Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bernadotte är fortfarande inte rumsrent i Frankrike

Under måndagen firades ätten Bernadottes 200-årsjubileum på Slottet. Foto: JOHAN JEPPSSON / IBL BILDBYRÅ / IBL BILDBYRÅ
Kung Karl XIV Johan levde år 1763 till år 1844. Han var kung av Sverige från och med år 1818, den första ur ätten Bernadotte. Foto: SCANPIX / SCANPIX SWEDEN

PARIS. 200 år efter att Karl XIV Johan blev Sveriges nya regent så är namnet Bernadotte fortfarande inte rumsrent i Frankrike. 

Namnet bär fortfarande en stämpel av landsförräderi, trots en långsam förändring. 

Men i år ska det svenska kungahuset bidra till ändring under ett besök i hemstaden Pau.

– Jo, det är ju det här historiska missförståndet för att Bernadotte kom i konflikt med Frankrike…, säger François Bayrou något besvärad. Han är borgmästare i ätten Bernadottes hemstad Pau och är en av Frankrikes mest kända politiker. Tre gånger har han försökt bli statsöverhuvud i franska presidentval.

Ingen av de tre gångerna hjälpte det honom att vara avlägsen släkting till kungen av Sverige.

– Jag är 100 procent säker på att Bernadottarna och jag är släkt om vi går tillbaka par, tre generationer! Jean-Baptiste Bernadottes mamma kom från en by som ligger fyra kilometer från min hemby. Hans pappas familj kom från en by fyra kilometer från min pappas hemby, säger François Bayrou. 

François Bayrou är övertygad om att han är släkt med Sveriges kung. Foto: SOAZIG DE LA MOISSONIERE

I de branta dalarna i Pyrenéerna gick folk sällan långt för att gifta sig, menar han. 

Kurorten Pau där den unge, oadlige Jean-Baptiste Bernadotte växte upp var på 1700-talet en oansenlig stad så långt bort från Versailles, hovet och Paris det går att komma i Frankrike.

Den klassresa som den unge juristsonen Jean-Baptiste, den blivande Karl XIV Johan, gjorde är av världshistoriska mått, menar François Bayrou:

– Jean-Baptiste är den mest symboliska personen i den här jordbävningen som den franska revolutionen var. Han är den ende som kan närma sig Napoleon Bonaparte i betydelse, säger François Bayrou.

Bernadotte 200 år

Under 2018 firas att ätten Bernadotte suttit på Sveriges tron i 200 år.

Den förste regenten i ätten Bernadotte var Jean-Baptiste Bernadotte (regentnamn Karl XIV Johan).

Han kom till Helsingborg i Sverige 1810 och utsågs till kronprins av Sverige  av riksdagen.

Den 5 februari 1818 avled kung Karl XIII från Holstein-Gottorpska ätten. Då tog Karl XIV Johan av ätten Bernadotte över tronen, och kröntes den 11 maj samma år.

Hade inte den franska revolutionen sprängt glastaket för icke-adliga så hade den blivande Karl XIV Johan aldrig kunnat göra den kometkarriär som han gjorde.

– På fem år blev han general och efter tolv, tretton år var han fältmarskalk! Napoleon poängterade att Bernadotte var en av de få som verkligen levde med sina soldater och åt ur samma skålar som de, säger Paus borgmästare.

Kungen och drottningen inviger en utställning på Slottet. Här tittar de på ett porträtt av kungens anfader, Karl XIV Johan. Foto: TONI SICA / STELLA PICTURES TONI SICA

– Hela hans liv var som en fantastisk roman, säger den förre presidentkandidaten.

Till skillnad från alla andra av Napoleons krigsherrar så finns det inte en enda boulevard eller ens en gränd i Paris som har fått Bernadottes namn. 

En man har kämpat för att huvudstaden har borde få det. Bertil Bernadotte är en av tjugotalet fransmän som bär namnet Bernadotte i dag. Då undantar han ett släktträd från en återkommen kåkfarare från Djävulsön som tog sig samma namn... 

¬– Men den senaste gången jag skrev om det till Paris kommun så fick jag förklaringen. I korthet så svarade man ”Leipzig”. Att Frankrike inte var moget för det ännu. Bernadotte ses fortfarande som mannen som vände sig mot den franska armén när han blev kung av Sverige, säger Bertil Bernadotte.

Bertil Bernadotte är en av tjugotalet fransmän som bär namnet Bernadotte i dag. Foto: PEP

För många ett svek och förräderi

Sveriges nyimporterade tronföljare ställde 1813 upp för förbundet mot Napoleons franska armé i norra Tyskland. Napoleons tidigare fältmarskalk försökte bespara de svenska trupperna så mycket han kunde. Han förföljde inte heller som de övriga förbundsmedlemmarna in i Frankrike efter Napoleons reträtt. 

Men för många fransmän var det ändå ett svek och förräderi.

Ättlingar till Frankrikes uråldriga adel, med slott och stamtavlor som går ned till korstågen på 1100-talet, har å sin sida alltid sett på ”nykomlingarna” Bernadotte med viss snobbism. 

