Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenskarnas hat mot Victorias farmor

TRAKASSERAD. Prinsessan Sibylla fick motta trakasserier och elaketer postledes. Även i pressen och bland politiker var påhoppen vanliga. Foto: FREDDY LINDSTRÖM / TT NYHETSBYRÅN
I TYSKLAND. Sommaren 1939, bara några veckor före krigsutbrottet, hälsar Sibylla på i Coburg i Tyskland hos sin far, den nazistiske hertigen Karl Edvard, med barnen Margaretha, Birgitta och Desirée. Foto: Bild ur boken "Hitlers hertig" av Harald Sandner.

Hon kallades ”en direkt förföljd person, kring vilken illvilja varit i funktion”.

Kronprinsessan Victorias farmor öppnade varje dag själv sin post på Stockholms Slott. Brev fyllda av hot, trakasserier och elakheter tillhörde vanligheterna.

– Man känner sig smutskastad, bespottad, sa prinsessan Sibylla i en intervju. 

Även i pressen och bland politiker var påhoppen vanliga. Och det fortsätter än i dag.

I dag kallar vi mobbning av kända personer för näthat. Prins Carl Philip och prinsessan Sofia har gått till storms mot företeelsen och arbetar mot näthat i sin stiftelse. Prinsessan Sofia har själv berättat om hur hon drabbats av hat på sociala medier:

– De första åren efter att jag träffat Carl Philip blev det en enorm näthatsstorm mot mig som person. Det var lite som att gå in i en vägg. Jag hade inte riktigt filtret att stänga ner, så det kom åt mig väldigt hårt. Jag hade svårt att veta hur jag skulle hantera det.

Även om formerna är nya, är hatkampanjer riktade mot kungliga personer inte något nytt.

Den som drabbats hårdast är nog prinsessan Sibylla, farmor till Victoria, Carl Philip och Madeleine. Hon var mamma till kung Carl Gustaf och hans fyra systrar Margareta, Birgitta, Desirée och Christina.

FARMOR. Prinsessan Sibylla är mor till kung Carl Gustaf och farmor till kronprinsessan Victoria, prinsessan Madeleine och prins Carl Philip. Här tillsammans med drottning Silvia. Foto: HÅKAN LIND / KUNGAHUSET

På 60-årsdagen av andra världskrigets slut i maj 2005 sände Sveriges Radios ”Studio Ett” en intervju med en uppbragt kvinna som berättar att hon sett prinsessan Sibylla dela ut blommor till tyska soldater på de så kallade permittenttågen genom Sverige under andra världskriget.

Kvinnan, programledaren och historikern Dick Harrison är i programmet överens om att detta är ett exempel på Sveriges undfallenhet för nazisterna.

– Ska du skriva om Sibylla, hon var ju nazist och delade ut blommor till tyska soldater under trupptransporterna genom Sverige, får jag höra 2018 när jag arbetar med den här artikeln.

Det är bara det att historien är falsk. 

DOP. Prinsessan Sibylla med prinsessan Christina i famnen, eskorterad av kung Gustaf V efter Christinas dopceremoni i Solna kyrka 1943. Foto: PRESSENS BILD / TT/ / TT NYHETSBYRÅN

Skrönor kring prinsessan 

Roger Lundgren skriver i sin bok ”Sibylla – en biografi” om det han kallar ”skrönor” som uppstått kring prinsessan. ”Viss press hävdade att Sibylla personligen brukade åka och ta emot de tyska trupper som färdades genom Sverige på järnvägarna. Hon hade enligt hörsägen överlämnat blommor och lyckönskat dem till den tyska kampen. Dessa märkliga historier fick ett eget liv och spreds snabbt med hjälp av djungeltelegrafen och blev verklighet för många svenskar”.

Veckojournalen frågade sig 1971 om prinsessan Sibylla var "föremål för ett slags förföljelsekampanj".Foto: Faximil

Fake news är inget nytt. Och även ett program i public service, som bredvid länken till den falska historien om Sibylla skriver att ”Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet” kan låta sig luras.

