Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Klas Granström

Fri journalistik behövs – tack för förtroendet!

Duska Jovanovic berättade för Expressens reporter Federico Moreno om hur det är när man behöver ta tre bussar för att komma till jobbet, och det inte går att hålla social distansiering: ”Vi gör så gott vi kan”, säger hon.
Foto: JENS CHRISTIAN
Begravningsentrepenörstudenten Matt De Luna tittar på pappkartongerna som tjänstgör som kistor. De ligger uppradade på begravningsbyrån – man hinner inte kremera i samma takt som kropparna kommer in, berättar han för Expressens USA-korrespondent Nina Svanberg.
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Ambulanssjuksköterskan Stina Holmberg intervjuades av Expressens Cecilia Anderberg om det pressade jobbet – och pratade om de dilemman ambulanspersonalen ställs inför, som när de själva känner sig sjuka. ”Jag hade skuld- och skolkkänslor, trots att jag visste att det handlade om att ta ansvar”, sa hon.

I dag är det pressfrihetens dag och sällan har det varit viktigare att uppmärksamma behovet av fri och oberoende journalistik.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Redan före coronakrisen var nyhetsmedier utmanade på många fronter, av alltifrån ny svensk lagstiftning som begränsar insyn till ren censur i länder med regimer som vill tysta medier som granskar makten. Och med viruset har förutsättningarna för att göra journalistik blivit än tuffare i form av minskande annons- och läsarintäkter som tvingar medier att dra ner på resurser, och därtill med direkta smittrisker för journalisterna i det dagliga arbetet.

De här utmaningarna tar vi på Expressen oss an på alla fronter. Bland annat i form av opinionsbildning mot regimer som fängslar journalister och författare, mot propagandaapparater som sprider falska fakta och mot politiker som minskar mediernas handlingsfrihet. Vi jobbar också hårt med kreativ affärs- och produktutveckling som synliggör vilken kraft nyhetsmedierna har som frambärare av marknadsföring och med nya möjligheter att betala för och få tillgång till journalistiken.

För att nå framgång med de här insatserna behöver vi vara en kraftfull och trovärdig publicist och medieaktör. Den positionen har vi tagit vi genom att göra journalistik som tillgodoser behoven hos vår publik och genom att ge perspektiv på ett balanserat sätt. När vi gör det här framgångsrikt märks det i form av att det är till Expressen ni vänder er för att få ert informationsbehov tillgodosett.

Kvällstidningarna har under lång tid varit de främsta nyhetskällorna i skarpa nyhetslägen, men de siffror över läsning och tittning vi ser den här våren är exceptionella. Oavsett om det handlar om hur många personer som väljer Expressen för att följa nyheterna, hur ofta dessa läsare och tittare kommer till våra plattformar eller hur mycket de konsumerar visar mätningarna rekordhöga tal.

Expressens publik har ökat mer än konkurrensen under lång tid. Och när vi nu får möjlighet att göra journalistik för än fler räknar vi med att ytterligare förstärka vår position och våra möjligheter att bli den främsta digitala nyhetskällan. De senaste dagarna har vi också fått färska siffror som pekar mot att vi nu är den största nyhetsaktören i flera viktiga målgrupper och geografiska områden.

I den intensiva nyhetsutveckling som coronavirusets spridning innebär jobbar vi hårt för att säkra att vi gör skäl för det förtroende vi fått från publiken. På Expressens redaktion diskuteras konstant frågor som hur mycket rapportering vi ska göra kring sjukdoms- och dödsfall, enskilda eller trender. Och hur vi vid sidan av vår breaking news-bevakning ser till att ge fördjupning, släpper fram röster med olika perspektiv och rapporterar det som krisens aktörer inte själva berättar, bortom det som händer på presskonferenser.

I Sveriges Radios mediegranskande program ”Medierna” hävdas att det finns en trötthet hos publiken för rapporteringen av det senaste kring viruset. Där refereras också nya mätningar som visar att förtroendet är lågt för medier i allmänhet och kvällstidningar i synnerhet, mitt i coronabevakningen.

Vi konstaterar att utvecklingen kring viruset och dess effekter är fortsatt dramatisk och intresset från publiken är fortsatt stort. Därför rapporterar vi oförtrutet både det senaste nya och fördjupningar. Vi vet också att bilden av kvällstidningar präglas av många års hårda vinklar, inte minst på löpsedlar, och att det är en del av förklaringen till att den som får frågan i en undersökning om vad de läser hellre svarar morgontidningen än kvällstidningen, oavsett vad publikmätningarna faktiskt visar.

Expressen är stolt över sin kvällstidningshistoria och över vår journalistik som rapporterar svåra frågor på ett sätt som är lätt att förstå. I dag står vi för en omfattande bevakning inom bland annat utrikesnyheter, politik och klimat vid sidan av vår breaking news-, sport- och nöjesbevakning. När den breda publiken nu tar till sig av den här kvalitetsjournalistiken kommer det att få genomslag inte bara i publiksiffror utan också i förtroendemätningar.

Så i dag när fri och oberoende journalistik är mer behövd och efterfrågad än någonsin, förutsättningarna för att göra bra journalistik är tuffare än på länge och ni läsare och tittare aktivt väljer Expressen för att få både det senaste och fördjupande granskningar säger jag: Tack för förtroendet!