När drottning Silvia gjorde entré i slottets balsal Vita havet i veckan var det en detalj som drog allas blickar till sig. Den magnifika rubintiaran drottningen bar till sin mörkrosa aftonklänning.
Den iögonfallande, gnistrande tiaran med briljanter och fem röda rubiner har en lång, sårig historia inom släkten Bernadotte, berättar Svensk Dam.
Det började med prinsessan Margareta, kungens farmor, som fick det i bröllopspresent av sin farbror, kung Edvard VII, när hon gifte sig med den dåvarande svenska prinsen Gustaf Adolf 1905. Bara 15 år senare avled kronprinsessan plötsligt.
Prins Sigvard pantsatte tiaran
Arvtagare till det eftertraktade smycket blev den då 13-åriga prins Sigvard. Sigvard var i behov av pengar och pantsatte tiaran hos sin pappa, kung Gustaf VI Adolf, som när han avled 1973 i sin tur testamenterade tiaran till Sigvards son Michael – som sålde vidare tiaran till sin kusin, kung Carl XVI Gustaf.
Men Sigvard tycks aldrig ha accepterat att tiaran inte längre var hans egendom, något han på äldre dagar enligt Svensk Dam gjorde klart för kungen. Sigvards hustru Marianne bar under åren tiaran vid flertalet tillfällen, bland annat vid drottning Elizabeths statsbesök i Sverige 1983.
Sedan har tiaran använts sparsamt. Den gömdes undan i det kungliga säkerhetsvalvet i många år, innan drottning Silvia för första gången bar den offentligt vid prins Joachims bröllop i Danmark 1995 – ett drag som på sina håll uppfattades som provocerande. Därefter dröjde det 12 år innan Silvia bar tiaran igen. Numera tycks de upprörda känslorna ha lagt sig. Senast tiaran syntes i offentligheten, för fyra år sedan, hördes inga hårda ord.
