Amina Manzoor

Upptäckterna kan leda till nya sätt att behandla smärta

Amina Manzoor: Det har Julius och Patapoutian bidragit med.
Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin är David Julius och Ardem Patapoutian för upptäckter om känsel.
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Värme, kyla, beröring. Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om grundläggande, men livsviktiga processer i kroppen. På sikt kanske upptäckterna kan leda till nya sätt att behandla kronisk smärta.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I somras råkade jag somna i solen. När jag vaknade kändes huden stram och het. Jag hade bränt mig och det gjorde ont på ryggen under någon dag. Resten av sommaren höll jag mig i skuggan. Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om känseln och kroppens förmåga att uppfatta och tolka hetta, kyla, smärta och beröring. 

David Julius och Ardem Patapoutian har gjort upptäckter på var sitt håll som hjälpt oss att förstå hur temperaturer och tryck kan översättas till signaler i nervsystemet, något som hjälper oss att känna av och tolka omgivningen. David Julius använde sig av kapsaicin, det ämne som finns i chilipeppar och som orsakar den heta känslan, och kunde upptäcka en jonkanal som aktiveras av temperaturer som uppfattas som smärtsamma. Både David Julius och Ardem Patapoutian använde sig av mentol för att hitta en jonkanal som aktiveras av kyla. Ardem Patapoutian använde sig dessutom av en annan metod för att upptäcka jonkanaler som är känsliga för tryck och beröring. 

Det heter Nobelpriset i fysiologi eller medicin, och i år är det ett klassiskt fysiologipris som handlar om att förstå viktiga processer i kroppen. Genom känseln kan vi reagera på till exempel temperaturer och förstå när något är farligt, som brännande sol eller en het spisplatta, och därmed skydda oss. Nobelförsamlingen förklarade på presskonferensen att känseln är avgörande för vår överlevnad, och årets Nobelpristagare har ”förklarat en fundamental del av vår förmåga att uppfatta omgivningen”, heter det i motiveringen. Det är alltså de grundläggande upptäckterna som belönas.

Men förhoppningen är att den här kunskapen kan leda till nya sätt att behandla till exempel kronisk smärta. Det finns ett stort behov av nya effektiva behandlingar för den här patientgruppen och det pågår forskning om hur smärta kan dämpas baserat på Nobelpristagarnas upptäckter.

David Julius och Ardem Patapoutian är båda verksamma i USA. Även om de har fått flera andra stora vetenskapliga priser, bland annat Breakthrough Prize och Kavli Prize, och förekommit i vissa förhandsspekulationer trodde de inte att de var aktuella för Nobelpriset i år och blev därför överraskade när de blev uppringda av sekreteraren Thomas Perlmann. Kanske trodde de liksom många andra att Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet skulle vara lite mer trogna Alfred Nobels testamente i år.

I testamentet finns nämligen formulering om att belöna den som gjort upptäckter till mänsklighetens största nytta. Därför hade en del förhandsspekulationer handlat om just mRNA-tekniken, vilken lett till att väldigt effektiva vaccin mot covid-19 kunnat utvecklas. Många av oss har redan fått två doser av ett mRNA-vaccin och har därmed ett högt skydd mot svår sjukdom och död. Kanske är upptäckten mer aktuell för ett kemipris senare i veckan. Men även om det inte blir i år lär någon Nobelkommitté tycka att forskningen som lett till livräddande vaccin under pandemin förtjänar ett Nobelpris i närtid.