Amina Manzoor
Europa står just nu i centrum för det största utbrottet av apkoppor någonsin utanför Afrika. I skrivande stund har fler än 320 fall rapporterats i EU, enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Sverige har nu fyra fall. Storbritannien är hårdast drabbat, med omkring 200 smittade i nuläget.
Smittade har också upptäckts i länder utanför EU, och än så länge har fler 550 fall utanför Afrika rapporterats till WHO.
Det som oroar experter och myndigheter är att de flesta av de smittade inte har en koppling till resor i de områden i Afrika där apkoppor sprids. Ingen vet var de flesta blivit smittade. Allt detta tyder på att viruset spridits under radarn en tid. Åtminstone sedan april enligt nya studier. Fler fall väntas, även om risken för allmänheten bedöms som låg i nuläget. Med ökad uppmärksamhet, smittspårning, isolering av fall och vaccination av exponerade kan utbrottet begränsas, tror man.
Någon kanske kommer ihåg att myndigheterna sa något liknande i början av 2020, innan spridningen av det då nya coronaviruset blev en pandemi. Det går inte att se in i framtiden, utan det här är bedömningen som expertmyndigheterna gör utifrån den kunskap som finns i dag. Den kan förändras då ny kunskap tillkommer, och detta kan leda till nya bedömningar och råd. Det är så vetenskap fungerar, det är en pågående process.
Risken för en ny pandemi orsakad av apkoppor bedöms vara liten, enligt WHO och de flesta andra experter. Viruset är inte nytt, sprids på ett annat sätt än till exempel coronaviruset och tidigare utbrott har blivit begränsade. Dessutom finns vaccin och antivirala läkemedel som kan ges till exponerade, även om tillgången är begränsad.
Men det är ändå bekymmersamt att viruset sprids i länder där det inte brukar. Och det finns fortfarande kunskapsluckor om apkoppsviruset. Det gör smittbekämpningen svårare. Men vi kommer att få mer kunskap på grund av det ökade fokuset.
Ni kanske minns zikautbrottet i Syd- och Centralamerika för några år sedan. Zikaviruset var känt sedan slutet av 40-talet, men hade inte orsakat några större utbrott på den afrikanska kontinenten där det spreds och ansågs inte vara särskilt allvarligt. När viruset började spridas i en befolkning helt utan immunitet blev väldigt många smittade. Då lärde vi oss att viruset kunde spridas via till exempel sperma och att gravida som smittades tidigt under graviditeten hade en ökad risk för att föda ett barn med mikrocefali, litet huvud och utvecklingsstörning.
De senaste dagarna har flera nya studier publicerats som ger mer kunskap om det pågående utbrottet och lyfter fram utmaningar med att hitta potentiellt smittade.
Samtidigt som apkoppor är ett nytt hot i vår del av världen pågår utbrott i bland annat Nigeria, Kamerun och Kongo sedan en tid. Intresset för att hjälpa till med dessa utbrott verkar ha varit lågt, enligt en artikel i tidskriften STAT. Och medan de flesta fallen i Europa hittills varit milda har fler än 60 personer i Afrika dött i sjukdomen i år.
Det är bra att vi får upp ögonen för virus och sjukdomar som främst drabbar människor i andra delar av världen, men det är tragiskt ofta som vi först uppmärksammar dem när de anses vara ett hot mot oss. Virus bryr sig inte om gränser.