Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Klas Granström

Även journalistiken är hotad – därför tar Expressen betalt

Expressen bevakar löpande hur coronaviruset slår mot ekonomin.
Foto: OLLE SPORRONG

Coronaviruset har satt journalistiken och mediebranschen både i ljuset och under press. Det finns ett mycket stort behov av såväl de senaste coronanyheterna som ett berättande som ger perspektiv på utvecklingen. Samtidigt är hotet mot journalistiken stort genom virusets ekonomiska effekter.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För Expressen är det förstås glädjande att det är till oss som svenska folket vänder sig för att få reda på vad som händer. Med den största publiken kommer det största ansvaret, och att rapportera snabbt, korrekt och ge hela bilden är vårt främsta fokus när vi jobbar för att ge vår stora publik den mest omfattande bevakningen.

Bland de senaste dagarnas och veckornas rapportering finns mängder av journalistik som är värd att lyftas fram. Men här är några exempel som beskriver Expressens breda coronabevakning:

Anna Bäséns, Cecilia Anderbergs och Michael Syréns granskning av hur några av Sveriges främsta hälsoprofiler slår mynt av människors rädsla för att smittas av det nya coronaviruset.

Karolina Skoglunds inifrånskildringar från vården i Stockholm, med öppenhjärtiga berättelser från personalen på de hårt belastade intensivvårdsavdelningarna.

David Baas granskningar av desinformation och propaganda i smittans spår, bland annat om hur Ryssland och Kina agerar.

Sampubliceringarna med Veckorevyn och Irena Pozar om hur kvinnor riskerar att misshandlas när de är instängda med sina män och om unga kvinnor som nu drabbas hårt som timanställda och inte vet hur de ska klara ekonomin.

Frida Sundkvist avslöjade att myndigheterna saknade information om den nya smittan på väsentliga språk såsom somaliska. Nu kan hon berätta vilken tid det tog för myndigheterna att nå ut i de trångbodda förorterna runt Järvafältet.  

Expressen TV och programledaren Niklas Svenssons specialsändningar kring coronaviruset med djuplodande intervjuer med ansvariga politiker, myndighetspersoner och inte minst hårt drabbade storföretagare och entreprenörer.


Expressen bevakar löpande hur viruset slår mot ekonomin och vi är förstås själva en del av denna utveckling. Som många andra tvingas vi konstatera att våra och resten av vår branschs intäkter pressas och riskerar att sjunka ytterligare den kommande tiden.

Det gäller annonsmarknaden där vi nu argumenterar hårt för att de företag som vill göra reklam ska välja svenska medier och Expressen före stora internationella plattformar för att få en trygg och säker miljö för sina budskap. Och det gäller läsarintäkter, där vi jobbar för att göra den tidning publiken verkligen vill köpa i butiken, och den journalistik som våra digitala läsare vill betala för.

Det senare skapar nu mer debatt än på länge. Ska man göra viss journalistik på nätet tillgänglig bara för dem som betalar, till och med när ett virus sprids över världen? Vi har rekordstor publik på våra sajter och när många möter ett material som kräver en digital prenumeration är det också många som ställer sig den frågan.

Svaret är ja, journalistiken kostar pengar och ett privatägt och kommersiellt drivet bolag som Expressen behöver finansiera det vi ägnar oss åt. Som Expressens legendariske chefredaktör Bo Strömstedt konstaterade måste siffror och bokstäver jobba ihop i en livskraftig tidningsverksamhet.


Vi har en omfattande bevakning där alla får del av det senaste, men där det finns mer att läsa för den som vill betala för mer fördjupande journalistik. Det har aldrig varit ifrågasatt att läsaren behöver betala för sig när texterna finns i papperstidningen, detsamma bör förstås gälla även för digitala kanaler.

Vi som bransch har oss själva att skylla att läsare reagerar när viss digital journalistik kostar pengar. Under många år var den mesta journalistiken på nätet gratis då planen var att allt skulle finansieras enbart av annonser. Det visade sig inte vara en fungerande lösning och vi är tvungna att få våra läsare och tittare att lära om för att kunna driva en långsiktigt hållbar verksamhet.

I dag tar vi därför betalt för vissa texter på nätet precis som vi gör för texter tryckta på papper. När du läser exemplen ovan är det lätt att konstatera att det är rätt väg att gå, för det är helt avgörande att den typen av journalistik finns kvar också i morgon.