När det gäller inslaget i ”Studio Ett” ringer flera lyssnare in och påpekar misstaget. Blommorna delade Sibylla ut under en fångutväxling i Göteborgs hamn i Röda korsets regi i september 1944, under överinseende av Folke Bernadotte och dåvarande kungen Gustaf V:s bror prins Carl. Fångarna som får blommorna saknar ofta armar och/eller ben, vilket syns på de filmer som spelades in vid tillfället.

FAMILJEPORTRÄTT. Prinsessan Sibylla med nyfödda Carl Gustaf i knät tillsammans med kronprisn Gustaf Adolf och prinsessorna Margaretha, Desirée, Birgitta och Christina på Haga i samband med prinsens dop. Foto: SCANPIX HISTORICAL / SCANPIX HISTORICAL SCANPIX SWEDEN

Levde ensam efter kriget 

Det hela är en humanitär insats av det neutrala Sverige, där prinsessan Sibylla utför en av sina många officiella plikter som den svenske tronföljarens hustru, som en del i en grupp representanter för olika myndigheter. I stället för att be om ursäkt för felet, sänder ”Studio Ett” en intervju med en filosof som talar om ”att vi minns olika” och att ”det inte är sanningen det handlar om”.

Nej, det handlar om en ovanligt långdragen kampanj mot en person som aldrig kunde försvara sig. Även i vår tid kan en vandringssägen om prinsessan Sibyllas påstådda nazivänlighet få plats i ett massmedium som påstår att grunden i deras journalistik är trovärdighet. Det verkar inte vara så noga med vad man beskyller henne för, bara beskyllningen innehåller ordet nazism.

Bara två månader innan hon dog skrev Expressen om prinsessan Sibyllas bitterhet över "gamla historier och negativa omdömen" som ständigt tas fram om henne.Foto: Faximil

Efter kriget levde prinsessan Sibylla ensam på Stockholms Slott efter att ha blivit änka, lämnad ensam med fem barn 1947, när maken och Sveriges tronföljare prins Gustav Adolf dog i en flygolycka på Kastrup. Sverige hade manlig tronföljd, och Sibylla hade mellan 26 och 38 års ålder genomlidit fem svåra graviditeter innan hon äntligen gjorde sin plikt och födde en son, vår nuvarande kung, 30 april 1946.

Journalisten Per Svensson skriver i sin bok ”Han som aldrig fick bli kung” om Sibyllas man Gustaf Adolf, att ”när det började stå klart att Hitler skulle förlora blev det allt viktigare för allt fler svenskar att ge uttryck för sin motvilja mot det tyska. Och på Haga satt den där Sibylla som aldrig lärde sig tala svenska ordentligt och hade nazister i släkten”.

Journalisten Barbro ”Bang” Alving träffade Sibylla flera gånger. Hon skrev: ”Det kan och ska inte döljas att prinsessan Sibylla – av dunkla skäl som inte tål dagsljus – genom åren, i en del av svensk press, har varit en direkt förföljd person, kring vilken illvilja varit i funktion. Exemplen kunde bli många”.

MÖTTE HITLER. I samband med OS i Berlin 1936 mötte prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla Adolf Hitler.

Blev rädd att vistas i officiella samanhang 

Enligt Roger Lundgrens bok hände det att människor ropade elaka saker till Sibylla när hon var ute på officiella uppdrag. ”Ibland sparkade till och med illasinnade människor på hennes bil”.

”Varför blir Sibylla förföljd?”, ”Sluta hetsen mot Sibylla” och ”Sibylla bitter: Därför har ni aldrig tyckt om mig!” är några tidningsrubriker från början av 70-talet. 

En skribent lyfter fram "anonyma insändare, där pöbelaktiva instinkter frodades" som publicerats i tidningarna.

Dagens Nyheter skrev 1971 att prinsessan Sibylla "blivit ett publicistiskt fredlöst villebråd" och utsatt för "ren ärekränkning".Foto: Faximil

Enligt Roger Lundgrens bok fick prinsessan Sibylla under flera decennier varje dag flera anonyma brev där hon kallades saker som ”svikare” och ”djävla tyska”. Hon tog illa vid sig och blev alltmer rädd för att vistas i officiella sammanhang där hon kunde råka ut för trakasserier.

