handlar inte om att alla ska ha lika mycket, det handlar om att vi ska lika förutsättningar, säger Mats Persson i Ekots lördagsintervju.