Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kurdernas kamp efter flykten från IS

Halima bor i en lagerlokal med 42 andra.
Foto: Kassem Hamadé
PÅ FLYKT. Över 200 000 människor tros vara på flykt efter terrorgruppen IS framfart. Här Syrien-kurder som flytt Kobane till ett läger i Suruc vid turkisk-syriska gränsen.
Foto: Lefteris Pitarakis
Hugor Arbo, Syrienkurd från al-Qamishli sitter vid gränsen till Kobane.
Foto: Kassem Hamadé
Shamsa Yousef bor med sin nyfödde son och flera andra i en park under bar himmel.
Foto: Kassem Hamadé
Ambulansmän i Kobane.
Foto: Kassem Hamadé
Aisha Afandi.
Foto: Kassem Hamadé

Kvinnornas män har kidnappats av IS och människor berättar att terrorgruppen vandaliserar och stjäl allt de kommer åt.

IS har trängt djupt in i Kobane i norra Syrien och stadens invånare blir allt mer desperata.

- Fortsätter belägringen som det gör nu kommer folk att svälta. Vi har inte tillräckligt med mat, säger en av männen som kämpar mot IS.

För omvärlden är Kobane stängt, men Expressens Kassem Hamadé har sedan i tisdags besökt gränsen till staden och försökte förstå vad som händer.

Här är hans dagbok.

Bara några meter från Kobanes stängsel vid gränsövergången bromsar min chaufför in denna sena eftermiddag. En tillfällig turkisk militärvägspärr stoppar de få bilar som väljer att ta denna väg. Hundratals män i olika åldrar har spridit ut sig på åkrarna en bit från vägspärren. De sitter och iakttar striderna som utkämpas sedan tre veckor tillbaka i deras hemstad Kobane.

- Inte ens turkiska journalister får passera. Vi gör det för din säkerhet, säger den unge turkiske soldaten på sitt modersmål och småler.

Jag är bara några meter från gränsen till Kobane. Passerar jag turkarna kan mina kontakter möta upp mig på andra sidan.

Det är den enda livlinan ut och in från staden. De som får passera är skadade och civila. Till Kobane är det totalstängt.

- Två tredjedelar av staden har fallit i IS händer. Vi kurder betalar priset för att YPG inte anslutit sig till oppositionen mot Bashar al-Assad. Turkiet passar på och låter både IS och YPG gör slut på varandra, analyserar Ali Ibrahim, medlem i centralkommittén för Kurdistans demokratiska parti, KDP medan han och en annan kamrat står på åkern och tittar mot Kobane.

Medan politiker försöker hitta syndabockar för katastrofen i Kobane letar flerbarnsmamman Halima al-Ramouki och flera hundratusen andra flyktingar från Kobane efter tak över huvud.

Halima och 42 andra från den utvidgade familjen får bo i en lagerlokal utanför samhället Curuc. Hon och många andra vill helst undvika att bo på de tältlägren som blir resta i trakterna.

- Det är som en bastu i de där tälten. Man kvävs till döds. Vi är lyckligt lottade att vi får bor här, påpekar Halima. Hon är mer hoppfull inför framtiden än många andra här. Hennes man Mohamad Rammou flydde till Sverige för några månader sedan. Han söker asyl och lovar att ta familjen till tryggheten.


Winston Churchills tupplurmetod hjälper när man jobbar 24 timmar om dygnet. Jag vaknar när bilen börjar närma sig kurdiska huset i Curuc.

- Madame Aisha Afandi är på kontoret och väntar, säger en kurdisk man och visar mig vägen upp till första våningen.

Aisha Afandi är omtyckt, respekterad och älskad av många kurder. Hon är en känd kämpe sedan 70-talet. Hon är gift med den kurdiske politikern Salih Muslim men folk känner till henne utifrån vad hon har varit med om.

- Jag var med i PKK och Abdullah Öcalan i bergen i flera år. Nu jobbar jag för civila samhället, förklarar Aisha Afandi med en varm röst och tittar på mig. Hon är stolt över sin bakgrund. Hon kom från Kobane för några dagar sedan. Om IS hittar henne vet hon vad som väntar.

- Daesh (IS) anser att alla kurder är gudsförnekare och måste slaktas, säger Aisha Afandi och fixar till sin svarta sjal.

- Vill du ta bilder på mig? I så fall går vi ner till rummet på gatuplan. Där hänger bilder på våra martyrer", säger hon. Det hänger även bilder på Abdullah Öcalan.

Borde kurderna tydligt valt sida för eller mot Bashar al-Assad?

- Skillnaden mellan oss kurder och araber är att vi har olika mål i kampen. Vad vill araber? De vill ha demokrati, frihet, reformer. Vi kurder har i många decennier kämpat för en enda sak - bli erkända som folk. Sedan tre år tillbaka har vi utövat demokratiskt självstyre i Kobane, al-Qamishli och Afrin. Det har fungerat utmärkt. Varför ska vi ta ställning i en känslig fråga i kriget i Syrien när vi har möjlighet att utöva våra rättigheter och kämpa för en bättre framtid? Nu försöker IS och de som stöder IS krossa det fina demokratiska projektet, förklarar Afandi.

Jag står under träden på gården till sjukhuset i Curuc och småpratar med två kurdiska män i övre medelåldern. Det är över 32 grader. Ambulanser kör i hög fart. Minst en ambulans i timmen, berättar en akutläkare jag träffar. Det är skadade kurdiska gerillakrigare som hämtas från Kobane.