Sibylla envisades trots det med att alltid öppna sin post själv. Hon berättade i en intervju med journalisten Margit Vinberg i Vecko-Journalen 1965:

”Man borde förstås kasta breven i papperskorgen och glömma dem så fort man sett uppsåtet. Men det gör man ju inte tyvärr, man är ju mänskligt nyfiken om inte annat. Och hur överdrivna och nedriga de än är så sitter det alltid en tagg kvar … man känner sig smutskastad, bespottad … och det var väl det som var meningen”.

Kronprinsessan Victoria fick aldrig träffa sin farmor. Prinsessan Sibylla dog i cancer 1972, fem år innan Victoria föddes. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fadern var Hitlervän 

När vår kung föddes satt hans morfar, Sibyllas pappa, internerad i det amerikanska lägret Ludwigsburg för krigsfångar. Han fick inte reda på att hans dotter äntligen fött en son förrän en vecka senare.

Sibyllas pappa var den tyske hertigen, Hitlervännen och nazisten Karl Edvard av Sachsen-Coburg och Gotha. Karl Edvard anklagades efter kriget för brott mot mänskligheten, men dömdes senare som en ”mindre betydelsefull medlöpare” till 5 000 tyska mark i böter. 

Det finns inga tvivel om prinsessans Sibyllas nazistiska familjebakgrund. Hon flyttade till Sverige 1932 när hon gifte sig, men besökte det nazistiska Tyskland så gott som varje år, sista gången sommaren 1939 med barnen Margaretha, Birgitta och Desirée, bara några veckor före krigsutbrottet. Men hon var knappast en person med en egen politisk agenda.

På frågan från Margit Vinberg på Vecko-Journalen om hon träffat Hitler personligen, svarade prinsessan Sibylla:

– Visst träffade jag honom … Alla trodde vi då att han skulle kunna hjälpa Tyskland på fötter … man lät sig bedras av det dynamiska i hans framträdande och imponerades av att han skapade en slags ordning ur kaos. Man var som förhäxad, hypnotiserad, förstod inte vad som skedde under ytan. Först på avstånd kunde man se och tänka klart, då förstod man, då kom besinningen.

Sibylla är begravd tillsammans med sin man på en kulle på Kungliga begravningsplatsen i Hagaparken. Foto: Britta Svensson

"Skuggorna skulle ha jagat honom" 

Per Svensson, numera politisk redaktör på Dagens Nyheter, skriver i sin bok att Sibyllas man aldrig hade kunnat bli kung om han inte dött i flygkraschen. ”Skuggorna skulle ha jagat honom … Det som begravts skulle ständigt ha grävts upp på nytt. Han skulle ha varit en permanent pinsamhet, en svensk kung med en nazistmedlöpare till svärfar, en statschef med hakkors som bröllopsminne. Det hade aldrig gått. Han hade alltid varit en gengångare i 30-talets spökarme”.

Kvar blev ”tyskan på slottet”, som i och med makens död sattes, med Per Svenssons ord, ”i isoleringscell på livstid” och var tvungen att leva för att uppfostra sonen Carl Gustaf till kung.

Svenskarnas alltmer negativa inställning till henne efter kriget förklarade prinsessan Sibylla med ”tyskhat”.

– Från Tyskland kan det inte komma något gott, tror svenskarna, sa prinsessan i en intervju med Året Runt. 

Barbro Alving skrev att prinsessan Sibylla, som varken kunde svara på eller dementera det som sades i påhoppen, ingav ”djup respekt” genom att hon ”behöll en disciplinerad livshållning” trots hatet, illviljan och förföljelsen.

Prinsessan Sibylla dog i cancer 28 november 1972, bara 64 år gammal. Hon vilar tillsammans med maken på en kulle på Kungliga begravningsplatsen i Hagaparken i Stockholm.

Dottern prinsessan Birgitta berättar i sina memoarer ”Min egen väg” att hennes mamma mot slutet av sitt liv berättade om en tysk präst som dömdes till döden för attentatet mot Hitler 1944. På väg till avrättningen sa han till de omkringstående:

”Om tio minuter vet jag mer än ni”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.