I en unik mätning från Demoskop, gjord på uppdrag av Expressen, kommer allvarliga siffror för det svenska kungahuset.
Var femte svensk, 18 procent av befolkningen, uppger att de har mycket litet förtroende för kungahuset. Siffran har på bara några år ökat markant.
LÄS HELA UNDERSÖKNINGEN HÄR: Så tycker svenskarna om sitt kungahus
– Det är en republikansk strömning som är på uppåtgående, säger Peter Santesson, opinionschef på Demoskop.
"Håll ett öga på de unga"
Särskilt ökat misstroende märks bland unga personer där bara 27 procent säger att de har förtroende för kungahuset, mot 39 procent i befolkningen i sin helhet.
– Man ska nog inte tolka det som en misstro mot individerna i kungahuset, utan det är snarare ett uttryck för att man politiskt tenderar att vara mer radikal och samhällskritisk. Man är skeptisk mot monarkin som statsskick.
Det är dock viktigt för monarkins överlevnad att öka förtroendet hos de unga, menar Santesson.
– Håll ett öga på attityden bland de unga: Här finns en kritik mot monarkin som är uppåtgående.
Susanna Popova, journalist och författare, som bland annat har gett ut boken "Vårt bröllop" som skildrar förberedelserna till kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop, tar upp boken "Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken" som ett skäl till ett ökat misstroendet.
– Om man ska leta efter en enskild orsak till just den här siffran så skulle det kunna spela in att det kom en bok i slutet på 2010 som då kallades skandalboken. Den ledde till några års diskussion om kungen och hans privata leverne. Det är egentligen den enda faktor som jag kan säga enskilt spelar in, säger Susanna Popova.
Förtroendet för kungahuset är på återgång
De som uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende uppgår till 39 procent. Det är en låg siffra jämfört med 45 procent 2012 och 41 procent 2010.
– Förtroendenivån för fem år sedan hade gått upp i samband med flera folkliga händelser: kronprinsessans giftermål och därefter prinsessan Estelles födelse. Den nuvarande förtroendenivå ser i stort sett ut som en återgång till förtroendenivån år 2010, säger Peter Santesson på Demoskop.
"Grundläggande mänskligt behov att ha sådana representanter"
Även Susanna Popova tror att händelser på det privata planet i kungafamiljen påverkar förtroendet – som när kungen och drottningen gifte sig 1976.
– Förutom att monarki är ett statsskick så fyller kungafamiljen en funktion som förebilder. Det kan man se i alla länder att det alltid finns en "first family" som människor speglar sig i. Det är ett grundläggande mänskligt behov att ha sådana representanter, säger Popova.
Hovet: "Vi kan förbättra informationen"
Margareta Thorgren, informationschef vid hovet, berättar att den unga delen av Sveriges befolkning är en viktig målgrupp för kungafamiljen och hovet att nå ut till.
– Det jobbar statschefen och hans familj aktivt med. De engagerar sig mycket i barns rättigheter och frågor som rör barn och unga, skolbesök inte minst. Det handlar också om att vi kan förbättra informationen till ungdomar om vad kungafamiljen arbetar med och vad det betyder för Sverige.
Även om förtroendet för kungen som den bästa representanten för Sverige har minskat enligt mätningen så är det färre som vill att han ska abdikera i dag än för tre år sedan. Positivt, menar Thorgren.
– Vi har en statschef med över 43 års erfarenhet. Med både rutin och erfarenhet belyser kungen viktiga frågor i samhället. Det är ett stöd för svenska folket och väldigt positivt för Sverige.
KLICKA HÄR & LÄS HELA UNDERSÖKNINGEN: Så tycker svenskarna om sitt kungahus
