Amina Manzoor
Det är som att slungas tillbaka två år i tiden. Bilder på människor i skyddsdräkter, tomma gator, länsade butikshyllor och drönare som basunerar ut meddelanden om att stanna hemma. Frågetecken kring de officiella siffrorna över smittade.
Men det händer just nu i Kina.
Kina har haft en nolltolerans mot viruset, en så kallad zero covid-strategi. Det innebär att man inte tolererar någon samhällsspridning av viruset, oavsett kostnad. Åtgärderna är till exempel strikt inresekarantän, obligatorisk testning och nedstängning av hela städer efter enstaka fall. Och det har gett resultat, landet har bara haft några tusen registrerade dödsfall i covid-19.
Nu står Kinas strategi inför sin största utmaning. 25-miljonersstaden Shanghai är i total lockdown och de senaste dagarna har tiotusentals nya fall hittats. Andra städer har också skärpt restriktioner.
Det är dystopiska rapporter som når oss. Barn som testar positivt har separerats från sina föräldrar, något som väckt avsky och därför en viss förändring av reglerna. Husdjur har avlivats om ägaren testat positivt. Människor har vittnat om matbrist. Det finns också fall där människor avlidit eftersom de inte fått vård för andra sjukdomar.
Kaos. Men det är osannolikt att Kina överger den hårda linjen i närtid då det kan ses som att man medger att man har haft fel tidigare, berättar Jojje Olsson, Expressens medarbetare i Taiwan, i mediepodden Lägg ut!.
Kina verkar inte ha planerat för ett slut på nolltoleransen
Det finns forskare och politiker världen över som har förespråkat nolltolerans och lyft fram Kina som ett föredöme i kampen mot viruset. Kina tar viruset på allvar, har det hetat. Jag gissar att många av dem har backat nu när baksidan med strategin blir allt tydligare.
Det problematiska med en zero covid-strategi är att det inte finns något naturligt slut för den. Viruset kommer inte att försvinna, det kommer troligtvis att cirkulera över världen under lång tid framöver. Och även om vi skulle få ett vaccin som helt kan blocka infektion och lyckas vaccinera hela världen så finns viruset fortfarande kvar i djur, som kan föra smittan tillbaka till människor.
Om man ser till alla covidrelaterade dödsfall i andra länder under pandemin så kan man kanske ändå någonstans förstå en hårdare strategi tills det fanns vaccin. Men nu finns det många godkända vaccin. De är otroligt bra på att skydda mot svår sjukdom och död, alltså de värsta konsekvenserna av sjukdomen. Också de kinesiska vaccinerna är ganska bra mot detta, trots att de är sämre än mRNA-vaccinerna.
Men Kina verkar inte ha planerat för ett slut på nolltoleransen. Många äldre, som har högst risk för svår sjukdom, är fortfarande ovaccinerade. Varför vaccinera sig mot en sjukdom som inte finns här, verkar de ha tänkt. Vi såg hur det gick i Hongkong för bara några veckor sedan. När omikron började spridas var hela två tredjedelar av 80-plussarna ovaccinerade. Det resulterade i de högsta dagliga dödstalen i något land under hela pandemin. Och nu kommer rapporter om utbrott på äldreboenden i Shanghai. Vi vet allt för väl hur illa det kan gå när det sker.
Det är många experter som har varnat för detta, att det inte går att undvika viruset hur länge som helst. Då gäller det att de med högst risk är skyddade. Det borde vara fokus för Kina.