- Vad vill du skriva om? Vill du skriva om oss kurder? Vet inte omvärlden hur vi har det? Alla vet men de ger fan i oss. En kurd har inte samma värde som en hund. I Sverige har ni djurrättsföreningar. De kämpar för att djur ska bo bra, leva bra, få bra mat, bra sjukvård, vacciner och kärlek. Jämför med det du ser här, säger den kraftige mannen med tjock mustasch.

Han väntar på en skadad kusin. Jag får samma intryck från alla jag pratar med. Folk är likgiltiga. Det känns att de gett upp hoppet om att få riktigt stöd från omvärlden.

Jag trycker kikaren mot ansiktet och följer beskjutningen av det stora fängelset i Kobane.

Jag, Hugor Arbo och Khaled Hajo står på en kulle i närheten av staden. Hugor är universitetsstuderande och Khaled är markägare från Kobane.

Terroristorganisationen IS har i flera dagar försökt storma fängelset. De upprepar samma scenario i varje stad de ockuperar. De vill befria fångarna. Både kriminella och terrorister. 23-årige Hugor Arbo från al-Qamishli säger:

- Jag och hundratals andra försökte ta oss in i Kobane i natt. Vi gjorde ett försök därifrån men blev stoppade av turkarna, säger Hugor och pekar mot en åker österut.


Alldeles vid gränsen står tusentals övergivna syriska bilar. Turkarna låter inte ägarna ta sina bilar med sig in.

- Jag har tre bilar där. Prickskyttar från Daesh sköt mot oss och vi tvingades att söka skydd i turkiskmilitärbyggnaden där borta. Vi fick skriva på ett papper att oavsett vad som än händer med våra bilar är det inte Turkiets ansvar, säger Khaled Hajo.

Han berättar att IS vandaliserar och stjäl allt de kommer åt. Flera än Khaled berättade att IS skickade folk till åkern där kurdernas tusentals bilar står och valde ut de finaste.

- Äldre människor från Kobane lyckades prata med en av Daesh imamer och förklarade att det var stöld. Stöld i islam är förbjudet. Han svarade att det var ghanima.

Ghanima är krigsbyten. IS-krigarna har stulit getter, lam, kor, vete, bilar, möbler och berövat många livet. Flera IS-medlemmar som är aktiva på sociala medier lägger ut "triumfbilderna" på internet.

Jag går in på innegården till enkelt hus på två rum i Curuc. Ett 20 tal personer - de flesta är barn leker under ett träd. Här bor Samira Aboud med sina sex barn, Evin Mousa med sina tre barn och två andra familjer. Evin och Samira är från IS-huvudstad al-Raqqah. Deras män kidnappades av IS.

Först flydde kvinnorna och barnen till Kobane och nu flyr de till Curuc. De berättade om skräcken i IS terror-kalifat. En sak har jag inte hört tidigare:

- När deras medlemmar patrullerar spottar folk på golvet, säger Samira.

Ett tecken på vad vanligt folk tycker om IS.

Mörkret faller över Kobane och Hugor ger upp hoppet om att ansluta sig till sina kamrater i Kobane. Alla vägar är stängda. Han och hundratals kurdiska män känner desperation.

- Jag kan inte titta på hur mitt folk slaktas utan att agera, säger Hugor och går ner från kullen till motorvägen för att tillbringa ännu en natt någonstans på den turkiska sidan.

Jag lämnar en barnsäng till Shamsa Yousef, som födde sin son Mohamad nyligen. Hon bor i en park under bar himmel. Shamsas högsta dröm just nu är att återvända till Kobane. Precis som resten av Kobaneflyktingarna som bor på gator och torg i samhällen på den turkiska sidan.

- Allt som sägs om att Kobane är på väg att falla i rena lögner. Flygattackerna har börjat ge resultat. Daesh kontrollerar bara en tredjedel av stan - det är östra sidan. Deras offensiv blivit svagare, säger Ardal Shahin, kurdisk gerillakrigare inne i Kobane.

IS-offensiv sker från Maqtala i öster, Termek i sydväst och från Memik i väster. IS har använt alla sina krigsmetoder för att inta Kobane. Tv-kanalen al-Jazeera fortsätter att påstå att Kobane är nära att falla. Det har de gjort hela tiden. För varje dag visar det sig att Qatarägda tv-kanalen har fel när det gäller Kobane.

När jag ringer till Ardal Shahin står han i centrala stan. Han berättar att flera tusen civila är kvar och att kurdernas ställning i slaget om staden är mycket bättre än förr. Men IS envisas med att försöka inta fängelset.

- Fortsätter belägringen som det gör nu kommer folk att svälta här. Vi har inte tillräckligt med mat. Stridsmoralen är på topp och IS lider stora förluster. Vi behöver bara mat och vapen, säger Ardal.

I torsdags begravde Shaikh Ahmad sin son. Jag deltog i begravningen och i likvakan.


Shaikh Ahmad är en av de sista som lämnade Kobane. Hans mördade son Farman transporterades i onsdags förmiddag och Shaikh Ahmad, några timmar senare följde efter.

- Våra män kommer inte att ge upp. I början av offensiven var det svårt för oss att stå mot Daesh. De är många och har moderna vapen. Senaste tre dagar är det vi som tar kommandot. Ser du det där stora flervåningshuset? Det är den administrativa delen av fängelset, säger Shaikh Ahmad när han på förmiddagen följde med mig till en kulle i närheten av Kobane.

Kurdisk gerilla har tillfångatagit många IS-terrorister. De sitter fängslade i fängelset som IS försöker storma.

- Nu har de drivits minst två kilometer bort från fängelset, säger Shaikh Ahmad.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.