Klas Granström
För journalister är det en del av jobbet att ta emot åsikter om det som publicerats i tidningen. För många är det också en drivkraft att få diskutera artiklar och inslag med läsare och tittare. Men när åsikterna blir hat för att skrämma till tystnad eller hot för att få oss att rikta blicken åt ett annat håll kan även de mest luttrade reportrarna och redaktörerna bli påverkade.
Expressen har resurser att möta hatarnas agerande. För oss är det aldrig aktuellt att sluta publicera det som är sant och relevant oavsett påtryckningar. Vi polisanmäler och processar både för att få stopp på hoten och för att det ska bli statistik av dem, så att myndigheter och politiker ska se utvecklingen och ta den på allvar.
Och vi känner stöd när politiker står upp för journalistiken i lägen när vi riskerar att inte kunna arbeta och uttrycka oss fritt. Lagstiftare som vill minska insynen för journalister till trots, i Sverige gläds vi åt en pressfrihet som ännu begränsas relativt lite av statens och myndigheters agerande. Hos dem finns ofta en förståelse för journalistikens värde i ett demokratiskt samhälle.
Här är i stället faran för pressfriheten det grova hat och de hot som riktas mot enskilda journalister. Trots reaktioner från oss, de rättsvårdande myndigheterna och politiker är situationen allvarlig. Detta riskerar i slutändan att bromsa det journalistiska arbetet på grund av medveten eller omedveten rädsla och återhållsamhet.
Historiskt har vi haft inställningen att inte gå ut med det som drabbar oss för att inte ge mer luft åt dem som vill tysta journalistiken. Men ”ett enda hot är ett hot för mycket”, som Expressens reporter Nina Svanberg skriver. Därför berättar hon och elva andra av Expressens medarbetare i dag på Pressfrihetens dag, med hopp om förändring.
Klas Granström är chefredaktör på Expressen.