– Egentligen är det helt galet! Karl Johan var ju verkligen ett geni, en visionär! Han lade grunden till det moderna Sverige, både ekonomiskt och politiskt: han införde liberalism, lät gräva Göta kanal, finansierade en fungerande skolgång, införde ny teknik och sanerade statsfinanserna, säger Bertil Bernadotte.

– Framför allt så tror jag att han var en riktig humanist! Han kom från folket och brydde sig om folket. Under den korta tid som han var krigsminister i Paris så var bland det första han gjorde att köpa ordentliga uniformer åt soldaterna, säger Bertil Bernadotte. 

200-årsjubileet uppmärksammades med ett seminarium på Slottet, i närvaro av kungaparet och kronprinsessparet. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES

Karl XIV Johan hade inte bara ätit samma mat som fotsoldaterna, han hade också frusit med dem.

– Han tog det bästa från den franska revolutionen och verkade samtidigt för att skapa fred i Sverige. Att finansiera skolsystemet är ett bra exempel. Det tror jag är ett typiskt drag av hans erfarenhet från den franska revolutionen och från Napoleons nya icke-aristokratiska skolsystem, säger Bertil Bernadotte.

Det enda som möjligen skulle kunna ligga den importerade kungen i fatet är hans försök att lägga munkavle på den svenska pressen.

– Även där tror jag att man får vara lite överseende. Karl XIV Johan lärde sig aldrig svenska ordentligt. Jag tror helt enkelt att han var rädd för pressen av det enkla skälet att han inte kunde läsa den. Det man inte förstår är man ofta rädd för, säger Bertil Bernadotte.

Ättlingen har själv flyttat hem till trakten av Pau. 

Magnolieträd till Karl XIV Johan Bernadottes minne

Under 1800-talet blev bergsstaden en kurort för Europas adel och rika. Hit kom brittiska lorder för att vila ut i solstolar under de importerade, robusta Himalaypalmerna. Liksom i städer som Nice och Biarritz finns det ett promenadstråk, fast istället för ett blått hav omges det av en grönskande och böljande dalgång. 

I stråkets förlängning, i parken Beaumont, har en gångbro blivit uppkallad efter den svenska kungen Oscar II. Till minne av Karl XIV Johan Bernadotte planterade Oscar II, 1899, ett magnolieträd. Det finns en minnessten kvar i parken.

 

LÄS MER: Kungens tal om sin förfader: ”Vågar tro” 

 

Nu har staden Pau bestämt sig för att inte längre smussla med sina svensk-franska rötter. I julas fick befolkningen uppleva ett färgsprakande ljud- och ljusspel som varje kväll i en veckas tid i korthet berättade Karl Johans levnadsöde.

– Det blev en riktig succé, säger borgmästaren François Bayrou. 

Det svenska kungahusets vagga, Karl XIV Johans oansenliga födelsehus på rue Tarn, eller rue Bernadotte står i centrum för den nya offensiven. För runda fem miljoner kronor har Bernadottemuseet fått en ny videosal, anpassats för rörelsehindrade och fått ny inredning. 

I mars kommer Sveriges ambassadör i Paris till Pau för att detaljplanera den officiella nyinvigningen av Bernadottemuseet i oktober. I Pau hoppas man att kungen och drottningen kommer till ceremonin. Kronprinsessan Victoria och prins Daniel besökte huset 2010. Kungen och drottningen har också varit på besök tidigare.

Kronprinsessparet på besök på Bernadottemuseet i Pau i september 2010. Foto: BERNARD PATRICK / STELLA PICTURES ABACA

Sveriges kungahus populärt i Frankrike

Sverige står högt i kurs i Frankrike som ett exempel på ett land med stora friheter och rättigheter. Det är en modell som många nu vill sola sig i.

– I Frankrike vet nästan ingen någonting om Bernadottes gärning som kung i Sverige. På samma vis tycker jag att det är väldigt få svenskar som känner till hans liv som fältmarskalk i Frankrike, säger Bertil Bernadotte. 

Det håller Paus borgmästare med om. Under en kort period var han president Macrons justitieminister och allianspartner. 

– Jag ska göra allt jag kan för att öka kunskapsutbytet kring Bernadotte, säger François Bayrou.

Den unge Bernadotte hade en beryktad karaktär. När Napoleon Bonaparte gjorde sin statskupp 1799 vägrade Sveriges blivande kung att hjälpa honom. Hade det inte varit för att han var gift med Napoleons svägerska, Desideria, så hade han säkerligen blivit ett huvud kortare, resonerar många.

Idag har borgmästaren i Pau sin egen förklaring till varför just Bernadotteättens kungahus har kunnat bli så långlivat och förenligt med en modern demokrati. Det har med rötterna i Béarn, landet runt Pau att göra:

– Få vet om att vi i Béarn var självständigt och hade demokrati redan på 1000-talet. Långt innan britterna uppfann sitt rättssystem så hade vi våra egna lagar som garanterade de personliga friheterna. Jag är säker på att det präglade Bernadotte, säger François Bayrou.